Studiens syfte var att med utgÄngspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan pÄverka det sociala klimatet i en kör, fÄ en förstÄelse för hur körledare ser pÄ de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstÄr. Analysen har gjorts med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som pÄverkar gruppens sammanhÄllning.

SammanfattningStudien syftade till att fÄ en djupare förstÄelse för hur personal inom Àldreomsorgen upplever effekterna av ett kvalitetsarbete. Studien hade följande frÄgestÀllningar:? Hur beskriver personalen kvalitetsarbetet och effekterna av detta?? Hur ter sig arbetssituationen med fokus pÄ arbetsgrupp och delaktighet efter det genomförda kvalitetsarbetet?För att besvara frÄgorna utgick intervjun frÄn tre teman, kvalitetsarbete, delaktighet och arbetsgrupp. VÄr vetenskapsfilosofiska utgÄngspunkt har varit hermeneutisk och resultatet av intervjuerna har analyserats utifrÄn humanistisk teori, systemteori samt Angelöws teori om förÀndringsarbete i organisationer.Studien visar att det har varit viktigt för personalen att fÄ vara delaktig i kvalitetsarbetet och att detta motiverade och inspirerade dem. Vidare visade studien att personalen upplever att arbetsgruppen har blivit mer öppen och tillÄtande samt att den stress som de tidigare upplevt minskat och att arbetsglÀdjen har ökat.

Denna studie hade som syfte att studera introduktionens betydelse och ge en bild av hur nyanstÀllda introduceras inom Àldreomsorgen. FrÄgestÀllningar i studien Àr ?hur upplevs introduktionen?? och ?vad Àr viktigt i samband med introduktion??. Metoden Àr kvalitativ och datainsamlingen har skett genom intervjuer. I studien deltog Ätta personer frÄn olika delar av socialförvaltningens verksamheter.

Syftet med denna empiriska studie var att granska hur sjuksköterskan dokumente-rar smÀrta pÄ en postoperativ avdelning och hur ÄtgÀrder i samband med smÀrt-lindring följs upp. Studien genomfördes pÄ Universitetssjukhuset i Malmö genom granskning av journaler för 14 patienter som givit sitt samtycke att delta i studien. Analysen resulterade i tre kategorier: god/tillfredsstÀllande, delvis tillfredsstÀllan-de och bristfÀllig/obefintlig dokumentation. Resultatet av studien visade brister gÀllande dokumentation av smÀrta. Avsaknad av anvÀndning av visuell analog skala, smÀrtans karaktÀr och uppföljning av smÀrtlindring kunde noteras i ett fler-tal journaler.

Hur nÄdde jag elitnivÄ?Början av studien kommer beröra omrÄden som barns utveckling och talangbegreppet som jag anser vara viktiga delar att veta om för att kunna genomföra studien.Syftet med studien var att ta reda pÄ hur svenska ishockeyspelare beskriver att de tog klivet för att etablera sig pÄ elitnivÄ. I resultatdelen kommer spelarna sjÀlva berÀtta inom de olika kategorierna hur deras karriÀrer har sett ut, hur de har trÀnat och vilket stöd de haft frÄn sin familj.För spelarnas utveckling har miljön spelat mycket stor roll och familjen har varit mycket stöttande. De har alla gÄtt ishockeygymnasium dÀr trÀningen koncentrerats och blivit mer mÄlmedveten..

Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstÄ vad lÀrarkompetens var, men Àven att forskningsmÀssigt inringa regeringens sju grundkompetenser. För att besvara syftet anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod grundad i hermeneutisk teori. Studien byggde pÄ kvalitativ intervjuer samt en litteraturstudie. I studien intervjuades Àven verksamma gymnasielÀrare i en gymnasieskola i en mellanstor stad i Sverige. Resultatet av denna studie var att en lÀrare har lÀrarkompetens nÀr han/hon har en pedagogisk grundsyn, olika vÀrderingar, god attityd och reflektions- förmÄga.

Litteraturstudien presenterar resultatet av forskning kring integrerad estetisk undervisning. Studien diskuterar och pÄvisar effekterna av integrerad undervisning, med fokus pÄ integration av elever i studiesvÄrigheter, inom den estetiska verksamheten.Syftet med studien Àr att öka kunskapen om hur de estetiska Àmnena och elever i skolan kan pÄverkas av ett integrerat undervisningsperspektiv. Till grund för studien ligger ett sociokulturellt perspektiv, med alla elevers individualitet i Ätanke. Denna litteraturstudies forskningsresultat Àr hÀmtat frÄn sju vetenskapliga artiklar, alla frÄn tvÄ olika databaser. Resultatet kan tolkas som att en integrerad undervisning Àr att föredra, dÄ den kan ge positiva effekter för sÄvÀl elever i svÄrigheter, som elever som anses ha bra studieresultat..

Att ha en stark organisationskultur framha?lls idag av ma?nga forskare som en nyckel till framga?ng. Tidigare forskning visar pa? att en stark organisationskultur kan gynna fo?retag pa? flera olika sa?tt och det har ocksa? visat sig vara en av de fa? gemensamma na?mnarna mellan olika framga?ngsrika fo?retag. Bemanningsbranschen a?r en bransch som vuxit mycket snabbt i Sverige under de senaste 20 a?ren och som spa?s fortsa?tta att va?xa ytterligare.

Studien belyser utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv hur nÄgra gymnasieelever designar sin förstÄelse för ett kunskapsomrÄde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien stÀlls frÄgor om hur eleverna vÀljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsomrÄde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsomrÄdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna vÀljer sprÄkliga teckenresurser och medier de Àr vana vid att anvÀnda i skolan. Eleverna visar ocksÄ en osÀkerhet i hur lÀrandet fungerar och drar inte sÀrskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka och förklara hur olika egenskaper hos ledarskapsfigurer (VerkstÀllande direktör, ekonomichef) kan pÄverka goodwillnedskrivningar samt det redovisade vÀrdet av goodwill.Metod:Studien tar en deduktiv ansats och grundas pÄ en dokumentstudie, hypoteser har formats och analyserats samt dÀrefter accepterats eller förkastats.Teoretiskt perspektiv:Studiens grundlÀggande teoretiska perspektiv Àr agentteorin samt den positiva redovisningsteorin. Andra teorier som belyses i studien Àr bland annat teorin om verkligt vÀrde och beteende teorin inom bolag.Empiri:Studien Àr kvantitativ och bestÄr av data som insamlats frÄn Ärsredovisningar av bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.Slutsats:Datamaterialet kunde inte pÄvisa nÄgon signifikans mellan nyckelpersonernas beteende och deras pÄverkan pÄ goodwillnedskrivningar samt det redovisade vÀrdet av goodwill..

Syftet med denna studie Àr att bidra till kunskapsutvecklingen angÄende Àmnet slöjd. Studien bestÄr av tvÄ delar. I den första delen jÀmförs kursplanen i slöjd i Lgr11 med Kpl2000 i en kvalitativ dokumentstudie. I den andra delen undersöks hur lÀrare i slöjd ser pÄ kursplanen i Lgr11 och om de anser att dokumentet anvÀnds, samt hur de motiverar Àmnet slöjd i dagens grundskola. Detta genomförs genom kvalitativa forskningsintervjuer av Ätta slöjdlÀrare.Studien visar att lÀrarna anser att delar i kursplanen i slöjd i Lgr11 Àr otydliga, samt att det rÄder stor spridning i hur mycket och pÄ vilka sÀtt dokumentet anvÀnds.

Syftet med denna empiriska studie var att se om det fanns nÄgot samband mellan kondition (VO2max) och korttidsminne hos gymnasieelever. Totalt 58 elever, 24 pojkar och 34 flickor, i Äldern 16-18 Är deltog i studien. Studien innehöll tre tester. Den fysiska aktivitetsgraden (kondition/VO2max) uppmÀttes genom en variant av Coopers löptest. Korttidsminnet testades pÄ tvÄ sÀtt.

Studier har visat att lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har svÄrt att inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i den ordinarie undervisningen. Den hÀr studien har undersökt vilka uppfattningar och strategier lÀrare gett uttryck för nÀr de ska inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i idrott och hÀlsa. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare i grundskolans senare Är, och analyserats utifrÄn det kategoriska och det relationella perspektivet. Studien visade att lÀrare i idrott och hÀlsa ansÄg att de behöver mer tid för planering, men ocksÄ mer kunskap och erfarenhet för att kunna inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i undervisningen i idrott och hÀlsa..

Studiens syfte Àr att studera hur lek anvÀnds som pedagogiskt verktyg i förskolan och i de tidiga skolÄren. Uppsatsen behandlar forskares syn pÄ lek och lÀrande och lek som pedagogiskt verktyg. Den belyser ocksÄ integrationen förskola-skola, dÀr förskoleklassen ses som en brobyggare mellan de olika pedagogiska förhÄllningssÀtten. För att fÄ svar pÄ syftet anvÀnds bÄde observation och frÄgeformulÀr som metod i den empiriska studien. I studien medverkar pedagoger verksamma i förskola, förskoleklass och skolÄr 1.

Magneter har anvÀnts lÄngt tillbaka i tiden för att behandla olika Äkommor. Det senaste Ärtiondet har de fÄtt ett uppsving som en alternativmedicinsk metod. De pÄstÄs ha olika medicinska effekter sÄ som att ge ökat blodföde och verka smÀrtlindande och avslappnande pÄ ömma muskler. Syftet med den hÀr studien var att studera huruvida hÀsttÀcken med 120 stycken insydda permanenta magneter (à 900 gauss) har nÄgon effekt pÄ beteenden hos hÀstarna vilka tyder pÄ en ökad avslappning. Sju normala, friska hÀstar inkluderades i en prospektiv, randomiserad, blindad, placebokontrollerad cross-over studie.