Syftet med detta utvecklingsarbete Ă€r att se om drama kan anvĂ€ndas som verktyg i skolan för att stĂ€rka grupp och individ. Vi har tagit hjĂ€lp av en Ă„rskurs ett och tillsammans med eleverna har Övningarna fokuserar pĂ„ eleverna som individer, pĂ„ stora och smĂ„ grupper, samt pĂ„ trygghet. Vi har utgĂ„tt frĂ„n nĂ„gra pĂ„stĂ„enden som eleverna svarat pĂ„ för att se vad de sjĂ€lva tycker om det egna jaget och centrala begrepp som speglar det vi gjort i detta arbete. Avslutningsvis kunde vi se att klassen fick en starkare samarbetsförmĂ„ga, samt att eleverna faktiskt kunde njuta av att stĂ„ i centrum Ă€ven om de ti Nyckelord: Individ, grupp, drama, tillsammans..

Syftet med min studie var att skaffa mig en bild av om de visioner och idéer Utbildnings- och KulturNÀmnden (UKN) har om arbetslag stÀmmer överens med rektorers och arbetslagens uppfattningar. Genom personliga intervjuer med UKN och kommunens rektorer har jag tagit del av deras uppfattning. Arbetslagens Äsikter har jag samlat in genom individuella frivilliga enkÀter. Min undersökning pekar pÄ att UKN:s visioner och idéer om arbetslagen delas av rektorer och arbetslag. DÀremot finns det olika Äsikter om hur arbetslagen skall organiseras. UKN siktar mot ett F ? 9 perspektiv, dock sÄ finns det arbetslag i kommunen som hellre skulle vilja arbeta i Ärskursbaserade arbetslag. Nyckelord: arbetslag, horisontella arbetslag, vertikala arbetslag,.

I Sverige Àr förekomsten av barn med ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) i skolÄldern ca 5 %, diagnosen Àr sex gÄnger vanligare hos pojkar Àn hos flickor. Huvudsymtomen bestÄr av uppmÀrksamhetsstörningar, impulsivitet och överaktivitet. Denna studie handlar om hur mammor till barn med diagnosen upplever sin vardag. Hur de ser pÄ diagnosticeringen och bemötandet frÄn sin omgivning. Studien bygger pÄ intervjuer med fyra mammor som alla har söner med diagnosen ADHD som delar med sig av sina upplevelser av att vara förÀlder till ett barn med ett neuropsykiatriskt funktionshinder (NPF).Nyckelord:ADHD, diagnos, barn, förÀldrar, upplevelse, stigmatisering.

Denna uppstas Àmnar studera och analysera hur företag inom lÀttrörliga konsumtionsvaror vÄrdar och stÀrker sina varumÀrken med hjÀlp av webbsidor. Kvalitativ metod anvÀnds dÄ en djupare förstÄelse vill Ästadkommas av fenomenet som studeras. SekundÀrdata, djupintervjuer tillsammans med observationer kombineras vid insamlingen av data.Vi har identifierat tvÄ nyckelord som Äterkommer i uppsatsen och som sammanfattar vÄra resultat, nÀmligen fördjupa och förlÀnga. Webbsidors karaktÀr av nÀstintill obegrÀnsad informationskapacitet och förmÄga att förmedla komplexa budskap för med sig att webbsidor Àr och kommer att fortsÀtta vara en viktig vÀrdeskapande komponent i marknadsmixen..

Under historiens gĂ„ng har en rad olika benĂ€mningar anvĂ€nts för att pĂ„ nĂ„got sĂ€tt ringa in de symptom vi idag kallar Borderline personlighetsstörning (BPS) och fortfarande Ă€r det inte helt lĂ€tt att greppa diagnosen. Studiens syfte Ă€r att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka hur personal pĂ„ en psykiatrisk öppenvĂ„rdsmottagning i VĂ€stsverige beskriver Borderline personlighetsstörning hos sina patienter. För att besvara syftet anvĂ€nds frĂ„gorna; Vilka nyckelord vĂ€ljer personalen att anvĂ€nda för att beskriva patientgruppen, hur vĂ€ljer personalen att förklara uppkomsten av Borderline personlighetsstörning och hur ser personalen pĂ„ patienternas möjlighet till tillfrisknande?För att genomföra denna studie har en kvalitativ metod anvĂ€nts i form av djupintervjuer med sex anstĂ€llda vid en psykiatrisk öppenvĂ„rdsmottagning. Även litteratur och olika vetenskapliga artiklar har anvĂ€nts för att pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt besvara studiens syfte.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om lÀxor ger fördjupad kunskap inom ett Àmne. Vidare vill vi veta vad syftet med lÀxor Àr. Vi har genomfört femton intervjuer, jÀmt fördelade mellan lÀrare, elever och förÀldrar. Resultatet pekar pÄ att lÀxor behövs, men att eleverna vill ha en annan typ av hemuppgifter Àn de i nulÀget har. Vi genomförde Àven mindre studie pÄ sex av vÄra egna barn för att fÄ veta hur mycket tid de trodde sig lÀgga pÄ sina lÀxor och hur lÄng tid de i verkligheten Àgnade Ät lÀxlÀsning. VÄr slutsats Àr att om lÀxor ges, ska de vara vÀl genomtÀnkta och att det kan skapas utrymme för att göra lÀxorna under skoldagen. Nyckelord: lÀxor, kreativitet, individ, variation.

Denna rapport handlar om hur jag gÄtt tillvÀga för att designa ett anvÀndargrÀnssnitt för kassaapparater till företaget STAMFORD. Rapporten bestÄr av bland annat forskning pÄ struktur vilket Àr det betydelsefulla i detta arbete. Arbetet bestÄr ocksÄ av anvÀndartester och olika designbeslut som har gjorts tillsammans men en annan student, Eli Joseph. Det finns ocksÄ en första och en andra design med anvÀndartest och resultat frÄn bÄda omgÄngarna. Avslutningsvis gÄr jag igenom vad jag fÄtt fram av detta arbete och vad som kan vara vÀrt att titta pÄ vid eventuell vidare forskning.Nyckelord: grÀnssnitt, kassaapparater, snabbt, effektivt, Task-time, Task-success.

Denna rapport handlar om hur jag gÄtt tillvÀga för att designa ett anvÀndargrÀnssnitt för kassaapparater till företaget STAMFORD. Rapporten bestÄr av bland annat forskning pÄ struktur vilket Àr det betydelsefulla i detta arbete. Arbetet bestÄr ocksÄ av anvÀndartester och olika designbeslut som har gjorts tillsammans men en annan student, Eli Joseph. Det finns ocksÄ en första och en andra design med anvÀndartest och resultat frÄn bÄda omgÄngarna. Avslutningsvis gÄr jag igenom vad jag fÄtt fram av detta arbete och vad som kan vara vÀrt att titta pÄ vid eventuell vidare forskning.Nyckelord: grÀnssnitt, kassaapparater, snabbt, effektivt, Task-time, Task-success.

Flygets utslÀpp skall reduceras med 50 % till Är 2050, ? flygbranschen mÄste dÀrför möjligöra för alternativa lösningar. Taxfreevarornas hanter-ing Àr en av flera behjÀlpliga lösningar som kan innebÀra miljö- och eko-nomiska vinster för flygbolagen Ett annat kontribut av en förÀndring Àr sÀkrare flygningar, bÄde för kabinpersonalen och resenÀrerna. Uppsatsen forskningsfrÄgor Àr följande:Vilka orsaker bidrar till att taxfreehantering-en inte har förÀndrats? Hur kan innehÄllet och utvecklingen av tillÀggs-tjÀnsten beskrivas och förstÄs? Hur ser konsumtionsbeteendet ut hos svenska flygresenÀrerna betrÀffande taxfreevaror? SyfteUppsatsens syfte Àr att bidra med kunskap om varför taxfreehanteringen inte har förÀndrats.

Titel: Kriskommunikation och Maktrelationer. En retorisk analys och kritisk diskursanalys av pressmeddelanden Författare: Alexander Frost Utgivningsdatum: 2012-08-29 Handledare: Michael Krona, Fredrik Edin Examinator: Bo Reimer Utbildning: Medie- och Kommunikationsvetenskap Typ av dokument: C- uppsats SprÄk: Svenska Syfte: Att utifrÄn fyra olika företags kriskommunikation i form av pressmeddelanden analysera sprÄkliga mönster och strategier sedda ur ett maktperspektiv. Teori: Diskurs och makt, Strategisk kommunikation, Hermeneutik Metod: Kritisk diskursanalys, Retorisk analys Nyckelord: Kriskommunikation, Pressmeddelande, Diskursanalys, Retorisk analys, Strategisk kommunikation, PR.

Bakgrund: Ett urakut kejsarsnitt utf?rs om det f?religger en omedelbar fara f?r kvinnans eller barnets liv och ska ske skyndsamt inom 15 minuter. Anestesisjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r att f?rbereda och utf?ra generell anestesi vid det urakuta kejsarsnittet, men ?ven tillgodose god omv?rdnad och trygghet till kvinnan innan anestesin p?b?rjas. Gravida kvinnor har en ?kad risk f?r komplikationer i samband med s?vning och generell anestesi, vilket g?r att anestesisjuksk?terskan m?ste vara extra uppm?rksam vid induktionen.

Denna studie behandlade matematik i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen varatt se hur förskollÀrare sjÀlva menar att de arbetar med matematik som innehÄll iverksamheten. Studien omfattade hur förskollÀrare anvÀnde matematik under olika aktiviteterför att fÄnga upp och upptÀckte barnens intresse. PÄ detta sÀtt fick barnen möjlighet till attvidareutveckla sitt matematiska lÀrande. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr sociokulturelltperspektiv.

Sammanfattning Syftet med undersökningen Àr att kunna anpassa utbildningen tiden efter en APU period om det visar sig att eleven snabbare utvecklas i sin kunskap under praktik perioden. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr hur elever som gÄr en yrkesutbildning ser pÄ sin kunskap före och efter en APU period. Skiljer elevens synsÀtt pÄ sin egen kunskap markant efter en APU period? Metoden som anvÀnds Àr en enkÀtstudie som analyseras kvantitativt med hjÀlp av SPSS. Respondenter har varit 59 elever som gÄr praktiska yrkesinriktade program pÄ tvÄ gymnasieskolor i Halland.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra barns utveckling och lÀrande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker Àven hur RUS-modellen förhÄller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som anvÀnts i genomförandet av studien bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgÄngspunkter som vi utgÄtt ifrÄn har till största del behandlat barns sprÄkutveckling men vi har Àven belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter nÀr det gÀller flersprÄkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra Àr en förlegad syn pÄ barns utveckling. Nyckelord: sprÄkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

SyfteSyftet med arbetet Àr att göra en jÀmförande studie mellan vad de spanska styrdokumenten förordar och hur den faktiska verkligheten ser ut nÀr det gÀller arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd i den spanska grundskolan.MetodJag har gjort en kvalitativ studie genom enkÀter och intervjuer, för att ta reda pÄ hur de spans-ka pedagogerna arbetar med elever i behov av sÀrskilt stöd. DÄ detta Àr en kvalitativ under-sökning har enkÀterna endast anvÀnts som introduktion inför intervjuerna.Metoden i undersökningen har dels varit att lÀmna ut en enkÀt till sju pedagoger och tre för-Àldrar, dels att göra djupintervjuer. Totalt har pedagoger frÄn sex skolor i MadridomrÄdet del-tagit, dÀr tre av skolorna Àr privatskolor och de övriga tre kommunala. EnkÀterna har föregÄtt intervjuerna, dÀr förtydliganden och fördjupning av enkÀtsvaren kunnat göras.ResultatUndersökningen har tydligt visat att det finns en rad specialpedagogiska insatser för elever i behov av sÀrskilt stöd i den spanska grundskolan. Det mesta handlar dock om att ÄtgÀrderna riktas mot eleven.NÄgon direkt handledning av pedagogerna förekommer inte, mer Àn att de specialteam som finns i alla kommuner och som Àr behjÀlpliga med att göra modifieringar av kursplanerna för de elever som inte uppnÄr mÄlen.