Denna studie handlar om ambulanspersonal i en fartygsmiljö samt kommunikation mellanambulanspersonal och fartygsbesÀttning. Syftet Àr att undersöka om ambulanspersonal ansersig ha förutsÀttningar för att med egen kunskap göra en riskbedömning av en fartygsmiljö samtatt undersöka om det finns ett behov av att förbÀttra kommunikationen mellan fartygetsbesÀttning och ambulanspersonal.Bakgrunden till studien Àr olyckan med bulkfartyget Saga Spray nÀr tvÄ urambulanspersonalen blev kolmonoxidförgiftade och en besÀttningsmedlem omkom.Studien Àr utförd med en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer avambulanspersonal samt en dokumentstudie dÀr olycksrapporter frÄn myndigheter granskats.Studien visar att ambulanspersonalen inte anser sig ha tillrÀcklig kunskap för att identifierarisker ombord, de förlitar sig pÄ att bli informerade av fartygets besÀttning. Kommunikationmed fartygsbesÀttningar upplevs inte som ett problem..

Syftet med den hĂ€r studien har varit att undersöka om det finns nĂ„gra skillnader i hur mĂ€n och kvinnor uppfattar risk. För att uppnĂ„ detta syfte har tvĂ„ hypoteser formulerats som behandlar mĂ€ns och kvinnors instĂ€llning till risker kopplade till omvĂ„rdnad, ekonomi och risk i form av ett aktivt val. Dessa hypoteser baseras i första hand pĂ„ tidigare teorier av Gustafson och Enander & Jakobsen. De teoretiska resonemang som förs i studien handlar om att kvinnor och mĂ€n har olika syn pĂ„ risk och att de fokuserar pĂ„ skilda saker nĂ€r de ombeds definiera risk. Den metod som anvĂ€nts Ă€r en kvantitativ metod baserad pĂ„ en postenkĂ€t som skickades ut Ă„r 2008 och som ingĂ„r i ett forskningsprojekt vid Mittuniversitetet i Östersund.

Vi kommer i denna antologi belysa ungdomars livsvillkor och identitetsskapande i dagens samhÀlle. De olika bidragen har sin grund i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, dÀr vi utgÄr ifrÄn att vi skapar vÄr identitet i interaktion med andra. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi genom observationer och intervjuer har samlat in vÄr empiri. Empirin har sedan analyserats enligt Grundad teori. Den första studien Raised in black beskriver identitetsskapande genom en subkultur, varför man vÀljer att tillhöra en subkultur och varför man vÀljer att lÀmna den bakom sig.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i en Reggio Emilia förskola. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr: Hur arbetar pedagogerna pÄ en Reggio Emilia förskola med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna att Reggio Emilia filosofin har för att utveckla svenska sprÄket hos flersprÄkiga barn? Teorin som jag har anvÀnt mig av i undersökningen handlar om Reggio Emilia-pedagogik. Inom Reggio Emilia-peagogiken fÄr barnen rÀtt att anvÀnda sina ?hundra sprÄk?.

Denna studie belyser sex stycken behandlingsassistenter, verksamma pÄ en LVU-institutions uppfattningar om vad ett behandlingsklimat utgörs av, vad ett behandlingssammanbrott Àr samt om ett behandlingsklimat kan minska behandlingssammanbrotten. Behandlingssammanbrott Àr av stort intresse dÄ det lagts fram att ett sammanbrott kan leda till sÀmre prognos för ett behandlingsresultat.Studien har ett interaktionistiskt synsÀtt som teoretisk utgÄngspunkt. Empirin har samlats in med intervjuer av sex stycken behandlingsassistenter.Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om nÄgra behandlares kunskap och erfarenhet av behandlingsklimatet vid institutionsvÄrd av unga. Studien belyser Àven behandlingsklimat i relation till behandlingssammanbrott.Resultatet vad gÀller behandlingsklimatet visar att de intervjuade ser resurser som en stark faktor för behandlingsklimatet, samt att sÀkerhet och trygghet Àr grundlÀggande. Resultatet har Àven visat att det kan finnas tvÄ sidor av ett behandlingssammanbrott..

En god munvÄrd har betydelse bÄde för hÀlsa och det allmÀnna vÀlbefinnandet och brister kan leda till lidande sÄsom sjukdom, undernÀring och försÀmrad livskvalitet. Syftet med studien var att belysa det vÄrdande teamets förhÄllningssÀtt till munhÀlsovÄrd för vÄrdtagare i sÀrskilt boende. Litteraturstudien baserades pÄ vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna bearbetades med hjÀlp av en innehÄllsanalys. Studien visade pÄ en komplex problematik och det framkom att munvÄrden kan innebÀra ett etiskt dilemma pÄ grund av det starka integritetsomrÄde som munnen utgör.

Studien undersöker om och i sÄ fall hur lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap i grundskolans senare Är har förÀndrat sitt arbete genom övergÄngen till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta omrÄdena som undersöks Àr planering och undervisning. Totalt ingÄr sex verksamma lÀrare i studien som bÄde har arbetat med den gamla (utifrÄn Lpo 94) och den nya (utifrÄn Lgr 11) kursplanen i samhÀllskunskap. Utöver detta sker ocksÄ en översiktlig och innehÄllsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de bÄda kursplanerna. Till hjÀlp för att besvara syftet med studien vÀvs bakgrunden till reformen samman med rapporter frÄn Skolverket och tidigare forskning.

SyfteSyftet med studien Àr att med grund i en livsvÀrldsansats beskriva hur tre förskolelÀrare i ett arbetslag upplever specialpedagogisk handledning. Den kvalitativa ansatsen avser att besvara vilka arbetssÀtt och situationer pedagogerna förÀndrar i anslutning till handledningen och hur arbetssituationen för arbetslaget utvecklas.MetodI studien genomfördes observationer vid tre handledningstillfÀllen ledda av en specialpedagog. TvÄ gruppintervjuer skedde av arbetslaget i anslutning till det första och tredje handledningstillfÀllet. Efter andra handledningstillfÀllet intervjuades förskollÀrarna enskilt. Studien var regionaliserad till förskollÀrarnas livsvÀrld i förskolan och dÀrmed begrÀnsas undersökningen till att studera de tre förskollÀrarna.

Den förÀndliga globala organisationskulturen krÀver nya organisatoriska arbetsmetoder, för att effektivt hantera de ökande geografiska avstÄnden krÀvs att dessa fungerar virtuellt. Genom att arbeta med virtuella lag kan organisationer rikta rÀtt kompetens mot rÀtta arbetsuppgifter, utan att nÄgon behöver byta geografisk arbetsplats. Som med alla arbetsmetoder finns det fördelar men Àven problem. I den hÀr studien har vi valt att undersöka hur ledarskapet kan effektivisera kommunikation och öka tillit i virtuella lag. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med en intervjuserie utförd med respondenter frÄn fem organisationer.

Syftet med studien var att belysa de professionellas (behandlares/socialarbetares) arbete med familjehemsplacerade barn och unga. Hur man kan förebygga psykisk ohÀlsa hos familjehemsplacerade barn och unga samt vilka insatser som erbjuds var centrala frÄgestÀllningar i studien. Studien utgick ifrÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt och var av kvalitativ karaktÀr. Metoden som anvÀndes för att besvara frÄgorna Àr semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förebyggande arbete börjar redan nÀr barnet föds.

Äldres psykiska hĂ€lsa Ă€r ett eftersatt omrĂ„de. De fysiska behoven prioriteras ofta hos Ă€ldre pĂ„ sĂ€rskilt boende medan de psykiska och sociala behoven inte Ă€r i fokus. Syftet med studien var att belysa nĂ„gra Ă€ldres upplevelse av sin psykiska hĂ€lsa som bor pĂ„ sĂ€rskilt boende med hemtjĂ€nst.  Den hĂ€r uppsatsen bygger pĂ„ ett resultat av en kvalitativ studie genom intervjuer med Ă€ldre. De frĂ„gestĂ€llningar som studien syftade till att besvara var hur de Ă€ldre upplever sin psykiska hĂ€lsa samt vad som kan pĂ„verka den psykiska hĂ€lsan pĂ„ ett positivt och negativt sĂ€tt. De flesta intervjuade upplevde till största del sin psykiska hĂ€lsa som god.

Bakgrund: Att anhöriga till nÀrstÄende med svÄr sjukdom upplever ett behov av stöd visar mÄnga studier pÄ. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna lÀmna detta stöd Àr det viktigt att ta reda pÄ hur de anhöriga upplever erhÄllet stöd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av stöd i samband med nÀrstÄendes svÄra sjukdom. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad pÄ granskning av artiklar. Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats.

Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur elever med svenska som andra sprÄk, beskriver sina erfarenheter av att vara tvÄsprÄkiga. Syftet med studien Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad fördelarna respektive nackdelarna Àr att vara tvÄsprÄkig i skolan.Metod: Undersökningsmetoden för studien Àr en kvalitativ metod med intervjuer av fem informanter.Resultat: Studien visar att elevers förhÄllningssÀtt gentemot sin tvÄsprÄkighet Àr positiv. Eleverna anser att kunna tvÄ sprÄk Àr en fördel samt att det leder fÀrdigheter av förstÄelse av andra kulturer och kunskap i andra Àmnen. Att bevara modersmÄlet anses ocksÄ nÄgot som en viktig del av elevernas instÀllning till sina tvÄ sprÄk vare sig det gÀller att man förstÀrker den genom sin omgivning eller i undervisning. Omgivningen lÀgger ocksÄ mycket intryck pÄ deras tvÄsprÄkighet, dÀr positiva fördelarna ocksÄ framhÀvs mer genom att eleverna aktivt anvÀnder sprÄket med familjen, vÀnner och i skolan..

Studien hade som syfte att belysa det arbete som skolor utför inom omrÄdet mobbning, vi valde att lÀgga fokus pÄ insatser och förebyggande arbete. I studien valde vi Àven att se nÀrmare pÄ vilka handlingsplaner som finns utformade inom skolan samt hur synen pÄ mobbning ser ut hos skolpersonal. Studien belyser relevant tidigare forskning och teorier samt grundar sig pÄ en kvalitativ metod. Intervjuer med skolpersonal genomfördes för att kunna visa pÄ ett tydligt resultat i hur arbetet med mobbning ser ut i praktiken. Resultatet visade pÄ att skolpersonal hade en betydande roll och det var av intresse att undersöka hur deras verklighet ser ut i praktiken.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strÄlats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hÀlsa efter avslutad strÄlbehandling. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av intervjuer med Ätta informanter. Intervjuerna har utförts med hjÀlp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in pÄ bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys.