Sjuksköterskor möter ofta patienter med diabetes typ 2 som av flera olika anledningar har problem med följsamheten till egenvÄrden. DÀrför Àr det viktigt att kÀnna till de olika faktorer som hindrar samt frÀmjar patienter i deras egenvÄrd. Syftet med studien var att belysa de faktorer som pÄverkar egenvÄrden hos patienter med diabetes mellitus typ 2. Studien Àr genomförd som en litteraturstudie. Majoriteten av patienterna upplevde att de saknade kunskap i behandling om diabetes typ 2, en av anledningarna till detta var att de fick olika information frÄn vÄrdpersonal om hur de skulle sköta sin egenvÄrd.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader, i matematikbetyg samt matematisk och allmÀn sjÀlvuppfattning, mellan flickor respektive pojkar och mellan elever som vÀljer studie- respektive yrkesförberedande program pÄ gymnasiet. I studien deltog 174 elever frÄn sju klasser i Ärskurs 9 frÄn tvÄ utvalda skolor, en pÄ en mindre ort och en pÄ en större, bÄda med nÀrliggande storstad. Eleverna svarade pÄ frÄgor om betyg och sjÀlvuppfattning genom en enkÀt. Huvudresultaten i studien har visat att flickor har lÀgre sjÀlvuppfattning Àn pojkar i matematik och att elever som vÀljer yrkesförberedande program har ett genomsnittligt lÀgre vÀrde i sjÀlvuppfattning Àn elever som vÀljer studieförberedande program till gymnasiet. Studien kunde inte pÄvisa nÄgon större könsskillnad i matematikbetyget för samtliga elever men dÀremot att pojkar har högre betyg Àn flickor bland dem som valt studieförberedande program och att det motsatta gÀller för elever som valt yrkesförberedande program.

Studiens syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur miljön pÄverkar barnen i deras lek. Vi valde att göra studien pÄ tvÄ olika avdelningar i södra Sverige. Barnen vistas dagligen i samma rum och under samma tid och vi ville undersöka vilka lekar som blir möjliga i rummen och varför? Hur kan vi dÄ analysera tid och rum ur ett maktperspektiv? Vilka möjligheter och hinder kan rummen dÄ skapa? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av tvÄ metoder: intervju av pedagoger och observationer av barn i deras lek. VÄrt insamlade material analyserade vi ur ett maktperspektiv.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om flersprÄkiga barn och ele-vers sprÄkutveckling i förskolan och i förskoleklass. I studien har vi utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀll-ningar som Àr följande; vilka strategier anvÀnder förskollÀrare för att utveckla sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn och elever? Vilken betydelse har miljön för flersprÄkiga barn och elever och deras sprÄkutveckling i förskola respektive förskoleklass?Kvalitativa intervjuer har anvÀnts, vilket innebÀr att Ätta förskollÀrare intervjuats för att besvara frÄgestÀllningarna i studien. Ett sociokulturellt perspektiv genomsyrar studien. Resultatet visade pÄ att de olika förskolorna och förskoleklasserna arbetade pÄ olika sÀtt med flersprÄkighet.

Bakgrund: Antalet kvinnor som söker hjÀlp för förlossningsrÀdsla har ökat under de senaste Ären. FörlossningsrÀdsla Àr ett stort omrÄde och denna studie Àr inriktad mot förlossningssmÀrta som Àr en del av omrÄdet. Betydelsen av bemötandet av de smÀrtpÄverkade mödrarna Àr dÀrför av stor vikt. Syfte: Syftet med studien var att belysa vÄrdpersonalens erfarenheter om bemötande av blivande mödrars smÀrtupplevelser före och under förlossningen. Metod: Intervjustudien av kvalitativ form baserades pÄ fem intervjuer som analyserades.

Den hÀr kandidatuppsatsen syftar till att fÄ en djupare förstÄelse av hur grÀnslöst arbete upplevs och hanteras av individer som arbetar som konsulter. Det centrala i studien Àr att studera de krav grÀnslöst arbete medför och hur flexibiliteten upplevs och hanteras, ur ett individperspektiv. Studien ska Àven bidra till förstÄelse för avregleringen av arbetets tid och rum och hur det i sin tur pÄverkar individen att sjÀlv sÀtta grÀnser för nÀr, var och hur arbetet ska utföras.En kvalitativ studie genomfördes under vÄren 2014 med fem konsulter stationerade i en större svensk stad. DÄ jag sedan tidigare kÀnde till konsulterna samt företaget dÀr de Àr anstÀllda har jag valt att avidentifiera namn pÄ respondenterna och företaget. För att nÄ det djup av förstÄelse studien syftar till valde jag att genomföra samtalsintervjuer dÀr fyra huvudteman belystes.

Bakgrund: En betydande orsak till mÄnga skador och anmÀlningar som görs inom vÄrden Àr nÀr muntlig eller skriftlig kommunikation saknar struktur och effektivitet. Detta kan i sin tur leda till att patientsÀkerheten blir lidande. SBAR Àr en kommunikationsmodell som anvÀnds inom hÀlso- och sjukvÄrden för att strukturera upp information och presentera viktig fakta pÄ ett snabbt och effektivt sÀtt, vilket leder till en förbÀttrad patientsÀkerhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestuderande hade för kunskap och kÀnnedom om kommunikationsmodellen SBAR. Metod: Studien var en kvantitativ deskriptiv studie, dÀr data har samlats in via en enkÀt som bestod av elva frÄgor dÀr sju av dem besvarades med svarsalternativ, tre med öppna svarsalternativ och en med skattningsbart svar.

Syfte: Högfrekvenshandel har pÄ senare Är varit ett omdiskuterat och kontroversiellt Àmne. Fenomenet har genomgÄtt omfattande granskning och Äsikterna kring dess pÄverkan pÄ marknaden och dess aktörer gÄr isÀr. DÄ tidigare forskning frÀmst genomförts pÄ den amerikanska marknaden Àr syftet med den hÀr studien att bistÄ med en djupare insikt kring denna typ av handel och dess avtryck pÄ den svenska finansmarknaden.Metod: För att behandla syftet har en kvalitativ studie av högfrekvenshandel med en deduktiv ansats genomförts.Teori: Studien utgÄr frÄn Rational Choice Theory, Effektiva marknadshypotesen och tidigare forskning inom Àmnet. Med hjÀlp av det teoretiska ramverket har studien analyserat det empiriska underlaget. Relevanta aspekter har identifierats som kan förklara varför studiens respondenter har ett specifikt förhÄllningssÀtt gentemot högfrekvenshandel.Empiri: Studien bestÄr av en dokumentstudie och fyra semistrukturerade intervjuer med intressenter pÄ den svenska finansmarknaden.

Bakgrund: Cirka 0,2 - 0,4 procent av svenska kvinnor i Äldrarna 12-25 Är lider av anorexia nervosa, en sjukdom som innebÀr en störd kroppsuppfattning och karakteriseras av en oerhörd rÀdsla att gÄ upp i vikt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva livsvÀrlden hos kvinnor som lider av anorexia nervosa. Metod: Studien baseras pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2008) beskrivning av innehÄllsanalys för kvalitativa studier. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier: socialt, psykiskt och fysiskt, varav den psykiska innefattar underkategorierna Ängest, sjÀlvkÀnsla, mattankar samt förvrÀngd kroppsuppfattning. Slutsats: Slutsatsen till denna studie var att som sjuksköterska Àr det viktigt att ha kunskap om och förstÄelse för livsvÀrlden hos denna patientgrupp som finns bÄde inom den somatiska och psykiatriska vÄrden, för att pÄ sÄ sÀtt skapa goda förutsÀttningar i det vÄrdande mötet..

 Flickor med AD/HD upptÀcks ofta inte i tid vilket kan ge konsekvenser inom flera omrÄden under uppvÀxten. Syftet med denna uppsats var att bidra till en ökad förstÄelse kring hur diagnosen AD/HD kan pÄverka livet under uppvÀxten för flickor. Sex vuxna kvinnor med AD/HD intervjuades för denna studies syfte. Studien grundade sig i kvalitativ metod med hjÀlp av fenomenologisk tolkning samt meningskoncentrering vid sammanstÀllning och analys av intervjumaterialet. Undersökningen fokuserade pÄ sex centrala teman; diagnosens betydelse, skola, fritid, familjen, jÀmnÄriga relationer och sjÀlvuppfattning. Resultatet förtydligade att dessa centrala teman Àr betydelsefulla omrÄden för en flicka med AD/HD under uppvÀxten.

I studien undersökte vi hur ett antal förskollÀrare verksamma inom förskolan ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd samt hur arbetet avseende dessa barn bedrivs inom förskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativ ansats i form av intervjuer. I resultatet har det framkommit att förskollÀrarnas definitioner av begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? inte behöver vara nÄgon diagnos. I arbetet med dessa barn framkom det att tiden inte Àr tillrÀcklig.

Syftet med denna studie Àr att ur ett aktörsperspektiv fÄ en djupare förstÄelse för hur gymnasielÀrare skapar, agerar och upprÀtthÄller sin lÀrarroll i klassrummet. Studien anvÀnder sig av interaktionsteorier för att kunna förklara hur lÀrare vÀljer att uppföra sig i interaktion med elever. Studien utfördes med en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer och en intervjuguide. Fem gymnasielÀrare som arbetar pÄ samma skola med olika Àmnen intervjuades. Den insamlade empirin har analyserats utifrÄn Herbert Blumers symboliska interaktionism och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv av individers roller.Resultatet i studien visar att gymnasielÀrarna vet hur de vill bli uppfattade av elever och att de reagera i klassrumssituationer utan att ha aktivt förberett sig inför interaktionen med eleverna.

Den hÀr studien undersöker om nÀrvaron av nÄgra utvalda textdrag i tre omskrivna textversioner har betydelse för hur vÀl mottagarna kÀnner sig bemötta, jÀmfört med i tre momsbeslut frÄn Skatteverket dÀr dessa textdrag saknas. Syftet med studien Àr att studera om myndighetsmakt gÄr att förena med ett bra skriftligt bemötande. Studien har genomförts genom intervjuer dÀr informanterna, tre företagare och tre skattetjÀnstemÀn, fick ta stÀllning till originaltexten frÄn Skatteverket och en omskriven textversion. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av Hellspong och Ledins analysmodell pÄ interpersonell och ideationell nivÄ.  Resultatet visar att bÄde företagarna och skattetjÀnstemÀnnen pekar ut de utvalda textdragen (direkt tilltal, dialog, förstÄelse för mottagarens situation, förklara beslutet pedagogiskt och be om ursÀkt om nÄgot blivit fel) som betydelsefulla för ett bra bemötande.

Med utgÄngspunkt frÄn Fordonsprogrammet, inriktning Transport, diskuteras i denna studie olika aspekter runt dokumentation - rörande elevers APU. Hur utförs dokumentationen idag, vad dokumenteras samt för vem Àr dokumentationen egentligen till för? Genom studien vÀxer tre tydliga och bakomliggande aspekter eller dimensioner fram att ta hÀnsyn till vid val av dokumentationssystem. Sist i studien föreslÄs dessutom en dokumentationsmodell som innefattar alla tre dimensionerna: elevrÀttsligt, pedagogiskt och samhÀlleligt..

Äldres psykiska hĂ€lsa Ă€r ett eftersatt omrĂ„de. De fysiska behoven prioriteras ofta hos Ă€ldre pĂ„ sĂ€rskilt boende medan de psykiska och sociala behoven inte Ă€r i fokus. Syftet med studien var att belysa nĂ„gra Ă€ldres upplevelse av sin psykiska hĂ€lsa som bor pĂ„ sĂ€rskilt boende med hemtjĂ€nst.  Den hĂ€r uppsatsen bygger pĂ„ ett resultat av en kvalitativ studie genom intervjuer med Ă€ldre. De frĂ„gestĂ€llningar som studien syftade till att besvara var hur de Ă€ldre upplever sin psykiska hĂ€lsa samt vad som kan pĂ„verka den psykiska hĂ€lsan pĂ„ ett positivt och negativt sĂ€tt. De flesta intervjuade upplevde till största del sin psykiska hĂ€lsa som god.