Studien Ă€r en kĂ€llstudie vars syfte Ă€r att undersöka huruvida SARA B-SAFER fungerar som riskbedömningsinstrument och om brottsutvecklingen för vĂ„ld mot kvinnor i nĂ€ra relationer har ökat eller minskat under tidsperioden, Ă„ren 2000-2012. Urvalet för studien Ă€r Kalmar polismyndighet och Södertörn polismĂ€stardistrikt. Underlaget för studien Ă€r tidigare forskning frĂ„n hur Polisen har arbetat med SARA B-SAFER och offentlig statistik pĂ„ antalet anmĂ€lda brott frĂ„n Brottsförebyggande rĂ„det (BRÅ). Resultaten i studien visar pĂ„ en ökning av antalet anmĂ€lda brott för vĂ„ld mot kvinnor i nĂ€ra relationer, samtidigt som anmĂ€lningarna ligger pĂ„ en förhĂ„llandevis jĂ€mn nivĂ„. Vidare indikerar studien pĂ„ att det finns en komplexitet kring SARA B-SAFER som riskbedömnings-instrument, dĂ„ det finns indikationer pĂ„ att instrumentet har en prediktiv validitet.

Syftet med den genomförda studien Àr att undersöka barns möjlighet till ett ökat inflytande i förskolan genom egen dokumentation. Den dokumentation som görs i dagens förskolor utförs oftast av pedagoger men i studien vÀnds denna upplevda bild och istÀllet Àr det barnen som dokumenterar. Under en veckas tid fick barnen dokumentera sin vardag genom digitalkameror och detta blev sedan underlag för diskussioner tillsammans med barnen. Uppsatsen bygger pÄ grundtanken om det kompetenta barnet. Studien bygger pÄ följande frÄgestÀllningar: Kan barns dokumentation leda till en ökad möjlighet till inflytande för barn i förskolan, och i sÄ fall hur? Hur kan barn ges möjlighet till inflytande i den pedagogiska dokumentationen i förskolan? Studien Àr en kvalitativ studie, med semistrukturerade intervjuer, bildanalys samt observationer i utvalda situationer.

Denna uppsats handlar om fenomenet att införa ett medieanalytiskt förhÄllningssÀtt inom gymnasieskolans bildundervisning. Studien har bestÄtt av tre sammanhÀngande delmoment:1. Kvalitativa intervjuer har utförts med fem bildlÀrare, 2. Medieanalytiska lektionsprototyper har utprövats i tre klasser pÄ Estetiska programmet vid tre separata gymnasieskolor, 3. UtvÀrderingar av de tre lektionsprototyperna har utförts med studiens lÀrare.Resultatet av studien pÄvisar variationer i bildlÀrares syn och tillvÀgagÄngssÀtt pÄ arbete kring medieanalys i bildundervisningen.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land med invandring sedan en lÄng tid tillbaka. Det finns idag cirka 200 000 muslimska kvinnor i Sverige och sjukgymnaster möter dagligen muslimska kvinnor i sitt yrke, vilket kan ge upphov till problem av sprÄklig, kulturell, etnisk och medicinsk art. Syftet med studien var att belysa sjukgymnasters erfarenheter av att arbeta med patientgruppen muslimska kvinnor. Fem sjukgymnaster i invandrartÀta förorter i södra Sverige deltog i studien. Resultatet i studien visar att informanterna upplever stora individuella skillnader hur kultur och religion pÄverkar de muslimska kvinnornas synsÀtt och dÀrmed agerande vid kontakt med sjukgymnast.

Den hÀr studien behandlar sex pedagogers tankar och synsÀtt kring lÀsförstÄelse och varför de anser att det Àr viktigt samt deras arbete med lÀsförstÄelse i undervisningen. Vidare behandlar studien om pedagogerna upplevt nÄgon skillnad i synen pÄ lÀsförstÄelse under den tid de varit verksamma i sitt yrke. Studien belyser olika teoretiska utgÄngspunkter och förklarar viktiga begrepp inom lÀsförstÄelse.Studien tar Àven upp att det Àr en fördel för barn att lÀra sig olika strategier för hur de ska tÀnka nÀr de lÀser en text och om de stöter pÄ problem. Den vuxne eller lÀraren agerar modell genom att tÀnka högt och överföra sina lÀsförstÄelsestrategier till barnet. Att medvetandegöra barnet pÄ detta sÀtt, hur barnet kan möta hindren och komma förbi dem, Àr av stor vikt för framtida skolgÄng dÄ eleven kommer bekanta sig med mÄnga olika sorters texter.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar den aktuella situationen rörande samverkan och ansvar inom sÄvÀl grundskolan som fritidshemmet. Tanken med studien var Àven att belysa deras Äsikter och medvetenhet kring fritidshemmets integrering i skolan och det nya kravet pÄ lÀrarlegitimation. Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och med kvalitativ intervju som verktyg. I resultatet visar respondenterna en generellt god insikt kring ansvar och samverkan. Samtliga upplever en god samverkan lokalt men tror att situationen ser annorlunda ut nationellt.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrarna ser pÄ barnens inflytande och delaktighet i förskolan.I studien har fokus lagts pÄ tvÄ frÄgestÀllningar:? Hur ser förskollÀrarna pÄ inflytande och delaktighet? ? I vilka situationer tycker förskollÀrarna att barnen ges bÀst möjligheter till inflytande och delaktighet?Den metod som valts i studien Àr semistrukturerade intervjuer för att ta reda pÄ förskollÀrarnas tankar och deras erfarenheter om arbete med inflytande och delaktighet i förskolan.  I studien gjordes valet att intervjua fem förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskole-omrÄden i samma kommun i mellan Sverige för att kunna se skillnader och likheter mellan olika omrÄden i samma kommun.Resultatet visar att förskollÀrarna ser pÄ inflytande och delaktighet som en vardaglig sak, alla förskollÀrare har samma tankar kring inflytande och delaktighet samt med arbetet med bÄde inflytande och delaktighet. Skillnaden mellan hur mycket inflytande förskollÀrarna gav barnen var beroende av behovet i barngruppen man hade för tillfÀllet, vad den barngruppen behövde..

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarens syn pÄ utomhuspedagogikens betydelse för barns lÀrande och utveckling. Studien Àr kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Metoden anvÀnds för att ta del av förskollÀrares uppfattning gÀllande begreppet utomhuspedagogik och hur de ser pÄ möjligheter och svÄrigheter kring begreppet. Urvalet av respondenter Àr 10 förskollÀrare frÄn tvÄ kommuner. Resultatet visar att utomhuspedagogik anvÀnds av samtliga förskollÀrare och de anser att utevistelse och uterummet har en positiv effekt pÄ barns lÀrande inom motorisk utveckling, hÀlsa, sociala relationer och lek.

Leukemi Àr den vanligaste cancerformen hos barn i Sverige. Barnet Àr förÀldrarnas stolthet och nÀr ett barn insjuknar i leukemi blir förÀldrarnas sÄrbarhet stor. Syftet med studien var att belysa upplevelser hos förÀldrar till barn med leukemi under barnets sjukdomstid. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker skrivna av förÀldrar till barn som hade eller hade haft leukemi. Studien var kvalitativ och innehÄllsanalysen inspirerades av Graneheim och Lundman.

Syftet med studien var att undersöka lÀrarens pedagogiska perspektiv pÄ lÀxans funktion i undervisningen. VÄrt resultat visar att lÀrarna anvÀnder lÀxan som ett pedagogiska verktyg i sin undervisnig. Men Àven att lÀrarna anvÀnder lÀxan som ett socialt-, moraliskt- och fostransverktyg. Studien visar att lÀxan Àr ett komplext fenomen som inte gÄr att ses ur enbart ett perspektiv..

Studiens syfte var att undersöka de samspelssituationer som rÄder mellan allmÀnheten och handlÀggarna pÄ försÀkringskassan, men Àven att undersöka hur handlÀggarna upplever sin egen arbetssituation. Mellan handlÀggarna och allmÀnheten indikerar studien att allmÀnheten för det mesta Àr nöjd med handlÀggarna pÄ försÀkringskassan. Men studien visar Àven att allmÀnheten finner det oacceptabelt med en vÀntetid pÄ tvÄ mÄnader för utbetalning av ersÀttning. NÄgot som bÄda grupperna har gemensamt Àr att bemötande Àr viktigt. Iden till studien vÀxte fram ur de debatterna som förekom i media och om hur försÀkringskassan har förÀndrat sitt arbetssÀtt genom att granska först och betala ut sedan mot tidigare att betala först och granska sedan.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka förutsÀttningarna för att utöva Àmnet idrott och hÀlsa i skolan, sett ur ett lÀrarperspektiv. I vÄr studie utgÄr vi frÄn pedagogers egna erfarenheter och deras syn pÄ Àmnet idrott och hÀlsa. För att kunna granska detta har vi valt att studera vilka möjligheter och hinder som utgör förutsÀttningar för att utöva Àmnet idrott och hÀlsa, i dagens skola. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex stycken informanter, dÀr alla arbetade som pedagoger i idrott och hÀlsa. Vidare utfördes studien pÄ tre skolor i en mindre kommun i Halland. Bakgrunden till studien Àr inte att upplysa om vikten av Àmnet, utan att gÄ in pÄ djupet kring villkoren för att utöva idrott och hÀlsa i skolan.   Resultatet i studien visade att villkoren för idrott och hÀlsa ser olika ut beroende pÄ vilka förutsÀttningar som varje enskild skola har.

Syftet med studien Àr att finna en allmÀn definition för begreppet utÄtagerande, finna möjliga: orsaker till utÄtagerande barns beteende, arbetsmetoder för utÄtagerande barn i förskolan samt se om det finns nÄgon synbar koppling mellan pedagogisk ideologi och val av arbetsmetod. Undersökningen bygger pÄ fem intervjuer gjorda med förskolelÀrare. I studien definierades utÄtagerande barn som impulsiva med svÄrigheter att kontrollera sitt agerande, lÀtt att blir arga, agerar pÄ ett negativt sÀtt. Vidare visades att en möjlig orsak till ett utÄtagerande beteende ligger i en önskan att skapa en god och trygg relation till omvÄrdnadspersonen/omvÄrdnadspersonerna, alternativt att barnet upplever att det finns förvÀntningar om ett negativt beteende. Studien visade att arbetet med utÄtagerande barn i frÀmst handlar om förebyggande arbetsmetoder.

Den empiriska studien har för avsikt att undersöka gymnasielÀrares attityder till och upplevelse av hur de tillÀmpar verklighetsanpassad matematikundervisning. Metoden Àr enkÀter och urvalsgruppen Àr samtliga matematiklÀrare vid tre olika gymnasieskolor i södra Sverige. Tidigare studier beaktas i samband med utvÀrderingen av resultaten som pÄvisar stora skillnader i lÀrarnas tolkning av begreppet vilket kan ge konsekvenser i undervisningen. Alla lÀrare i studien uppger sig vara positiva till att arbeta med verklighetsanpassad matematikundervisning dÀr mer Àn hÀlften anser sig applicera detta en gÄng per vecka eller oftare. PreliminÀra resultat indikerar samband mellan olika faktorer och respons i studien, i vilka vidare studier skulle kunna ta sin utgÄngspunkt..

Syftet med studien Àr att beskriva aktuella aktörers samverkan fo?r kompetensförsörjning inom VÀstmanlands lÀn. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn aktuella aktörer som spelar en viktig roll för tillvÀxten i lÀnet. Den teoretiska referensramen för studien Àr trippelhelix-modellen för samverkan. Resultatet analyserades med en SWOT-analys för att visa pÄ svagheter och styrkor med samverkan för kompetensförsörjningen i VÀstmanlands lÀn samt för att kunna ge förslag pÄ hur den kan utvecklas.Studien visade att arbetet med trippelhelix-modellen inte sker medvetet i samverkansforumen dÄ vissa aktörer inte kÀnde till modellen, vilket var ett önskema?l frÄn de respondenter som arbetade med den idag.