Den hÀr studien handlar om pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och utemiljön som pedagogisk resurs. Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur utemiljön nyttjas i skola och fritidsverksamheter och om utemiljön uppfattas som en pedagogisk resurs. VÄr huvudfrÄga Àr: Hur uppfattar pedagoger som arbetar med barn mellan sex till tolv Är vad som kan menas med utomhuspedagogik och miljön som pedagogisk resurs? Tidigare forskning visar pÄ att utevistelser kan frÀmja lÀrande, dÀr fysiska och psykiska aktiviteter kan kombineras. Studien har utförts pÄ tre kommunala skolor och en I Ur och Skur- skola.

Abstract Pedagogisk dokumentation har blivit ett Äterkommande begrepp i förskolans vÀrld de senaste Ären. Lika sÄ har Reggio Emilia filosofin blivit ett attraktivt arbetssÀtt bÄde hos förskolechefer och verksamma pedagoger. Barns inflytande Àr ett annat hett begrepp som diskuteras. Ofta handlar det om HUR vi ska ge barnen inflytande. Ofta Àr det pedagogerna pÄ smÄbarnsavdelningarna som har bryderier kring hur man jobbar med smÄ barns inflytande.

I denna C-uppsats studeras samverkan mellan bistÄndshandlÀggare i GÀvle kommun och vÄrdplanerare i Landstinget GÀvleborg. Studien belyser framförallt samverkan vid det möte som hÄlls pÄ sjukhuset kring de patienter som Àr utskrivningsklara frÄn slutenvÄrden och som Àr i behov av fortsatt hjÀlp och stöd frÄn kommunen och/eller primÀrvÄrden. Mötesformen benÀmns Samordnad vÄrdplanering (SVP) och Àven om det ibland Àr fler aktörer involverade vid detta möte, till exempel arbetsterapeuter och primÀrvÄrdskoordinatorer, sÄ har vi avgrÀnsat studien till att gÀlla just dessa tvÄ professioner. Fokus ligger sÄledes pÄ samverkan och studiens syfte Àr: att studera samverkan mellan bistÄndshandlÀggare och vÄrdplanerare i det gemensamma arbetet kring kunden/patienten.Studien Àr kvalitativ till sin karaktÀr och kan ses som bÄde deskriptiv och komparativ. Tre fokusgruppintervjuer har utförts för att fÄ kunskap om de bÄda professionernas uppfattningar och Äsikter.

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser lÀromedlet "Insikter i svenska" anvÀnder sig av. LÀromedlet Àr riktat mot ungdomar i första Äret pÄ gymnasiet som lÀser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgÄngspunkter för multimodal bildanalys och pÄvisar Àven att lÀrmedlet innehÄll ett antal av dessa resurser. .

Syfte: Inom ramen för studien Àr syftet att fÄ en ökad förstÄelse för hur en ung mamma i gymnasiesÀrskolan upplever sin skolgÄng.Teori: Studien anvÀnder sig av teori och ansats frÄn livsvÀrldsfenomenologin. Med livsvÀrldsansatsen har möjligheten att ta del av den unga mamman erfarenheter och upplevelser och dÀrefter synliggöra dem möjliggjorts.Metod: Studiens empiri bestÄr av sex halvstrukturerade fenomenologiska intervjuer med en öppen och reflexiv anstas dÀr den unga mammans upplevelser och erfarenheter synliggörs. TvÄ intervjuer av viktiga andra i huvudinformantens nÀrhet och Ätta observationer ur ett fenomenologiskt perspektiv i olika miljöer finns ocksÄ representerade inom ramen för studien. I studien Àr empirin bearbetad utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv. Det innebÀr att istÀllet för att förklara vad min informant har varit med om sÄ avser jag att beskriva och förstÄ hennes livsvÀrld.Resultat: Studiens resultat visar att lÀrarnas bemötande och förhÄllningssÀtt Àr centralt för hur den unga mamman upplever skolan.

Employer branding Àr ett begrepp som Àr aktuellt bland företagen just nu och allt fler vÀljer att satsa pÄ employer branding som marknadsföringsstrategi.Den hÀr studien handlar om employer branding pÄ Sandvik och begreppet employer branding.Syftet med denna fallstudie av en global koncern Àr att förklara och beskriva begreppet employerbranding, samt hur man arbetar med detta och vilka framtidsvisioner man har pÄ Sandvik.Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med ett antal nyckelpersoner pÄ Sandvik som arbetar med employer branding. Resultatet presenteras utifrÄn de frÄgestÀllningar jag valt att besvara:Hur förklaras begreppet employer branding av ett antal nyckelpersoner pÄ Sandvik? Hur ser dessa pÄ arbetet med employer branding pÄ Sandvik idag? Vilka satsningar inom employer branding anser nyckelpersonerna kommer att behöva prioriteras pÄ Sandvik i framtiden? Studien visar att Sandvik har inlett ett omfattande employer branding arbete i samband med en ny strategi som gÀller för företaget frÄn och med första januari 2012. Studien visar ocksÄ att informanterna har en tydlig bild av begreppet employer branding och vilka aktiviteter som kan sammankopplas med begreppet. Informanterna delger ocksÄ vilka satsningar man ser att Sandvik behöver göra inom omrÄdet employer branding..

Genom tiderna har det funnits ett sÀrskilt band mellan mÀnniskan och sÀllskapsdjuret. Forskning tyder pÄ att denna relation bÀr med sig Ätskilliga fördelar för mÀnniskan. I den hÀr studien undersöks vad hÀsten och hunden upplevs ha för inverkan pÄ mÀnniskan. I studien intervjuades 15 kvinnor som har djurrelaterade yrken. Nio beskrev hundens inverkan och sex beskrev hÀstens.

Det Àr allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar sÄ att medarbetare fÄr flytta fysiskt, det innebÀr Àven en mental förÀndring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien lÄg fokus pÄ hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. PÄverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien Àr kvalitativ med en fenomenologisk utgÄngspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka gymnasieelevers attityder till skrivande i skolan. Det görs i studien sex kvalitativa forskningsintervjuer med elever vid ett mellansvenskt IT-gymnasium. Huvudresultaten i studien Àr att attityderna till skrivande i sig Àr ganska positiva. Men nÀr det gÀller skrivande i skolan Àr eleverna inte lika positiva. Eleverna kÀnner press och stress inför skrivuppgifter och att de ibland Àr kritiska till de Àmnen de fÄr skriva om och till skrivuppgifternas utformning.

SAMMANFATTNING:Syftet med den hÀr studien har varit att belysa och undersöka, utifrÄn en integrationsenhets lokalkontor i en glesbygdskommun i Norrland, dess integrationshandlÀggares syn pÄ integration. Begreppet integration Àr svÄrdefinierat och det var dÀrför intressant att ta reda pÄ hur just dessa personer tÀnker och resonerar kring Àmnet för att fÄ en inblick av deras bild av integration och om och hur det pÄverkar deras sÀtt att arbeta. Resultatet vittnar om att begreppet integration Àr mÄngfacetterat och ter sig olika, Àven för yrkesverksamma inom samma profession, pÄ samma arbetsplats, med samma arbetsuppgifter. Studien Àr kvalitativ och grundar sig pÄ halvstrukturerad intervju som forskningsmetod. Intervjusvaren har analyserats utifrÄn meningskategorisering och presenteras under teman kopplade till studiens frÄgestÀllningar.

Studiens syfte Àr att undersöka förskolelÀrarnas förhÄllningssÀtt gentemot flersprÄkighet, analysera de utmaningar lÀrarna möter i arbetet och hur förskollÀrarna kan samverka med och involvera förÀldrarna i barnens sprÄkutveckling. Studiens forskningsfrÄgor var: I) Hur ser förhÄllningssÀtten ut hos förskollÀrare vad gÀller sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn? II) Vilka utmaningar möter förskolelÀrarna i arbetet med sprÄkinlÀrning och sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn? och III) Hur kan förskollÀrarna samverka med och involvera förÀldrarna i barnens sprÄkutveckling? För att genomföra studien anvÀnde vi oss utav en kvalitativ forskningsansats och genomförde 11 semistrukturerade intervjuer. Studien visade att nio utav 11 lÀrare hade en mycket positiv instÀllning till flersprÄkighet medans tvÄ lÀrare hade en lite mer negativ instÀllning. Det var framför allt tre svÄrigheter som blev tydliga i studien; I) förÀldrasamverkan, I) att arbetet var tidskrÀvande och III) svÄrigheter vid inskolning.

I den hÀr kandidatuppsatsen undersöks storytelling som kommunikationsform pÄ Volvo Personvagnar. Studien presenterar organisationsberÀttelser som karaktÀriserar företaget samt dess funktioner och betydelser. Vidare lyfter studien fram storytelling som verktyg för att pÄverka en publiks uppfattningar. Inspiration till Àmnet inhÀmtas frÄn nutida forskare och storytelling relateras till kommunikativa uttryck och meningsskapande.Studiens empiri bestÄr av intervjuer av anstÀllda pÄ Volvo samt pr-konsulter med inblick i företaget. Empirin innefattar Àven en semiotisk analys av reklamannonser.

Syftet med studien Àr att analysera och diskutera förskollÀrares mening om vilka kunskaper och kompetenser barn bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr sju pedagoger pÄ tre olika förskolor i Norrbottens lÀn deltog. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÄ pedagogernas mening om kunskaper och kompetenser i relation till en hÄllbar utveckling diskuteras. Resultatet visar pÄ olika kunskaper och kompetenser som pedagogerna menar att barnen bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Pedagogerna lyfter dessa pÄ olika sÀtt vilket tyder pÄ att de brinner för olika delar av perspektivet hÄllbar utveckling, delar som de tillsammans synliggör i relation till varandra..

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i olika förskolor nyttjar skogen som ett pedagogiskt lÀranderum samt vilka möjligheter och hinder de upplever med skogsvistelsen. I studien undersöks ocksÄ hur pedagoger anvÀnder sig av de naturvetenskapliga mÄlen i skogen för barns lÀrande, samt vilka övriga mÄl de brukar sig av i förskolans lÀroplan nÀr de vistas i naturen. Vi vill Àven ta reda pÄ om kompetensutbildning har betydelse i pedagogers arbete med naturvetenskap i skogens lÀranderum. Studien har utgÄtt ifrÄn ett frÄgeformulÀr med övervÀgande öppna frÄgor som delats ut till pedagoger pÄ tio förskolor i tvÄ olika kommuner för att fÄ ett bredare underlag. Studiens resultat visar pÄ varför kompentensutveckling Àr viktig för pedagoger.

 Forskning inom omrÄdet efterlyser nya sÀtt att möta anstÀlldas behov av kompetensutveckling pÄ en mer förÀnderlig arbetsmarknad. Rapporten syftar till att undersöka chefers erfarenhet av och syn pÄ utvecklingssamtal som de hÄller med anstÀllda. Detta för att studera utvecklingssamtalets koppling till kompetensutveckling av personal. I studien har fem chefer med ansvar för utvecklingssamtal intervjuats. Studien Àr genomförd med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer.