SammanfattningSyftet med denna studie har varit att undersöka några av de svårigheter som elever med läs- och skrivsvårigheter kan möta då de ska lära sig att läsa och förstå engelska, samt hur vi kan underlätta denna inlärning. Svårigheter i modersmålet, speciellt då fonologisk avkodning, har visat sig ha ett starkt samband med hur elever kommer att lyckas vid inlärningen av ett främmande språk. Detta gör att många elever med läs- och skrivsvårigheter ofta får stora problem att lära sig engelska.I studien har 100 elever i årskurs 5 från fyra olika skolor i södra Sverige deltagit. Eleverna genomförde en forskningsversion av Ordkedjetestet (Jacobson, 2007) på engelska och svenska, samt besvarade en enkät rörande läsvanor, inställning till engelskämnet och hur mycket engelska de möter på fritiden. Elevernas resultat på nationella provet i engelsk läsförståelse, årskurs 5, har också samlats in.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning mindfulness hos studenter predicerades av välmående (i form av livstillfredsställelse), kön, ålder och utbildning. Mindfulness är av intresse eftersom det är hjärtat i den buddistiska traditionen i form av mindfulness meditation och vägen mot upplysningen. Men det är också en inriktning inom psykologin där mindfulness betyder att närvara i stunden. Min hypotes är att mindfulness kan skapa utrymme att omvärdera den subjektiva värderingen av hur nöjd man är med sitt liv. 66 kvinnor och 47 män ingick i studien.

LCHF är en diet som har fått mycket uppmärksamhet trots att den går rakt motLivsmedelverkets kostråd. Försäljningen av lättprodukter har minskat och ersatts av fetaprodukter vilket är ett tecken på att befolkningen har ändrat uppfattning om fett. Risken meddetta är att människor fortsätter äta som tidigare men lägger till mer fett vilket rimligen ledertill ett ökat kaloriintag och i förlängningen en ökad incidens av hjärt- och kärlsjukdom. I ochmed detta behövs vidare forskning om hur de olika näringsämnena påverkar kroppen menäven människors tankar och kunskaper kring dieterna behöver analyseras.Syftet med studien är att undersöka medvetenhet hos en grupp personer som uppger sig ätaLCHF-kost gällande hur dieten bör utformas utifrån de definitioner som gjorts av dietensgrundare, samt att undersöka deras kunskap gällande fett och kolhydrater.Metoden som valts är enkäter som kompletterats med kostregistreringar. I enkätstudien deltog26 personer och två av dessa genomförde vägd kostregistrering under två dagar.Deltagarna var medvetna om att LCHF-kost skiljer sig från Livsmedelsverkets råd.

Mot bakgrund av aktuella samhällsförändringar, som leder till att kunskap inom beslutsfattande blir en viktig tillgång inför kommande val i livet är syftet med detta examensarbete att studera gymnasieungdomars kunskaper om processen att fatta beslut gällande studier och arbete. Studiens syfte är även att analysera vilken medvetenhet gymnasieungdomar visar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning. Författarna ställer sig följande frågor: Vilka kunskaper har gymnasieungdomar kring att fatta beslut gällande studier och arbete? Vilken medvetenhet visar gymnasieungdomar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning? Studiens valda metod är en kvalitativ intervjustudie med gymnasieungdomar i årskurs tre. Studiens resultat är att gymnasieungdomar vill fatta beslut på egen hand, samtidigt som de har ett behov av att bli sedda och lyssnade till.

Syftet med denna uppsats var att belysa hur pedagoger arbetar för att skapa ett interkulturellt klassrum. Genom att undersöka hur pedagoger vid två olika grundskolor arbetade utifrån ett interkulturellt perspektiv samt även undersöka pedagogernas uppfattningar om ett interkulturellt perspektiv, uppfylldes syftet. Det teoretiska perspektiv vi använde oss av i vår uppsats var ett interkulturellt perspektiv. Utifrån det interkulturella perspektivet undersökte vi hur pedagogerna arbetade med och uppfattade begrepp som kultur, språk, mångkultur och identitet. Metoderna som användes i uppsatsen var observation och intervju.Resultatet visade att det interkulturella klassrummet skapas främst genom att pedagogerna uppmärksammar och arbetar med elevernas språk och kulturer.

Syftet med denna studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv få ökad insikt om och förståelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska värdegrunder framträder. Syftet är också att se om fritidsgården som lärandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjälp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vårt resultat. Resultatet visar på att fritidsgården utgör en lärandemiljö och att ungdomars medvetenhet framträdde, i både ord och handling, i gemenskapen på fritidsgården. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lärande och utveckling för ungdomar.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilket lärande genusarbetet på en förskola i Norrbotten inneburit för pedagogerna. Studien ger exempel på vad genusarbetet lett till för lärande i ett antal specifika situationer. Den tar dessutom upp hur genusarbetet påverkat pedagogernas planering av aktiviteter och av den dagliga verksamheten. Slutligen behandlas vad genusarbetet betytt för pedagogernas medvetenhet om genusfrågor. Med hjälp av kvalitativa intervjuer, en enkätundersökning och en kortare videoobservation studerades pedagogernas lärande.

Idag finns det ett omfattande reklam- och mediebrus i samhället där marknadschefer försöker hitta den mest unika vägen för att få allmänheten att bli intresserade av just deras varumärke.Teorier visar att företag som medverkar i ett event genom kommunikationsmetoderna sponsring eller event marketing erhåller en ökad trovärdighet och stärker sitt varumärke. Hur medvetna är då företagets marknadschefer om skillnaden mellan sponsring och event marketing för att stärka sitt varumärke?Syftet med den här studien är att kartlägga nio marknadschefers medvetenhet mellan sponsring och event marketing i samband med ett idrottsevent. Studien är av kvalitativ art och har ett deduktivt angreppssätt för att besvara problemformuleringen om hur medvetna marknadschefer är om skillnaden mellan sponsring och event marketing när de är associerade med ett idrottsevent och önskar nå en förbättrad image och medvetenhet kring sitt varumärke.Resultatet av undersökningen visar att de nio intervjuade marknadscheferna är medvetna om skillnaden mellan sponsring och event marketing. De anser även att event marketing genererar ett starkare mervärde än vad sponsring gör.

Sambandet mellan hög studiebakgrund och högt resultat på läsförståelsetest ? finns det?Hur ser det i så fall ut i förhållande till metakognition vid läsning? Dessa frågor är centrala i den här uppsatsen som berör grundläggande svenska som andraspråk för vuxna. Genom kvantitativ metod bestående av en enkät och ett läsförståelsetest har ett eventuellt samband mellan hög metakognitiv medvetenhet vid läsning och högt resultat pa? läsförståelsetest undersökts. Därutöver har även huruvida studiebakgrunden påverkar metakognitionen och läsförståelse kontrollerats.Resultatet visar att det inte går att statistiskt säkerställa ett samband mellan hög metakognitiv medvetenhet och högt resultat på läsförståelsetest, detta oavsett studiebakgrund.

Den språkliga medvetenheten börjar utvecklas så snart en människa har förmåga att ta intryck från omvärlden och utvecklas genom samtal,språklekar och sagor. Språklig medvetenhet är en förutsättning för att kunna lära sig läsa och skriva. Läsutvecklingen sker i flera steg och startar långt innan den verkliga läsningen. Jag ville genom mitt examensarbete få veta mera om hur jag som lärare kan hjälpa barn att lära sig läsa och skriva. Det är en nödvändig kunskap i mitt framtida yrkesliv som lärare.

Syftet med vår undersökning var att undersöka vilka tankar eleverna hade om könsroller och om det var möjligt att genom olika praktiska övningar och föreläsningar öka deras medvetenhet i ämnet. Undersökningen valde vi att göra i två klasser, i årskurs sju respektive årskurs åtta för att få ett bredare underlag för undersökningen. Vi delade ut två enkäter till eleverna, vecka ett respektive vecka sex, detta för att se vilka tankar de hade om könsroller innan vårt arbete startade och slutligen att ta reda på om deras medvetenhet hade ökat efter slutförandet av arbetet. Vi arbetade, under sex veckor, med eleverna i ämnet könsroller på deras svensklektioner där vi arbetade på olika sätt. Det fick göra olika värderingsövningar och skrivuppgifter, de fick även läsa varsin bok, diskutera i mindre grupper samt att vi hade några korta föreläsningar för eleverna.

Syftet med vår undersökning har varit att undersöka, beskriva och jämföra två olika språkleksmodeller, Bornholmsmodellen och Trullemodellen. Med hjälp av frågeställningarna; hur yttrar sig språkleksmodellerna i praktiken, hur arbetar pedagogerna i förskoleklass med språkleksmodellerna samt vilken uppfattning har pedagogerna om arbetet med de olika modellerna, är vår förhoppning att syftet ska klargöras. I litteraturdelen kommer vi att belysa barns språkliga utveckling och lyfta fram två olika traditioner inom läsinlärning. Idag finns det huvudsakligen två traditioner inom barns läsinlärning. Whole language traditionen och Phonics traditionen.

Syftet med denna studie är att belysa hur lärosäten arbetar med att föra in digitala lärresurser som en integrerad del i den nya lärarutbildningen, enligt den Digitala agenda som lades fram av regeringen 2011. Studien undersöker hur både lärarutbildare och lärarstudenter får kompetenshöjning i digitala lärresurser. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie genomförts genom telefonintervjuer med åtta personer med inblick i lärosätenas strategier och tankar kring digitaliseringen av den nya lärarutbildningen. Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en strävan hos lärosätena att höja den digitala kompetensen hos både lärarstudenter och lärarutbildare men det finns en tröghet i progressionen både organisationsmässigt och personalmässigt. Slutsatsen är att det krävs en tydlig strategi och styrning i digitaliseringsarbetet och samtidigt lägga stor vikt vid att bygga upp en medvetenhet om de digitala lärresursernas möjligheter..

Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka vilken betydelse etiska värderingar har i undervisningen, samt om undervisning ökar elevers kompetens kring etiska värderingar. Vi har gjort en kvalitativ och en kvantitativ undersökning i form av en enkät och loggboksobservationer. Försökspersonerna var en klass som bestod av åtta pojkar och tolv flickor i år fyra. Genom etisk undervisning och övningar försökte vi öka elevernas medvetenhet kring etiska värderingar. Vi har främst sett förändringar i elevernas beteenden i våra loggboksanteckningar.

Syftet med denna studie är att undersöka medvetenhet om uppnåendemål i idrott och hälsa enligt den nationella kursplanen i Lpo94. Vid instiftandet av Lpo94 infördes mål- och kunskapsrelaterad styrning och läroplanen har alltså haft sjutton år att implementeras. Idrott och hälsa är det enda ämnet där pojkar i större utsträckning når högre betyg än flickor. Undersökningen har genomförts med elever i årskurs 9 på sex olika skolor i Sverige. Vi har använt oss av två olika metodansatser, en kvantitativ del i form av enkäter och en kvalitativ del bestående av intervjuer.