Bakgrund: Detta arbete handlar om lek och lÀrande i förskolan utifrÄn pedagogernas perspektiv. Inom förskolan diskuteras ofta lekens betydelse, den kunskap personalen har med sig frÄn lÀrarutbildningen kanske inte alltid kommer till anvÀndning i det dagliga arbetet. Hur ser pedagogerna egentligen pÄ lekens betydelse i lÀrandet? Syfte: Syftet Àr att beskriva hur pedagogerna tÀnker om begreppen lek och lÀrande. Vad Àr det som pedagogerna tycker Àr sÄ utvecklande i leken och hur tÀnker de kring sin egen roll i den.

AbstractDetta Àr en explorativ studie om processer bakom beslutsfattande. Studien innefattade 52 studenter, 20 mÀn och 32 kvinnor. De fick genom ett frÄgeformulÀr svara pÄ frÄgor kring det viktigaste beslut de fattat i verkliga livet. De flesta angav att det viktigaste beslut de fattat handlade om flytt- och resebeslut (29 %) eller studie- och karriÀrbeslut (44 %). Delar av frÄgeformulÀren kodades sedan utifrÄn kategorier frÄn en tidigare publicerad studie kring centrala beslutsteorier och tre nya kategorier framkom; self-efficacy, self-actualization och what others will think.

Syftet med denna rapport har varit att analysera den reella Äterkopplingen och utvÀrderingar som gjorts vid takras vintern 2009/2010. Metoden Àr en kvalitativansats med semistrukturerade intervjuer samt analys av utvÀrderingar och insatsrapporter gjorda under vintern 2009/2010. Genom intervjuer pÄ den sociotekniska individnivÄn söks svaren kring hur individen upplevt erfarenhetsÄterföringen, tillsyn, och egenkontroll vid takras inom den kommunala verksamheten. Insatsrapporter, arbetsmaterial och andra genomförda utvÀrderingar har Àven legat till grund för analysen. FrÄgestÀllningar som vÀglett i arbetet har varit: Hur togs erfarenheter frÄn takrasen tillvara i samhÀllet? Hur uppfattar individen som varit aktörer vid hÀndelsen att erfarenheten hanterats?  Urvalet Àr ett bekvÀmlighetsurval samt ett snöbollsurval.

I ett samhÀlle dÀr kraven pÄ utbildning blir allt högre och valmöjligheterna allt fler, ökar ocksÄ pressen pÄ individen att ta ansvar för sin karriÀrprocess. Flera rapporter visar att elever pÄ de individuella programmen Àr i stort behov av vÀgledningsinsatser. Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa vÀgledningen pÄ det individuella programmet. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: 1) I vilken utstrÀckning Àr studie- och yrkesvÀgledningen pÄ det individuella programmet en process? 2) Vad innehÄller studie- och yrkesvÀgledningen pÄ individuella programmet? 3) Hur ser studie- och yrkesvÀgledarna respektive eleverna pÄ vÀgledningen? Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÄ vi ansÄg att detta passade undersökningens syfte bÀst.

Undersökning: Undersökning av de tjugo största svenska bolagen (sett till börsvÀrde) pÄ Large cap.Nyckelord: Goodwill, nedskrivningstest, antaganden.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur de största svenska bolagen pÄ Large cap organiserar sina nedskrivningstester och vilka effekter de nya goodwillreglerna har pÄ resultatet och utdelningarna.Metod: Vi har genomfört intervjuer via e-mail med representanter frÄn de största svenska bolagen. Sedan har vi analyserat svaren med den teoretiska referensramen som grund.Slutsatser: Sex av sju företag organiserar sina nedskrivningstester internt efter en, för varje företag, specifik mall. Antagandena som görs i samband med nedskrivningstesterna ger upphov till olika mallar i respektive företag vilket försvÄrar jÀmförbarheten företagen emellan. NÀstan alla företag identifierar en positiv resultateffekt av de nya reglerna men eftersom inga nedskrivningar har genomförts sÄ Àr det oklart om den positiva resultateffekten erhÄlls i ett lÀngre perspektiv. Inget av företagen identifierar nÄgra utdelningseffekter av de nya redovisningsreglerna..

Studiens syfte var att undersöka nÄgra elevers och pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som pÄverkar elevernas motivation till skolarbete. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor gjordes en studie dÀr vi genom kvalitativa intervjuer lÄtit nio elever och fyra pedagoger frÄn tvÄ skolor tala om sina upplevelser av motivation i skolan. Studien innehÄller informanternas berÀttelser om vilka faktorer som inverkar pÄ motivationen, resultatet diskuterades utifrÄn Jerome Bruners motivationsteori och  John Hatties studie om motivation. NÀr vi sammanfattade resultatet kunde vi ur samtliga informanters svar utlÀsa att elevers motivation var starkt kopplad till fyra huvudomrÄden; meningsfullhet, delaktighet, variation och upplevelsebaserad inlÀrning. Nyckelord: motivation, motivation, pedagogik, lÀrare, learning, elever, klassrum, arbetsformer.

FÀltsÀljare har alltid kÀnnetecknats av att ha ett mobilt arbetssÀtt dÀr kundkontakt tillhör vardagen och god planering Àr vitalt. HILTI Àr ett verktygstillverkande företag som nyligen infört ett mobilt IS-stöd i förhoppning om att underlÀtta med bland annat planering för fÀltsÀljarna. En explorativ undersökning av företaget har genomförts för att fÄ en uppfattning, utifrÄn fÀltsÀljarens perspektiv, hurvida denna upplever att yrkesrollen förÀndrats vid införandet av ett mobilt informationssystem. Insamling av data har utförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer för att fÄ en tydlig bild av de förÀndringar som försÀljaren upplever anmÀrkningsbara. Resultatet visar att systemet bidragit till direkta förÀndringar i försÀljarens yrkesroll.

Syftet med denna studie Àr att belysa sprÄkets betydelse vid integrering av nyanlÀnda invandrarelever. Jag har undersök hur vida eleverna uppfattar sitt mottagande i den svenska skolan och hur eller om lÀrare kartlÀgger elevens sprÄk- och kunskapsutveckling. Resultaten Àr baserade pÄ information frÄn personintervjuer och hur denna information korrelerar med min valda teori. Jag anvÀnde ett teoretiskt ramverk av Lev Semjonovitj Vygotskij som Àr en erkÀnd pedagogisk teoretiker. Resultaten av min studie visar att svaren frÄn mina intervjuer stÀmmer vÀl överens med min valda teori: att omgivning och utveckling gÄr hand i hand.

Denna studie bygger pÄ elevernas syn och uppfattningar kring hÀlsa och hur hÀlsa berörs i Àmnet idrott och hÀlsa. MÄnga studier handlar om lÀrarens syn pÄ hÀlsobegreppet i Àmnet och inte pÄ elevens syn. Syftet med vÄr studie Àr att se hÀlsa ur ett elevperspektiv, för att uppnÄ vÄrt resultat har vi intervjuat trettiotvÄ gymnasieelever för att fÄ reda pÄ deras uppfattningar om hur Àmnet ges i uttryck i undervisningen. Resultatet pekar pÄ att eleverna ser hÀlsa ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv, men att undervisningen i Àmnet mest berör den fysiska aktiviteten och aspekten. Eleverna tycker att hÀlsobegreppet i Àmnet Àr viktigt och borde beröras mer Àn vad det gör i undervisningen.

Sammanfattning Syfte: Att beskriva sma?rtskattning och sma?rtlindring fo?re och efter omfattande buk- och thoraxkirurgi pa? barn va?rdade pa? en neonatal intensivva?rdsavdelning. Metod: Retrospektiv kvantitativ journalgranskning. Totalt granskades 35 journaler utifra?n en journalgranskningsmall.

Sveriges Radio stores their data in large archives which makes it hard to retrieve specific information. The sheer size of the archives makes retrieving information about a specific event difficult and causes a big problem. To solve this problem a more consistent use of metadata is needed. This resulted in an investigation about metadata and keyword genera-tion.The appointed task was to automatically generate keywords from transcribed radio shows. This included an investigation of which systems and algorithms that can be used to generate keywords, based on previous works.

I min undersökning har fem pedagoger genom strukturerade intervjuer fÄtt svara pÄ frÄgor om utevistelsen pÄ förskolan. Syftet var att ta reda pÄ vad pedagogerna sjÀlva hade för tankar och syften bakom utevistelsen, samt hur de arbetade med detta. FrÄgorna gÀllde bÄde vistelsen i den planerade miljön pÄ gÄrden och i naturen.Pedagogerna fann mestadels fördelar med utevistelse pÄ förskolan. NÄgra av fördelarna som nÀmndes var god motoriktrÀning och social trÀning. Sedan belystes Àven vikten av ?frisk luft? och att pedagogerna upplevde barnen som piggare om de vistades utomhus emellanÄt.Minst en gÄng om dagen gÄr de ut med barnen pÄ gÄrden och de flesta försöker komma ivÀg till skogen en gÄng i veckan.

SammanfattningSyftet med rapporten var att ta reda pÄ hur förskolan anpassar lÀrandesituationer för barn i behov av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) samt hur AKK anvÀnds vid naturkunskapsundervisning. Metoderna för rapporten Àr observation och intervjuer. Jag sökte information via Internet, litteratur och rapporter. Huvudresultatet av rapporten visar att förskolan arbetar med tecken som stöd, objekt, gester, ord, bilder, sinnen och Karlstadmodellen. Undervisning sker i naturliga situationer och enskilt barn ? pedagog.

Sammanfattning Denna undersökning Àr ett resultat av vÄrt intresse av att sÀtta oss in i hur man kan utforma ett livskunskapsarbete i grundskolans tidigare Är och varför man bör arbeta med dessa frÄgor. Vi har Àven valt att studera vad ett sÄdant arbete kan ge för resultat. Vi har utfört en kvalitativ undersökning genom intervjuer och observationer. Dessa Àr genomförda pÄ tre grundskolor i södra Sverige. Genom denna undersökning fann vi att skolorna Àr fria att sjÀlva utforma sitt livskunskapsarbete men att de till stor del anvÀnder sig av nÄgra specifika lÀromedel.

Abstra Abstra ct Inom gymnasieskolans yrkesprogram undervisar mÄnga yrkeslÀrare utan pedagogisk behörighet. Inom dessa program finns elever i behov av sÀrskilt stöd som ska erbjudas det stöd de behöver inkluderat i sin undervisning. Specialpedagogens roll Àr i detta sammanhang att hjÀlpa eleverna via lÀrarna för att eleverna ska kunna nÄ mÄlen i utbildningen. Syftet i detta arbete Àr sÄledes hur specialpedagogen kan utveckla ett samarbete med en grupp yrkeslÀrare utan pedagogisk behörighet. Genom kvalitativ metod har frÄgestÀllningar som rör yrkeslÀrarnas syn pÄ lÀrande, lÀrarroll och specialpedagogiskt stöd undersökts i intervjuform.