SammandragSyftet med den hÀr studien har varit att ta reda pÄ hur lÀrare förhÄller sig till dokumentation av elevers lÀrande, vad deras avsikt Àr och vem som gör störst vinst pÄ dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring dokumentation av elevers lÀrande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man anvÀnda och varför ska man dokumentera. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lÀrare.I studien har framkommit att det primÀra syftet med dokumentation Àr att frÀmja eleven och dess lÀrande. En god dokumentation anses av lÀrarna som en förutsÀttning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lÀrande. Det som dokumenteras Àr sÄvÀl direkta kunskaper som sociala hÀndelser.

Den hÀr studien har undersökt huruvida bordsrollspel kan hjÀlpa till att uppfylla de mÄl som finns beskrivna i Lpf 94. Den grundar sig i tidigare forskning kring bordsrollspel, pedagogiskt drama och interaktiva berÀttelser. Studien i sig Àr en textanalys. Först analyseras lÀroplanen för att se vilka mÄl rollspel eventuellt kan hjÀlpa till att uppfylla. DÀrefter analyseras fyra stycken rollspel för att se hur vÀl de kan hjÀlpa till att uppfylla dessa mÄl.

KrÀnkningar pÄ nÀtet Àr ett problem som blir allt mer uppmÀrksammat och pÄtagligt i samhÀllet. Vi har undersökt problematiken hos gruppen ungdomar och syftet med studien Àr att klargöra huruvida det finns skillnader i problematiken beroende pÄ om en ungdom gÄr pÄ en skola i en stad eller i en mindre ort. Studien visar att skillnader finns och att det Àr mer förekommande i skolan pÄ den mindre orten. Det finns Àven resultat som tyder pÄ samband mellan den ökade förekomsten av nÀtkrÀnkningar och samtidigt ett större anvÀndande av sociala medier. Med andra ord skulle den högre förekomsten av nÀtmobbning/nÀtkrÀnkningar kunna tillskrivas ett högre anvÀndande av sociala media snarare Àn storleken pÄ orten.

Den hÀr studien Àr gjord pÄ initiativ frÄn Bodens kommun som upplever att det inte finns nÄgon generell standard för hur digital ekonomisk och finansiell information bÀst kan bevaras lÄngsiktigt. Med ett avstamp i vad jag ansÄg vara relevant teori, genomfördes studien med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med personal frÄn ekonomiavdelningen och analyser av dessa..

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strÄlats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hÀlsa efter avslutad strÄlbehandling. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av intervjuer med Ätta informanter. Intervjuerna har utförts med hjÀlp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in pÄ bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Detta examensarbete pÄ masternivÄ i Fysisk Planering Àr en kvalitativ studie som genom innehÄllsanalys och tematisering undersöker blandstaden som planeringsideal utifrÄn de ansprÄk som görs gÀllande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrÄn institutionalisering genom tankefigurer, spÄrbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att blandstaden Àr en institutionaliserad, spÄrbunden tankefigur som i stort delar ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar Àven att trots detta framstÀlls modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och blandstaden framstÀlls som dess motpol..

Syftet med studien var att undersöka hur idrottslÀrare respektive elever tolkar begreppet hÀlsa, samt hur dessa idrottslÀrare undervisar i momentet hÀlsa. Studien baseras pÄ intervjuer med fyra lÀrare och fyra elever frÄn tvÄ olika skolor. Resultatet visade sig att bÄda idrottslÀrarna och eleverna hade liktydliga tolkningar om begreppet hÀlsa. Vad gÀller hur momentet hÀlsa undervisas, visade det sig att olika undervisningsmetoder förekom beroende pÄ vilket omrÄde som berördes i momentet hÀlsa. En slutsats av studien blev att undervisningen om momentet hÀlsa till största delen prÀglas av fysisk aktivitet.

Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars syn pÄ barns lÀrande. Studien belyser Àven förskolans uppdrag vad gÀller det livslÄnga lÀrandet. Den teoretiska utgÄngspunkten hÀmtas ur det sociokulturella perspektivet. Syftet Àr ocksÄ att fÄ kunskap om huruvida förskolans och förÀldrarnas syn pÄ lÀrande, sammanfaller eller skiljer sig Ät. Genom att öka medvetenheten hos pedagogerna i förskolan om förÀldrars syn pÄ barns lÀrande kan mötet mellan familj och förskola stÀrkas.

Denna uppsats behandlar hur strategisk styrning tillÀmpas i svenska hög kompetenta tjÀnsteföretag. Syftet Àr att hitta samband mellan strategisk styrning och företagens prestationer. Studien har ett analytiskt synsÀtt vilket baseras pÄ en telefonenkÀt med 100 slumpvis utvalda datakonsultföretag dÀr svarsfrekvensen uppgick till 52 procent. Studien har ett deduktivt angreppssÀtt och utgÄr frÄn teorier som behandlar strategisk styrning samt tidigare studier inom detta omrÄde. Studien fann att strategisk styrning tillÀmpades av datakonsultföretag och att det inte fanns nÄgon större skillnad mellan företagens storlek och tillÀmpningen av strategisk styrning.

Syftet med studien Àr att belysa barns Äsikter och tankar kring kamratstödjarrollen. I studien har intervjuer med kamratstödjare i Ärskurs 1-6 genomförts och elever frÄn Ärskurs 6 har besvarat en enkÀt. Materialet har sammanstÀllts och utifrÄn litteratur och tidigare forskning analyserats. För att beskriva det sociala klimatet pÄ skolan anvÀnds socialpsykologi som en viktig hörnsten. Det som lyfts fram Àr barnens perspektiv vilket genomsyrar hela studien.

Det övergripande syftet med studien Àr att utvÀrdera vilken inverkan det kuratorsstöd som har erbjudits och mottagits av tidigare patienter, under tiden de genomgick en behandling av hepatit C, har haft pÄ deras förmÄga att ta sig igenom behandlingen. Kuratorsstödet som utvÀrderas Àr det som erbjuds vid infektionskliniken vid SUS Malmö och studien omfattar tidigare patienter. I studien anvÀnds en brukarorienterad modell för att fÄnga de tidigare patienternas upplevelser, uppfattningar och Äsikter om insatsen. Studiens teoretiska ram utgörs av interaktionsteorier och copingteorier. Datainsamling sker genom intervjuer med tvÄ kuratorer som jobbar pÄ infektionskliniken vid SUS Malmö, intervjuer med fem tidigare patienter samt genom en enkÀtundersökning riktad till de tidigare patienterna.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r 97 % av Sveriges fo?retag; ma?let med regleringen var att minska fo?retagens kostnader. Tidigare forskning indikerar att avsaknaden av revisor kan leda till ho?gre kreditkostnader. Anledningen a?r att banker inte anser att de finansiella rapporterna a?r av lika ho?g kvalitet utan granskning av revisor och da?rfo?r upplever ho?gre risk.

Att beskriva erfarenheter av aktivitetsutförande för personer med whiplashskada och om aktivitetsutförandet pÄverkar deras livstillfredsstÀllelse. En enkÀtstudie som genomfördes med personer som drabbats av en whiplashskada och som var medlemmar i personskadeförbundet RTP vid tillfÀllet för studien. I studien anvÀndes tvÄ instrument som sattes ihop till ett frÄgeformulÀr. I det första instrumentet Occupational gaps Questionnaire berörs aktiviteter i omrÄdena boende, fritid, arbete samt det sociala livet. I det andra instrumentet LiSat-11 berörs omrÄdesspecifik livstillfredsstÀllelse.

Studiens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares uppfattning om sva?ra samtal utifra?n ett maktperspektiv. Studien har genomfo?rts med en kvalitativ forskningsansats da?r empirin erha?llits genom intervjuer. Studien har totalt nio respondenter, varav tre stycken chefer, fem stycken medarbetare och en person fra?n Fo?retagsha?lsova?rden.