Snabb tillgÄng till korrekt information Àr idag ett viktigt konkurrensmedel för företag. Databaser gör detta möjligt genom att flera anvÀndare kan dela pÄ verksamhetens information och dÀrmed kan informationen hÄllas aktuell och konsistent. Den hÀr studien behandlar relationsdatabasen som kÀnnetecknas av att datan lagras i tabeller. Databasens fördelar medför att den utgör kÀrnan i flera informationssystem och det Àr dÀrför viktigt att databasen uppfyller kundens och anvÀndarnas krav.Studien identifierar typsituationer som kan skapa problem vid design och implementering av relationsdatabaser. Syftet Àr att databasutvecklare kan utnyttja studien för att veta vilka typsituationer som kan skapa problem i ett databasprojekt och pÄ sÄ sÀtt vara förberedda.

Det som undersökts i denna studie Àr lÀrares sÀtt att se pÄ miljöetiska frÄgor. Studien syftar till att utreda om detta Àr bundet till nÄgon Àmnesgrupp, nÄgon bakgrund eller deras personliga stÀllningstaganden. Undersökningen har utförts bland lÀrare som undervisar pÄ grundskolans senare Är. Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ metod. Det empiriska materialet utgörs av 76 enkÀter som har insamlats frÄn fem skolor i en mellansvensk kommun.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strÄlats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hÀlsa efter avslutad strÄlbehandling. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av intervjuer med Ätta informanter. Intervjuerna har utförts med hjÀlp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in pÄ bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Alla pedagoger möter nÄgon gÄng elever som har primÀra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga stÄr frÄgande och söker efter ett förhÄllningssÀtt för att kunna hantera dessa elever. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med elever, som har primÀra koncentrationssvÄrigheter och Àr utÄtagerande. Eleverna kan ha diagnos, men i första hand koncentreras studien pÄ de elever, som inte Àr diagnostiserade.I litteraturgenomgÄngen beskrivs vad primÀra koncentrationssvÄrigheter Àr och hur pedagogen kan bemöta de eleverna och vilka insatser som kan göras under lektionerna. Klassrumsmiljöns vikt diskuteras och Àven motorikens betydelse för koncentrationen.

Individuell lönesÀttning blir alltmer förekommande pÄ den svenska arbetsmarknaden och kan innebÀra fördelar för bÄde medarbetare och organisationer. För att dessa fördelar ska erhÄllas har upplevelse av rÀttvisa visats vara en viktig aspekt. Föreliggande studie syftar till att undersöka om det finns nÄgot samband mellan kommunikationsfaktorer (mÄlklarhet, Äterkoppling och chefens tydlighet) och anstÀlldas upplevelse av informativ rÀttvisa i individuell lönesÀttning samt om ledarskap har en modererande effekt pÄ sambanden. Studien syftar Àven till att undersöka om det existerar nÄgot samband mellan faktisk lönenivÄ och upplevd informativ rÀttvisa. Studien utfördes med hjÀlp av en webbenkÀt dÀr 669 lÀrare inom utbildningsförvaltningen i Stockholms lÀn deltog.

Studien presenterar ett resultat av en kartlÀggning av vad tio betygsÀttande lÀrare anser om innebörden i begreppet Ordning och Uppförande.Bakgrunden till arbetet Àr Folkpartiets förslag om att införa ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Syftet med studien Àr att belysa vad lÀrarna anser om den specifika innebörden i ordning och uppförande. TvÄ frÄgestÀllningar stÀlls för att besvara arbetets syfte:Hur uppfattar lÀrare innebörden i begreppen ordning och uppförande?Vilka aspekter i begreppet Ordning och Uppförande anser lÀrarna vara viktigast att bedöma?Den empiriska datainsamlingen Àr baserad pÄ en samtalsmetod. Samtal fördes med tio lÀrare av varierande bakgrund.Resultatet för studien öppnar för en tvÄdelad slutsats.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan definierar ochreflekterar kring jÀmstÀlldhet. Studien undersöker hur jÀmstÀlldhetsarbetet kantillÀmpas och konkretiseras i den dagliga verksamheten för att uppnÄ en demokratiskförskola. Observationer och intervjuer genomfördes i tvÄ olika förskolor medsammanlagt Ätta pedagoger. JÀmstÀlldhet och demokrati Àr begrepp som allapedagoger i vÄr studie Àr bekanta med och uttrycker som en sjÀlvklarhet i dagensförskola och i den pedagogiska yrkesrollen. Resultaten vi fick fram i vÄr studie visadeatt det finns skillnad mellan den pedagogiska reflektionen och den pedagogiskapraktiken gÀllande att arbeta med jÀmstÀlldhet och demokrati.

SmÀrta Àr ett fenomen som inte bara pÄverkar patienter fysiskt utan Àven psykiskt. Kvinnor som genomgÄtt mastektomi upplever att smÀrta pÄverkar deras livskvalité. HumörsvÀngningar, dÄlig sömn, depression, Ängest och rörelsehinder Àr vanligt förekommande symtom som följd pÄ postoperativ smÀrta. Syftet: Syftet med denna studie var att belysa vad sjuksköterskan kan ge för olika behandlingar och omvÄrdnadsÄtgÀrder vid smÀrta efter mastektomi. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr författarna granskade sexton vetenskapliga studier.

Denna rapport undersöker huruvida barns förmÄga att överföra matematisk kunskap till en annan kontext kan underlÀttas med hjÀlp av en konkret matematisk modell (en modell som varken anvÀnder sig av siffror eller matematiska tecken) jÀmfört med det vanliga abstrakta matematiska sprÄket. De tvÄ olika betingelserna Àr implementerade i tvÄ olika datorspel. Studien behandlar Àven om nÄgot kön gynnas mer Àn det andra vid anvÀndandet av de tvÄ olika datorspelen. Resultatet av studien visar ingen statistisk signifikant skillnad till att elever lÀr sig att överföra kunskap bÀttre om de anvÀnt en konkret matematisk modell. En statistiskt signifikant skillnad mellan könen uppvisades dÀremot, dock gynnades killarna istÀllet för som hypotesen i studien var; att tjejerna skulle gynnas framför killar vid anvÀndning av de tvÄ olika datorspelen..

Syftet med studien Àr att undersöka elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters skilda sÀtt att uppfatta anvÀndandet av talsyntes. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i grundskolans Ärskurs tre till nio. Studien har utgÄtt frÄn en fenomenografisk ansats.I resultatet framkommer sex skilda uppfattningar om anvÀndandet av talsyntes. De sex kategorierna Àr: talsyntesen i anvÀndning, viktiga andra, autonomi och sjÀlvstÀndighet, lÀrande, delaktighet och förÀndring samt engagemang och attityd. Majoriteten av eleverna upplever anvÀndandet av talsyntes positivt.

Den hÀr studien undersöker hur val av examinationssituationer pÄverka elevernas prestation i matematik. Syftet Àr att undersöka hur elever presterar utifrÄn olika bedömningssituationer. Vi anvÀnde oss av en empirisk studie dÀr 12 sextonÄriga elever i Ärskurs 9 genomförde uppgifter i decimaltal frÄn Nationella prov för Ärskurs 9, Är 2009.  I studien anvÀnder vi oss av bÄde kvalitativ och kvantitativ data. Data samlades in vid tvÄ tillfÀllen med hjÀlp av skriftligt test och med hjÀlp av deltagande observationer under ett muntligt test i par. Hermeneutiken ligger till grund för tolkning av den kvalitativa data.

Den hÀr studien syftar till att undersöka vilka designelement som Àr av vikt för att stödja den mentala modellen vid en grÀnssnittsmigration frÄn stor till liten skÀrm. Studien syftar Àven till att undersöka om dessa skiljer sig vid migrering av grÀnssnitt med olika ÀndamÄl.Med utgÄngspunkt frÄn tre existerande migrerade grÀnssnitt inom ÀndamÄlen Nyhetsuppdatering, Social Networking samt Resesökning har utifrÄn teori kartlagts hur dessa grÀnssnitt hanterar olika designelement vid migrering. Vidare karaktÀriseras studien av en kvalitativ ansats och grundar sig i en empirisk undersökning i form av en observerad, uppgiftsbaserad utvÀrdering med efterföljande djupintervju.Slutsatsen som efter studien kunde dras var att samtliga designelement som under migreringen nyttjades pÄ det mindre grÀnssnittet var av vikt för att stödja den mentala modellen. Dessa skiljde sig dock mellan grÀnssnitt av olika ÀndamÄl. Vidare kunde slutsatsen dras kring att olika designelement var av olika vikt för ett stödjande av den mentala modellen.

I denna kvalitativa intervjustudie Àr syftet att beskriva och analysera erfarenheter och uppfattningar frÄn förÀldrar till barn som tillhör barn- och ungdomshabiliteringen. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med förÀldrar utifrÄn en temainriktad intervjuguide. FrÄgestÀllningarna var hur det första mötet var med kuratorn, vilken roll kuratorn haft för familjen och vad som kan förbÀttras nÀr det gÀller kuratorns arbete.Studien Àr grundad pÄ 8 intervjuer med förÀldrar. Resultatet i studien visade att förÀldrarna önskade sig en kurator som var mer aktiv Àn vad deras erfarenheter visade. Med aktiv menade man en person att vÀnda sig till, som var som en spindel i nÀtet.

Syftet med studien var att undersöka hur idrottslÀrare respektive elever tolkar begreppet hÀlsa, samt hur dessa idrottslÀrare undervisar i momentet hÀlsa. Studien baseras pÄ intervjuer med fyra lÀrare och fyra elever frÄn tvÄ olika skolor. Resultatet visade sig att bÄda idrottslÀrarna och eleverna hade liktydliga tolkningar om begreppet hÀlsa. Vad gÀller hur momentet hÀlsa undervisas, visade det sig att olika undervisningsmetoder förekom beroende pÄ vilket omrÄde som berördes i momentet hÀlsa. En slutsats av studien blev att undervisningen om momentet hÀlsa till största delen prÀglas av fysisk aktivitet.

Studien belyser pedagogers syn pÄ leksaker i förskolan, dels ur ett genusperspektiv och dels vilket utbud som finns pÄ förskolan. Den belyser Àven pedagogiska leksaker och krigs- och vÄldsrelaterade leksaker. Studien jÀmför en kommunal förskola med en Montessoriförskola. Vi valde att göra observationer pÄ flickor och pojkars val av leksaker och vilket utbud förskolorna hade vad gÀllde leksaker och material..