Norrköping Àr en av de kommuner i Sverige som Àr hÄrt drabbat av internetdroger och en kartlÀggning visar att det sker en ökning av droger som sÀljs via Internet. Syftet med denna studie har varit att belysa hur skolkuratorer pÄ gymnasieskolor i Norrköpings kommun beskriver att de att de arbetar drogförebyggande. Som en del i detta har vi Àven analyserat hur skolkuratorerna beskriver sitt handlingsutrymme samt hur samverkan med andra professioner organiseras och praktiseras. Empirin utgörs av sex kvalitativa intervjuer genomförda med Ätta skolkuratorer och en preventionssamordnare frÄn Norrköpings kommun. VÄr teoretiska bakgrund utgörs av teorier om förebyggande arbete och grÀsrotsbyrÄkrati samt nyinstitutionell teori.

Denna studie beskriver innebörden i begreppen anvÀndbarhet och Activity Theory, samt hur den senare kan anvÀndas för att stÀrka utvecklingen av anvÀndbara webbplatser. Studien Àr genomförd ur ett utvecklarperspektiv. Resultatet av studien visar att anvÀndbarhet Àr en egenskap som uppstÄr i anvÀndandet av en artefakt, detta pekar bÄde teori och empiri pÄ. Studien visar ocksÄ att Activity Theory kan anvÀndas pÄ flera sÀtt för att stÀrka utvecklingen av anvÀndbara webbplatser. Vi anser att de resultat vi kommit fram till i vÄr studie gÀller inte bara för utveckling av webbplatser utan de gÀller Àven utvecklingen av informationssystem och informationsteknologi i en vidare utstrÀckning..

Syfte:  Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer hanterar de situationer som uppstÄr dÄ en anstÀlld har utfört en whistleblowing samt vilka motiv som kan identifieras ligga bakom hanterandet.Metod:En tvÀrsnittsstudie som behandlar fenomenet whistleblowing med en abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en kvalitativ dokumentstudieSlutsats:Studien har visat att dÄ en whistleblowing har skett har organisationerna i studien förnekat missförhÄllandet. Genom studien har det Àven kunnat konstateras att det som har bidragit till att missförhÄllanden inom organisationerna har utförts och upprÀtthÄllits har varit att missförhÄllandena tillfredsstÀllt mÄnga olika vinstintressen inom organisationerna.  Vidare har organisationerna hanterat whistleblowern genom att utsÀtta denne för repressalier..

Syftet med studien Àr att synliggöra rektorers uppfattning om fritidspedagogens yrkesroll under skolverksamheten. För att nÄ kÀrnan av vÄrt syfte utformade vi tre frÄgestÀllningar. FrÄgestÀllningarna lyfter rektorernas uppfattningar kring; anledningar till fritidspedagogens arbete i skolverksamheten, fritidspedagogens kompletterande uppgift samt deras befintliga arbetsuppgifter i samverkan med skolan. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien Àr utförd med fem rektorer som alla Àr verksamma inom LuleÄ Kommun.

I studien undersöks tvÄ förskolor utifrÄn ett kulturanalytiskt perspektiv. Studien syftar till att beskriva tvÄ lÀskulturer dÀr flickors och pojkars möjligheter i relation till den rÄdande lÀskulturen tas i beaktande. Studiens empiriska material insamlades utifrÄn ett etnografiskt arbetssÀtt genom observationer av bilderbokslÀsning i tvÄ förskolor. Ytterligare empiri insamlades nÀr en förskollÀrare frÄn varje förskola intervjuades om lÀsning och deras intention med bilderbokslÀsning. Resultatet visar att lÀskulturerna som undersöktes hade likheter men att det syntes skillnader i hur likheterna kom till uttryck.

Syftet med studien Àr att se varför sÄ mÄnga elever blir underkÀnda i Matematik A pÄ gymnasiet. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ elevers och lÀrares syn pÄ vad detta problem kan bero pÄ.Studien gjordes genom en enkÀtundersökning med elever och lÀrare och bearbetades statistisk som presenterades i tabeller och diagram.Resultatet i studien visar att ca 20 % av eleverna fÄr IG i Matematik A pÄ gymnasiet. Enligt eleverna beror det pÄ flera orsaker som t ex bristande arbetsro och dÄliga lÀrare medan lÀrarna tycker att eleverna saknar förkunskaper och fÄr för bra betyg frÄn grundskolan.En viktig slutsats Àr att det inte finns en entydig förklaring till varför eleverna misslyckas. För att komma tillrÀtta med problemet föreslÄs ett ökat samarbete mellan grundskolan och gymnasiet..

Att ge sponsorer det perfekta erbjudandet ? En undersökning om Ljusdals BandyklubbBandyföreningar har det ofta tufft ekonomiskt och för att förbÀttra den ekonomiska stÀllningen kan föreningen öka sina sponsorintÀkter. Syftet med den Àr studien blev sÄledes att undersöka hur en idrottsförening kan öka sina sponsorintÀkter, samt hur en idrottsförening ger sponsorn det perfekta erbjudandet.Uppsatsen utgörs av en fallstudie och frÀmst av en kvalitativ form. En induktiv ansats anvÀndes för att kunna forma en teori. PrimÀrdata har samlats in genom fem olika intervjuer, vilka har analyserats utifrÄn det hermeneutiska synsÀttet.

Fenomenet mÀn som Àr utsatta för partnervÄld har hittills inte Àgnats nÄgon störreuppmÀrksamhet varken i det sociala arbetet, i akademiska kretsar eller i media.Studien syftar till att undersöka vilken hjÀlp och vilket stöd mÀn som Àr utsatta förpartnervÄld ? bÄde i olikkönade och samkönade relationer ? kan erbjudas av nÄgra avsamhÀllets hjÀlpinstanser. I studien deltog representanter frÄn polis, akutsjukvÄrd,socialtjÀnst, mansjour, brottsofferjour och RFSL:s brottsofferjour, vilka valts utgenom ett strategiskt urval. Studien genomfördes enligt delphimetoden vilketmedförde att informanterna startade en diskussion och ett kunskapsutbyte medvarandra. Studien visar att det endast Àr informanten frÄn RFSL:s brottsofferjour somfrekvent möter mÀn som Àr utsatta för partnervÄld i sitt arbete.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka kunskaper pedagogen kan behöva i sitt arbete med barn som har diagnosen Downs syndrom samt vilka arbetssÀtt som tillÀmpats i förskolan. NÀr vi benÀmner ordet pedagoger syftar vi pÄ all personal i förskolan vilket inkluderar bÄde barnskötare och förskollÀrare.Studien baseras pÄ fyra respondenters erfarenheter av yrket som assistent till barn med diagnosen Downs syndrom. Vi har anvÀnt oss av intervju som metod för att fÄ sÄ konkreta och ingÄende svar som möjligt. Resultatet baseras pÄ respondenternas intervjusvar och i diskussionen har vi kopplat resultatet till tidigare forskning. Resultatet i studien visar att pedagogerna som arbetar med barn som har diagnosen Downs syndrom har ett stort ansvar frÀmst nÀr det gÀller barnens sprÄkliga utveckling.

Uppsatsens syfte Àr att studera elevernas tidsuppfattning. Metoden för studien Àr en elevenkÀt i tvÄ delar. Första delen Àr en tidslinje med nedslag av bestÀmda epoker, hÀndelser och personer som eleverna markerar ut. Del tvÄ Àr tre frÄgor gÀllande elevernas upplevelse av arbetet med tid. Studien har sedan sammanstÀllts och tolkats, tidslinjen analyserades utifrÄn en mall.I studien framkommer det att majoriteten av eleverna har en god tidsuppfattning, sÀrskilt gÀllande nedslagen under 1900-talet.

Anva?ndandet av expatriater i multinationella fo?retag har setts o?ka trots utbredd kritik mot expatriaten som strategi. Syftet med studien a?r att underso?ka detta dilemma och huruvida andra typer av utlandsuppdrag kan ersa?tta de kritiserade expatriaterna och de funktioner dessa fyller.Expatriatens fo?rtja?nst har i studien fra?mst utva?rderats utifra?n de funktioner den fyller, framfo?r de kostnader den medfo?r. Fo?r bredd i situationer och djup fo?rsta?else fo?r fenomenet har kvalitativa intervjuer genomfo?rts med sammanlagt nio respondenter fra?n fem svenska multinationella fo?retag.Studien visar att andra former av utlandsuppdrag inte anva?nds av fo?retag som alternativ strategi fo?r expatriaten och de funktioner den fyller.

Genom att undersöka hur sex olika grupper i kommunerna Katrineholm och Malmö pratar om och argumenterar kring kÀllsortering syftar studien till att identifiera argument och uppfattningar kring kÀllsortering i de tvÄ kommunerna. Tre fokusgrupper i Älderskategorierna 20-26, 30-45 och 46-65 utfördes i varje kommun. Dessa sex fokusgrupper jÀmfördes sinsemellan för att undersöka likheter och skillnader mellan de tre Älderskategorierna och kommunerna. Dessutom stÀlldes resultatet mot tidigare forskning för att utlÀsa om studien speglade Äterkommande argument i tidigare studier eller om nya argument framstÀlls. Resultatet av studien visar pÄ att nÀrhet till Ätervinningsstationer, underhÄll av Ätervinningsstationer, platsbrist i hemmet, kunskap om kÀllsorteringsprocessen och hur individen ska sortera, tanken för miljön och positiv feedback benÀmndes som drivkrafter till att deltagarna i studien sorterade mera.

SammanfattningSyftet med studien var att studera skillnader i vilka mÄl bordtennisspelare anvÀnder sig av beroende pÄ mÄlinriktning. I studien deltog 103 bordtennisspelare (60 mÀn och 43 kvinnor) tÀvlandes i division ett till tre. Metoden som anvÀndes i studien var en kvantitativ undersökning och bestod av enkÀterna Collegiate Goal Setting in Sport Questionnaire (Weinberg, Burton, Yukelson, Weigand, 1993) och Task and Ego Orientation in Sport Questionnaire (Duda & Nicholls, 1992; ref i Duda, 1998). Resultatet i studien visade flera signifikanta skillnader mellan bordtennisspelarna med högre resultatinriktning och bordtennisspelare med en lÀgre resultatinriktning nÀr det gÀller uppfattning om mÄlsÀttning. Resultatet visade exempelvis att bordtennisspelarna med högre resultatinriktning oftare satte resultatmÄl och prestationsmÄl jÀmfört med bordtennisspelare med en lÀgre resultatinriktning.

Syftet med studien var att undersöka om visualiseringstrÀning kan minska nivÄn av upplevd stress hos kampsportare. I studien deltog 27 atleter (16-41 Är) som var medlemmar i en utvald kampsportsförening lokaliserad i sydvÀstra Sverige. Deltagarna randomiserades in i en experimentgrupp och en kontrollgrupp dÀr experimentgruppen erbjöds att vid tre tillfÀllen delta i visualiseringstrÀning. Det instrument som tillÀmpades i denna studie var K10 testet av Kessler et al. (2002) som mÀter stressupplevelsen hos individer sett ur ett generellt hÀlsoperspektiv.

Denna studie syftar till att genom kvalitativa intervjuer och enkÀtundersökning undersöka hur förÀldrar uppfattar sitt barns hemlÀxa och vilka attityder de har kring lÀxan. Kan förÀldrarnas uppfattningar och attityder skilja sig beroende pÄ vilken utbildningsbakgrund förÀldern innehar? Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sju förÀldrar till elever i grundskolans tidigare Är och en enkÀtundersökning dÀr 50 förÀldrar med samma kriterieurval som ovan deltog. Informanterna som deltar i intervjuerna och enkÀtundersökningen har varierande utbildningsbakgrund. De teoretiska perspektiv som vi anvÀnder till att analyser materialet och som fungerar som ett sökarljus i studien Àr Bourdieus begrepp kapital och habitus.Resultatet som studien visar pÄ Àr att det finns en tendens att förÀldrars attityder till lÀxan skiljer sig och att deras utbildningsnivÄ kan vara en bidragande faktor till detta.