Syftet med studien var att se hur förskollÀrare beskriver arbetet med utvecklingssamtal? Metoden vi anvÀnde var kvalitativa intervjuer. I studien deltog sex yrkesverksamma förskollÀrare pÄ tre olika förskolor i Mellansverige. Delar av resultatet visar att förskollÀrarna pÄ de tre förskolorna arbetar olika med dokumentationer, förberedelser, genomförande, efterarbete i utvecklingssamtalet. FörskollÀrarna anvÀnder sig av olika dokumentationsmallar som underlag i arbetet med utvecklingssamtalet.

Uppsatsen undersöker empiriskt om avregleringen av naturgasmarknaden inom EU har haft nÄgon effekt pÄ spotpriset för naturgas. Vidare avser studien att undersöka om avregleringen har haft önskad effekt, nÀmligen att skapa en mer konkurrenskraftig marknad och en mer transparent prissÀttning. Studien anvÀnder sig av regressionstekniken Two-Stage Least Squares för att kunna undersöka avregleringens effekt. Till grund för studien stÄr teoretiska antaganden om en avreglerings effekt och hur en sÄdan ska pÄverka pris och konkurrens pÄ den avreglerade marknaden. Vidare har marknadsformer som fullstÀndig konkurrens och monopol anvÀnds som teoretisk referensram för att kunna dra slutsatser om avregleringens effekt pÄ naturgasmarknaden inom Europa.

Syfte: Syftet Àr att förklara hur tillfredstÀllelse, förtroende och engagemang inverkar pÄ varumÀrkeslojalitet i en kontext av sjÀlvservice.Hypoteser: Följande hypoteser Àr uppsatta av författarna:H1: TillfredstÀllelse har en inverkan pÄ konsumentens varumÀrkeslojalitet i en sjÀlvservicekontext.H2: Förtroende har en inverkan pÄ konsumentens varumÀrkeslojalitet i en sjÀlvservicekontext.H3: Engagemang har en inverkan pÄ konsumentens varumÀrkeslojalitet i en sjÀlvservicekontext.Teori: VarumÀrkeslojalitet; tillfredstÀllelse, förtroende och engagemang.Metod: EnkÀtundersökningSlutsats: Hypotes1 kan utifrÄn den hÀr studien accepteras. Hypotes 2 kan utifrÄn den hÀr studien accepteras. Hypotes 3 kan utifrÄn den hÀr studien accepteras..

Syftet med studien Àr att utfo?ra en receptionsstudie da?r fem stycken kampanjbilder fra?n utla?ndska organdonationsorganisationer studeras fra?n ett mottagarperspektiv, i den ha?r studien syftar det till en svensk ma?lgrupp.Studien a?r uppdelad i tva? huvudmoment, en semiotisk bildanalys och fokusgruppsintervjuer. Med hja?lp av dessa insamlingsmetoder besvaras studiens fra?gesta?llningar?Hur a?r de utvalda kampanjbilderna komponerade ur ett semiotiskt perspektiv?? samt ?Hur uppfattas de utvalda bilderna av en svensk ma?lgrupp??. Socialpsykologi utgo?r det teoretiska ramverket i studien och anva?nds fo?r att na? en ho?gre fo?rklaringskraft i analysdiskussionen.Den semiotiska bildanalysen genomfo?rs med de semiotiska begreppen konnotation, denotation, ikon, index och symbol.

SyfteDenna studie syftar till att undersöka privatpersoners uppfattningar om Rosa Bandet-kampanjen. Den underliggande teorin i studien Àr Stuart Halls encoding/decoding-modell. De metoder som anvÀnts för undersökningen Àr fokusgrupper kombinerat med en kampanjanalys med utgÄngspunkt i Lars Palms synsÀtt om budskapsstrategier. Materialet som studerats Àr fyra olika kampanjmaterial, tvÄ filmer och tvÄ annonser, frÄn Rosa Bandet-kampanjen mellan Är 2011 och 2014. Studien Àr en kvalitativ mottagarstudie, vilket innebÀr att mottagarnas uppfattning och tolkning varit det centrala i undersökningen.ResultatEfter en inkodningsundersökning av Rosa Bandets kampanjmaterial och en avkodningsundersökning genom en fokusgrupp har studien visat att privatpersoners uppfattningar i hög grad stÀmmer överens med hur Rosa Bandet-kampanjen vill uppfattas..

I denna studie har vi för avsikt att problematisera fritidspedagogens splittrade yrkesroll inom skolans verksamhet samt vilka kompetenser som ligger till grund för yrkesrollen. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tre verksamma och utbildade fritidspedagoger, och en enkÀtstudie pÄ 27 studenter som lÀser grundlÀrare med inriktning mot fritidshem. Sett till fritidspedagogernas och studenternas Äsikter om utbildning, kompetenser och yrkesroll i skolan avser studien se om de tror att yrkesrollen kan professionaliseras. Studien avser huruvida den nya utbildningen som startade 2011 i jÀmförelse till den tidigare utbildningen för fritidspedagoger, förbereder studenterna för sin kommande yrkesroll inom skolan. Resultatet i studien visar pÄ kompetenser inom specialpedagogik och relationella gemenskaper formar yrkesrollen.

Val av Àmne till studien föll pÄ att det i tidigare kurser under utbildningen har nÀmnts mycket att en förskollÀrares uppdrag Àr att möta alla barn, detta Àr ett Àmne som vi funnit intresse i. Syftet med studien Àr att förskollÀrares uppfattningar ska fÄ presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det Àr en kvalitativ studie som Àr genomförd med frÄgeformulÀr via e-post. Undersökningen visar pÄ förskollÀrares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser dÀrmed hur förskollÀrare uppfattar nÄgot, i detta fall mötet med alla barn.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.

Studien syftar till att leda till en bÀttre förstÄelse för utsattas erfarenheter av mobbning och att öka kunskapen om vad som kan göras för att motverka mobbning samt hur de utsatta kan hjÀlpas och stöttas. I studien har fyra kvinnor och fyra mÀn deltagit, som alla har upplevt mobbning under skolgÄngen, men som inte lÀngre Àr utsatta. Metoden som anvÀnts Àr en innehÄlls analys. Resultatet av intervjuerna tyder pÄ att det upplevda stödet frÄn skola och hem inte var tillrÀckligt. Att mobbningen pÄgick under en lÀngre period utan ingripande frÄn vuxna i omgivningen.

Den hÀr studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lÀrare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frÄgestÀllning var Àven att ta reda pÄ hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkÀtfrÄgor till tre fritidspedagoger, tre förskollÀrare samt fyra rektorer, varav tvÄ bitrÀdande rektorer. Informanterna arbetar pÄ tvÄ skolor i tvÄ skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika vÀrde trots olikheter samt att lÀra sig regler och samspela med andra.

Syfte och frÄgestÀllningarDet övergripande syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur begreppet hÀlsa undervisas i Àmnet idrott och hÀlsa, samt vilken syn lÀrare i idrottt och hÀlsa har pÄ hÀlsaDe frÄgor som ligger till grund för studien Àr följande:1. Hur har undervisningen i idrott och hÀlsa förÀndrats frÄn Lpo 94 till Lgr 11?2. PÄ vilket sÀtt arbetar lÀrare i idrott och hÀlsa med hÀlsoperspektivet, utifrÄn nuvarande lÀroplan Lgr 11?3.

Pipeline a?r na?got som det talas mycket om inom VFX produktion. Studien underso?ker arbetsmetoderna hos olika VFX fo?retag i England och Sverige. Fra?gor om hur fo?retagen arbetar i sin pipeline, vad en pipeline a?r samt vilka mjukvaror de va?ljer att arbeta med fo?r att fa? fram sina resultat sta?lls.

Specialundervisning och nivÄgruppering i matematik har inte sÄ stor effekt (Bentley & Bentley, 2011; Giota & Emanuelsson, 2011) och vÄr skollag (2010:800) gör gÀllande att undervisningen ska ske inom klassens ram. Med detta som utgÄngspunkt designades denna studie. Studien genomfördes med 21 elever i Är tvÄ under nitton lektioner. Syftet var att se om intensivundervisning med hjÀlp av strukturerad undervisning kan ge effekt pÄ elevernas automatisering av additions och subtraktionstabellerna inom talomrÄde 0-20. Studien genomfördes som en experimentell design med fÀltexperiment och metoderna i studien var deltagande observation, fÀltanteckningar och diagnoser.

Syftet med studien var att jÀmföra pedagogers uppfattning om lÀxan som inlÀrningsmetod och undersöka deras syn pÄ utveckling av lÀxan för att synliggöra pedagogiska argument som kunde bidra till utveckling av en handlingsplan för lÀxor. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats dÀr den semistrukturerade intervjun och den fokuserade gruppintervjun anvÀndes som datainsamlingsmetod. Resultaten av de uppfattningar om lÀxan som framgick i studien kunde skildras som tvÄ motsatta bilder. Den första bilden skildrade lÀxan som en möjlighet att med olika arbetsformer skapa förutsÀttningar för lÀrande och utveckling utanför skolan. Den andra bilden gestaltade lÀxan som ett redskap att vid behov kunna anvÀnda lÀxan av praktiska skÀl för att spara tid Ät att skapa lÀrandesituationer pÄ lektionstid.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 1 respektive 3 beskriver och motiverar sitt arbete med sprÄkutveckling och lÀsförstÄelse tillsammans med höglÀsning. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur beskriver och motiverar lÀrare sitt arbete med höglÀsning?Vilka arbetssÀtt anvÀnds för att förstÀrka höglÀsningens effekt pÄ elevernas sprÄkutveckling?Hur arbetar lÀrare sÄ att elevernas lÀsförstÄelse gynnas tillsammans med höglÀsningen?Skiljer sig det aktiva arbetet med höglÀsning Ät mellan Ärskurs 1 och Ärskurs 3 i just de hÀr skolorna? I sÄ fall hur?Studien gjordes med hjÀlp av en enkÀt som har besvarats av 50 lÀrare och intervjuer med fem lÀrare som arbetar i Ärskurs 1 och Ärskurs 3. Studien utgÄr fyra teorianknytningar och dessa Àr Lev Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv, Vygotskijs teori "Zone of proximal development", Aidan Chambers teori om boksamtal och Barbro Westlunds teori om lÀsstrategier. Resultatet av studien visar att lÀrarna beskriver höglÀsning som ett positiv arbetssÀtt som utvecklar elevernas sprÄkkunskaper och lÀsförstÄelse.