I föreliggande examensarbete har en kapacitetsprofil tagits fram för det svenska dambordtennislandslaget. Ett testbatteri har tagits fram och resultaten frÄn fystesterna redovisas i studien.Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att utveckla och testa en kapacitetsprofil för det svenska dambordtennislandslaget. Ytterliggare ett syfte var att jÀmföra ett urval av resultaten frÄn testerna med de tester som gjordes 2007.FrÄgestÀllningarna som ingick i studien var:Hur ser damernas kapacitetsprofil ut och hur fördelar de sin trÀningstid i dag? Har damernas kapacitetsprofil förÀndrats sedan 2007? Om det har skett nÄgra förÀndringar i delkapaciteter i sÄ fall inom vilka och i vilken omfattning har detta skett? MetodStudien baseras pÄ fystester och enkÀter. Urvalet som ingick i studien var strategiskt och bestod av fyra dambordtennisspelare i Äldrarna 17-26 Är som ingick i landslaget.

Syftet med studien Àr att belysa och uppmÀrksamma pedagogers syn pÄ utomhuspedagogik samt att undersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar som upplevs med utomhuspedagogik. Studien kan Àven ge en inblick i vad pedagogerna gör tillsammans med barnen under utevistelsen, samt hur de anvÀnder miljön för att frÀmja lÀrandet hos barnen i sin verksamhet.Studien Àr utförd i tvÄ kommuner pÄ fem olika förskolor, vilket gav studien en större bredd. För att fÄ en sÄ tillförlitlig studie som möjligt gjordes först en enkÀtstudie, som sedan lÄg till grund för en intervjustudie.Resultatet tyder pÄ att pedagoger ser stora fördelar med utomhuspedagogik. Pedagogerna i studien beskriver att alla Àmnen kan lÀras likavÀl ute som inne. Det lÀrande som pedagogerna frÀmst beskriver frÀmjas av utomhuspedagogik Àr motoriska fÀrdigheter hos barnen, kunskaper inom naturvetenskap samt lÀrande kring konstruktion.

BAKGRUND:Studien behandlar olika aspekter av dokumentation i förskolan och hur dokumentationen bidrar till kvalitet i verksamheten. Vi beskriver hÀr hur den mÄlstyrda förskolans framvÀxt har pÄverkat och förÀndrat lÀrarnas uppdrag.SYFTE:Syftet Àr att undersöka hur rektorer och lÀrare i förskolan resonerar kring sambandet mellan dokumentation och kvalitet.METOD:Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med tvÄ rektorer och sju lÀrare, verksamma i förskolan.RESULTAT:Rektorer och lÀrare ser dokumentation som ett verktyg i kvalitetsarbetet. Studien visar att lÀrarna genom dokumentation blivit mer medvetna om sitt arbetssÀtt och att den bidrar till en ökad kvalitet i verksamheten. Verksamheten fokuserar nu mer pÄ barns lÀrprocesser och dokumentationen bidrar till att synliggöra lÀrandet..

Bakgrunden beskriver att det i samhÀllet finns en stereotyp av hur mÀnniskor med schizofreni Àr. Studien behandlar begreppen kommunikation, livsvÀrld, sjukdomslidande och subjektiv kropp. Tidigare studier har visat att personer som lever med schizofreni kan ha problem i det sociala samspelet. Syftet med studien var att beskriva hur livsvÀrlden upplevs av en person med schizofreni. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie pÄ en sjÀlvbiografisk bok, skriven av en person som lever med schizofreni.

Syftet med den hÀr studien Àr att, genom att kontrollera sambandet mellan ungdomars InternetanvÀndning och deras Äsikter kring hur ungdomar bör uttrycka sig pÄ Internet, undersöka vilken typ av InternetanvÀndare som Àr mer eller mindre sannolik att acceptera, utföra eller utsÀttas för aggressiva/provocerande beteenden pÄ Internet.Studien utfördes genom en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr 139 gymnasieelever frÄn en medelstor stad i Hallands lÀn fick svara pÄ frÄgor om deras Internetvanor och deras Äsikter kring beteenden pÄ Internet. DÀrefter utfördes olika statistiska test i SPSS för att undersöka sambandet mellan deltagarnas InternetanvÀndning och deras Äsikter om beteenden pÄ Internet.Studien kom fram till att det finns ett samband mellan ungdomars aggressiva/provocerande beteenden pÄ Internet och hur ungdomar anvÀnder Internet. Studien visar Àven ett samband mellan ungdomars utsatthet for aggressiva/provocerande beteenden och hur de anvÀnder Internet. Dessutom visar studien att ungdomar uppfattar sig sjÀlva generellt som bÀttre upptrÀdande Àn andra ungdomar, men anser varken att andra ungdomar uttrycker sig aggressivt/provocerande eller sÀrskilt vÀlbemötande..

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strÄlats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hÀlsa efter avslutad strÄlbehandling. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av intervjuer med Ätta informanter. Intervjuerna har utförts med hjÀlp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in pÄ bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Individer har olika grad av Preference for consistency (PFC) och Àr en bidragande orsak till hur man uppfattar och agerar i konsumentsammanhang. Studien undersökte om höga PFC- individer var mer positiva till ?ett erbjudande? med hög konsekvenskÀnsla. Tre betingelser med varierande manipulationsgrad anvÀndes och data samlades in frÄn 74 studenter. Ett frÄgeformulÀr med tillhörande erbjudande presenterades för deltagarna som fyllde i ett antal frÄgor och en PFC-B skala.

I studien undersöks tvÄ förskolor utifrÄn ett kulturanalytiskt perspektiv. Studien syftar till att beskriva tvÄ lÀskulturer dÀr flickors och pojkars möjligheter i relation till den rÄdande lÀskulturen tas i beaktande. Studiens empiriska material insamlades utifrÄn ett etnografiskt arbetssÀtt genom observationer av bilderbokslÀsning i tvÄ förskolor. Ytterligare empiri insamlades nÀr en förskollÀrare frÄn varje förskola intervjuades om lÀsning och deras intention med bilderbokslÀsning. Resultatet visar att lÀskulturerna som undersöktes hade likheter men att det syntes skillnader i hur likheterna kom till uttryck.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbÀttra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnÄs genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill sÀga den kunskapen som finns i de anstÀlldas sinnen.FrÄn Är 2010 och fyra Är framÄt förvÀntas en stor utmarsch av 40-talister frÄn den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att fÄ konsekvenser pÄ arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet.Syftet med uppsatsen Àr ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras.

Studien ska ge mig och de som lÀser studien en insikt i vikten av och hur man kan anvÀnda sig av verklighetsanknytning. Genom denna uppsats ska lÀraren kunna fÄ en grundlÀggande förstÄelse samt en hjÀlp kring de didaktiska bitarna av verklighetsanknytning. LÀrare bör kunna koppla samman skolans vÀrld med verkligheten och utöka elevernas förstÄelse för dess samband. Studien visar att verklighetsanknuten undervisning motiverar och stimulerar eleverna. I flera fall finns stöd frÄn bland annat Deweys, Vygotskiljs och Kants teorier för studiens resultat.

Syftet med studien Àr att konkretisera och anpassa utomhuspedagogik som undervisningsmetod för en F-6 skola. För att besvara syftet med studien undersöktes vad elever och lÀrare skulle vilja göra nÀr de har undervisning utomhus. Undersökningen innefattar Àven hur skolans nÀrmiljö uppfattas och vilka möjligheter den har för undervisning utomhus samt vilka satsningar som skulle behövas för att utomhuspedagogik ska bli ett vardagligt inslag i skolans verksamhet. Tidigare forskning har visat att utomhuspedagogik har positiva effekter pÄ minnet, förstÄelsen, lÀrandet, hÀlsa och förstÄelse för en hÄllbar utveckling. Forskningen har dock visat pÄ en mÀngd hinder för utomhuspedagogik sÄsom administrativa hinder, vÀder, tidsbrist, resurser, rÀdsla, kompetens, materialbrist och lÀmpliga omrÄden dÀr aktiviteterna kan utföras.

Syftet med studien var att kartlÀgga vilka förutsÀttningar boendestödjare i VÀrmland och Dalsland har att hantera sina arbetsuppgifter utifrÄn kompetens och evidens. Vi anvÀnde oss av en kvantitativ metod och gruppenkÀter för att kunna göra denna kartlÀggning. Studien riktade sig till enhetschefer inom socialpsykiatrin samt dess personal som jobbar inom boendestöd mot brukare med egen bostad. TvÄ enkÀter gjordes varav den ena riktades mot enhetscheferna och den andra mot personal. Totalt tillfrÄgades 23 kommuner att delta i studien och av de svarade 17 kommuner pÄ enkÀterna vilket ger en svarsfrekvens pÄ 74 %.

Syftet med studien Àr att undersöka vad barn i Äldern 1-4 Är kan uppleva som roligt och glÀdjefullt under den fria leken pÄ förskolan. Intressant för studien Àr ocksÄ pÄ vilka sÀtt barn ger uttryck för glÀdje.FrÄgestÀllning:- Vad upplever barnen som roligt?Studien tar sin utgÄngspunkt i ett livsvÀrldsperspektiv och i Mealeau-Pontys teori om den levda kroppen dÀr kropp och sjÀl hÀnger samman. Genom att studera barns kroppsliga uttryck fÄr vi möjlighet att tolka deras inre tankar och upplevelser. Barns sociala umgÀnge vilar pÄ en kroppslig grund och deras handlingar ses som meningsfulla.

Detta Ă€r en fallstudie dĂ€r fem personer medverkar. Studien undersökte om det gĂ„r att motivera personer till en hĂ€lsosammare livsstil med hjĂ€lp av individanpassad trĂ€ning, dĂ€r kombinationen mellan konditionstrĂ€ning och styrketrĂ€ning lĂ„g som bas. Genom att det var en fallstudie kunde man anpassa trĂ€ningen efter varje enskild individs behov - frĂ„n personer som haft hjĂ€rtinfarkt till personer som ville fĂ„ motivation och inspiration och vidare till personer som skulle göra ?Klassikern?. För att se personernas utveckling inom konditionen gjordes Åstrands cykeltest, medan maximalt antal armhĂ€vningar och 90?-stolen fick visa hur styrkan utvecklats.

Syftet med denna studie har varit att bidra till kunskapsomrÄdet över vilka bakomliggande faktorer som pÄverkar fritidspedagogens dagliga arbete i samspelet med lÀrarna. Studien syftar Àven till att bidra till kunskapsomrÄdet över varför fritidspedagogen Àr viktig i skolansverksamhet. Vi har valt att undersöka detta utifrÄn ett fritidspedagog och ett lÀrarperspektiv. I studien har en kvalitativ metod anvÀnts och fem fritidspedagoger samt fem lÀrare i norra Sverige har intervjuats. Resultatet av studien har analyserats med hjÀlp av Lindström och Pennlerts (2012) didaktiska frÄgor vad, hur och varför.