SjÀlvkÀnsla Àr ett mycket omtalat begrepp som forskats inom en lÀngre tid. MÀnniskor har en tendens att alltid strÀva efter sjÀlvkÀnsla dÄ god sjÀlvkÀnsla leder till positiva kÀnslor och vÀlbefinnande (Crocker & Park, 2004). Studien fokuserar pÄ hur sjÀlvkÀnslan Àr hos musikstuderande i förhÄllande till vÀlbefinnande. Den prestationsbaserade sjÀlvkÀnslan sÀtts i förhÄllande till kÀnsla av sammanhang, socioekonomisk status samt uppmanande frÄn förÀldrarna till vidare studier. Studien Àr en kvantitativ undersökning i form av enkÀter.

Syfte: Att kartlÀgga drivkrafter och ekonomistyrning i mikroföretag samt att statistiskt undersöka sambandet mellan mikroföretagarnas drivkrafter och deras anvÀndning av ekonomistyrning. Metod: Studien har en kvantitativ ansats med en undersökningsmetod i form av enkÀter. SammanstÀllningen av det empiriska materialet har skett med hjÀlp av SPSS och har dÀrefter analyserats. Teori: Den teoretiska grunden har kategoriserats och benÀmnts vilket vidare har skapat underlaget till den empiriska studien. Teorierna om drivkrafter kommer frÀmst frÄn tidigare studier gjorda av Elmlund, Johannisson och Lindmark. Dessa tre teoretiker har genom tiderna bidragit till en ökad förstÄelse för smÄföretagande.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka mödrars upplevelse av sorg efter att ha förlorat ett barn genom dödsfall och vilken funktion bloggen utgör i sörjande mÀnniskors vardag. Studien har utgÄngspunkt i socialpsykologin och studien Àr genomförd med den hermeneutiska metodansatsen. Vi har anvÀnt oss av ett mÄlinriktat urval och bloggtexter som materialtyp. VÄr empiri utgörs av Ätta mödrars sjÀlvbiografiska bloggar, dÀr de skriver om sorgen efter deras avlidna barn. Vi har valt att stÀrka vÄr studie med tidigare forskning relaterat till syftet och ett teoretiskt ramverk för att förankra resultatet i socialpsykologiska teorier.

Syftet med studien Àr att belysa pedagogers syn pÄ matematik för de yngsta barnen i förskolan. Studien inriktar sig pÄ vad matematik för de yngsta barnen enligt pedagoger innebÀr samt vilka möjligheter och hinder pedagoger ser med matematik för de yngsta barnen. Undersökningen Àr kvalitativ och metoden Àr semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn Dewey och Vygotskij och ligger till grund för analys och diskussion.Resultatet i studien visar pÄ att pedagoger ser matematik som nÄgot mer Àn rÀkning. Barn behöver möta matematik i sin vardag för att de ska ta till sig kunskapen pÄ ett meningsfullt sÀtt och matematik för de yngsta barnen innebÀr först och frÀmst vardagsrelaterade begrepp.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka tre lÀrares arbete med lÀsförstÄelse, samt se om de har förÀndrat sina undervisningsmetoder nÀr det gÀller lÀsförstÄelse efter den nya lÀroplanen Lgr 11. Jag har presenterat tidigare forskning och litteratur som behandlar Àmnet lÀsförstÄelse. Studien utgÄr frÄn Vygotskijs sociokulturella teori för inlÀrning. En central tankegÄng i denna teori Àr att barn utvecklas i samspel med andra och att den sociala omgivningen har en stor inverkan. Med hjÀlp av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebÀr intervju och fokusgruppsintervju, har jag tagit reda pÄ lÀrarnas undervisningsmetoder gÀllande lÀsförstÄelse. Resultatet av studien visar att det har kommit material om undervisningsmetoder i lÀsförstÄelse som lÀrarna anvÀnder sig mer eller mindre.

Denna studie har genomförts som examensarbete vid institutionen för Pedagogik och lÀrande vid LuleÄ tekniska universitet. Syfte med studien Àr att undersöka grunderna för det didaktiska urvalet i en integrerad undervisning och lÀrande inom de samhÀllsorienterande Àmnena, samhÀllskunskap, religionskunskap och historia. Vi har tillÀmpat bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod, den första i form av intervjuer med lÀrare och den senare i form av en enkÀtundersökning besvarad av elever i skolan. Resultatet av studien visar att de flesta elever har kommit i kontakt med Àmnesintegrerad undervisning och de Àr i överlag Àr positiva till detta arbetssÀtt. LÀrarna genomför Àmnesintegrering för att eleverna ska fÄ en större helhetssyn, en bÀttre förstÄelse och för att de ska göra en tidsvinst.

Syftet med studien var att undersöka om och hur löneform, möjlighet till avancemang samt företagets CSR-arbete pÄverkar potentiella arbetssökandes intentioner att söka en ledig tjÀnst. Studien genomfördes pÄ studerande vid Högskolan i GÀvle. 78 personer deltog i studien och genomfördes som enkÀtundersökning. Resultatet analyserades med multidimensionell skalning (MDS). Det analyserade resultatet visade pÄ tvÄ dimensioner dÀr samtliga tre faktorer tycks pÄverka attraktiviteten hos en arbetsgivare.

Syftet med studien var att undersöka nÄgra arbetsterapeuters insatser och upplevelser av hemrehabiliteringen för patienter med stroke. Studien har en kvalitativ ansats och metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter pÄ tvÄ olika verksamheter i södra SkÄne. Intervjuerna utfördes genom en semistrukturerad intervju mall. I resultatet framkom det tre underkategorier vilka var arbetsordning, arbetsmetod och patientrelation. Arbetsterapeutens insatser och upplevelser av att arbeta inom hemrehabiliteringen med strokepatienter, handlade om att instruera, informerar och göra utvÀrderingar med patienten och vÄrdteamet.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur barn i en naturförskola leker med naturmaterial. Vi frÄgar Àven vilka lekmöjligheter som naturen erbjuder och hur barnen anvÀnder naturens material. Dessa frÄgor studeras utifrÄn ett genusperspektiv. I studien tar vi Àven del av pedagogernas uppfattningar om barnens lek pÄ naturförskolan med fokus pÄ genusperspektivet. Den metod som ligger till grund för resultatet Àr observationer av hur barnen i en naturförskola leker med naturmaterial, samt intervjuer av de tvÄ pedagoger som har hand om uteverksamheten pÄ naturförskolan. Studien visar att barnen anvÀnder naturens material i sin lek, med fantasin kan barnen förvandla naturmaterialet till bland annat korv, ved, hundben och kattmat.

Bakgrund: Strokepatienter svarar för flest sjukdagar inom den somatiska vÄrden i Sverige och dÀrför finns det ett samhÀllsekonomiskt intresse av att minska strokepatienters vÄrdtid. Ett samarbete mellan olika yrkesgrupper inom vÄrden kan bidra till detta. Syfte: Syftet med studien var att belysa autonomin hos strokepatienter med funktionshinder i samverkan med multiprofessionella rehabiliteringsteam. Metod: Studien genomfördes somen litteraturstudie genom granskning av 16 publicerade vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet av studien pekar pÄ tre grundlÀggande förutsÀttningar för att rehabiliteringen skall leda till största möjliga autonomi hos strokepatienter.

Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i HR-funktioners betydelse i dagens organisationer samt se till hur de via de mÀnskliga resurserna, bidrar till verksamhetens framgÄng. För att undersöka HR-funktionens arbete med de mÀnskliga resurserna har vi valt att ta hjÀlp av de tre begreppen ?Kunna, Vilja, FörstÄ? som, enligt oss, Àr förutsÀttningar för att medarbetarna ska kunna göra ett bra arbete. Studien ger ett historiskt perspektiv pÄ vad som format fram dagens HR-roll samt vad yrket innebÀr idag. I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod och intervjuat sex HR-personer som alla Àr verksamma i olika organisationer.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om storyline och detta arbetssÀtts effekt pÄ barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna i studien var: ?Varför vÀljer pedagogerna att arbeta med storyline som metod i förskolan??, ?Hur arbetar pedagogerna med storyline i sin förskola??, ?Vilka effekter pÄ barns lÀrande ser pedagogerna i arbetet med storyline??.I studien gjordes kvalitativa intervjuer, nÀrmare bestÀmt fokusgruppsintervju, med fyra pedagoger i en kommun i norra Sverige. I studien var ett sociokulturellt perspektiv en viktig utgÄngspunkt, eftersom ett sÄdant förhÄllningssÀtt ligger i linje med arbetssÀttet storyline. Intervjuerna visade att pedagogerna har valt att arbeta med storyline eftersom mÄnga av lÀroplanens mÄl inryms i arbetssÀttet.

Studien undersöker om huruvida Lindberg och Graléns tvistmetod Àr möjlig att vidareutveckla och tillÀmpa vid mÀtning av friktionskraft fiber mot fiber med en dragprovare. Extrautrustning har konstruerats och monteras i anslutning till dragprovarens klÀmmor, dÄ uppnÄs önskad geometri för tvistmetoden. Friktions- koefficienten berÀknas med avstamp frÄn en given formel. Material som undersöks Àr Polyamid 6.6 (PA 6.6) samt Polytetrafluoreten (PTFE). Testmetoden har optimerats genom försök dÀr tvistantal, pÄlagd last och fiber- diameter har varierats vid ett konstant avstÄnd mellan dragprovarens klÀmmor.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur det förhÄller sig  med motivationen inom nÄgra Àmnen hos elever som gÄr pÄ elprogrammet pÄ en skola i Stockholmsregionen. Undersökningen baseras pÄ en enkÀtstudie av 67 elever i Ärskurs ett till tre och en intervjustudie av fyra elever. Den kvalitativa studien genomfördes med strukturerade intervjuer medan den kvantitativa studien genomfördes med hjÀlp av InternetenkÀter. Undersökningens resultat visar att eleverna tycker det Àr avgörande för motivationen att lÀrarna Àr duktiga och engagerade, samt att det Àr en praktisk utbildning. Vidare framkommer att krav och förvÀntningar frÄn förÀldrar, lÀrare och praktikplats har stor betydelse för elevernas prestationer.

Studien undersöker relationen mellan kommunikation och organisationsförÀndring. Studien tar plats pÄ en klinik vid ett svenskt sjukhus. TvÄ frÄgor stÀlls, vilka Àr: Hur har kommunikation anvÀnts i förÀndringsprocessen? Och, vad har kommunikationen inneburit för de berörda och deras syn pÄ förÀndringarna? Resultatet visar att kommunikation oftast ses som feedback för att förbÀttra förÀndringarna och för att skapa delaktighet. Huruvida kommunikation faktiskt ses som feedback och delaktigheten Àr Àkta, ifrÄgasÀtts ocksÄ.