Lösenord anvÀnds i mÄnga verksamheter och sammanhang som metod för anvÀndare att autentisera sigför att komma Ät de resurser de har rÀtt till och behöver för att kunna utföra sitt arbete. Problemet Àr attanvÀndare i stor utstrÀckning vÀljer svaga lösenord, för att undvika detta krÀvs lösenordspolicys och andrametoder för att anvÀndarna ska vÀlja tillrÀckligt starka lösenord. Den hÀr studien Àr avsedd att identifierarisker och möjligheter i arbetet med lösenordshantering och lösenordspolicys pÄ kommuner i Skaraborg.Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer med tre stycken IT-chefer samt ensÀkerhetsforskare som ger ytterligare ett perspektiv i studien. I studien har potentiella risker ochmöjligheter identifierats och de frÀmsta riskerna handlar om utbildning av anvÀndare samt hurkommunerna sÀkerstÀller att de lösenord som vÀljs av anvÀndarna Àr tillrÀckligt sÀkra. Framtida studierskulle kunna utreda om de fynd som gjorts i denna studie Àr representativa för majoriteten av kommunergenom att utföra en mer omfattande studie eller göra en kvantitativ studie som undersöker detta..

I denna studie belyses och analyseras niondeklassares förestÀllningar om fenomenet sexualitet. FrÄgorna som behandlas Àr dels vilka förestÀllningar ungdomarna har om sexualitet, dels vilka faktorer och förhÄllanden som ungdomarna sjÀlva lyfter fram som viktiga för hur dessa förestÀllningar har formats. I analysen belyses Àven eventuella skillnader och likheter mellan tjejers och killars förestÀllningar. Studien grundar sig pÄ material insamlat genom intervjuer med sex könshomogena fokusgrupper. De teoretiska utgÄngspunkterna i studien rör sexualitet, genus och identitetsskapande eftersom dessa anses viktiga och perspektivgivande för hela studien.De förestÀllningar som ungdomarna gav uttryck för nÀr det gÀllde sexualitet handlar framför allt om kÀrlek, sex, sexuell lÀggning och moraliska aspekter..

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av att bedöma klienters körförmÄga - ur arbetsterapeuters perspektiv. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter verksamma vid sjukhus i Norrbottens lÀn. Resultatet har i förhÄllande till studiens syfte identifierat arbetsterapeuternas erfarenhet av att tillÀmpa instrument, informera samt delge resultat av körförmÄgebedömningar. Studien bidrar Àven med arbetsterapeuternas erfarenhet av ökat behov för vidareutveckling inom det aktuella Àmnet. I diskussionen lyfts vikten av information fram och pÄ vilket sÀtt den framhÄlls till klienterna.

Studien avser att ta reda pÄ hur tron Àr utformad hos aktiva medlemmar i en kristen frikyrkoförsamling med sÀrskilt fokus pÄ privatreligiositet. MÄlet Àr att fÄ insikt över i vilken grad tron Àr individualiserad och i vilken grad tron Àr formad utifrÄn traditionell kristen tro. Undersökningen har skett genom en empirisk undersökning dÀr fyra kvalitativa intervjuer legat som grund för studien. FrÄgestÀllningarna i studien har handlat om hur aktiva medlemmar i en frikyrkoförsamling ser pÄ sin tro och hur den Àr utformad. Avsikten har varit att se hur vÀl församlingen svarar för den enskilde individens tro samt hur tron kan sÀgas vara formad utifrÄn individuell tolkning med förtecken Ät privatreligiositet.Studien pekar pÄ en tydlig dubbelhet dÀr Ä ena sidan församlingen och dess gemenskap har stor betydelse i mÀnniskors formande av tro, vilket pekar pÄ vikten av en plausibilitetsstruktur.

Syftet med denna tvÀrsnittsstudie var att undersöka, det som i studien benÀmns, sjÀlslig intelligens, hos chefer och ledare i nÀringslivet samt att validera instrument för vad som i studien benÀmns ledarintelligens med fokus pÄ sjÀlslig intelligens. Studien utvÀrderade den sjÀlsliga intelligensen hos chefer och ledare samt om det var nÄgon nivÄskillnad pÄ den sjÀlsliga intelligensen hos kvinnor och mÀn. I studien anvÀndes en enkÀt dÀr deltagarna fick svara pÄ pÄstÄenden kring sjÀlslig, emotionell och rationell intelligens. Studien validerade tvÄ skalor för sjÀlslig intelligens utifrÄn ett kanadensiskt instrument, SISRI (The Spiritual Intelligence Self-Report Inventory), en skala för sjÀlslig intelligens, (SQ), som ingick i ett svenskt instrument, LIQ (Leadership Intelligence Questionnaire), samt en ny skala för sjÀlslig intelligens, NySQ. Det var 90 chefer och ledare i VÀstra Götalands nÀringsliv, 37 kvinnor och 53 mÀn som besvarade enkÀten, medelÄldern var 47 Är.

Den hÀr studien undersöker ett integrationsprogram i Falköpings kommun i Sverige. Studien visar integrationsprogrammet ur en vetenskaplig synvinkel och undersöker hur framgÄngsrikt programmet Àr, baserat pÄ programmets syfte, som Àr att öka sjÀlvförsörjandegraden bland invandrare i Falköping. Syftet med denna studie Àr att om möjligt kunna förbÀttra och förÀndra det pedagogiska arbetet i integrationsprogrammet i Falköping, och dÀrmed öka chansen till sjÀlvförsörjning för deltagarna i integrationsprogrammet. Deltagarna i integrationsprogrammet har ocksÄ gett sina synpunkter pÄ de pedagogiska insatserna genom en enkÀtundersökning och nÄgra av deltagarna har ocksÄ deltagit i personliga intervjuer. Resultatet av studien visar att kommunens mÄluppfyllelse Àr god.

Syftet med studien Ă€r att undersöka samverkan mellan fritidshem och hem, vad som kommuniceras, hur kommunikationen sker och i vilka syften. FrĂ„gestĂ€llningarna i studien Ă€r: Vad Ă€r det som kommuniceras mellan fritidshem och hem? Hur sker kommunikationen mellan fritidshem och hem enligt lĂ€rarna?I studien anvĂ€ndes kvalitativ insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lĂ€rare i fritidshem intervjuades pĂ„ sammanlagt tre skolor. Resultatet visar att kommunikationen mellan fritidshem och hem oftast rör elevens dag pĂ„ fritidshemmet, schematider, ledighet och trivsel. Det framgĂ„r att innehĂ„llet i kommunikationen Ă€r det som styr valet av kommunikationsmedel.

Studiens mÄl Àr att se om det rÄder skillnader pÄ det pedagogiska bemötandet i förskolan utifrÄn ett genusperspektiv. Valet av att benÀmna det som pedagogiskt bemötande Àr pÄ grund av pedagogens professionella agerande inom förskolan som institution. Studien Àr avgrÀnsad till morgonens överlÀmning eftersom det Àr dagens första möte mellan barn och pedagog, och dÄ det ocksÄ Àr en situation som Àr viktig för att skapa en trygg och bra stÀmning för barnet, för att resten av dagen skall fungera (Broberg, 2012). Studien var en kvalitativ undersökning dÀr mÄlet var att fÄ en sÄ bred undersökning som möjligt, detta genom intervjuer och observationer. Pedagogerna som medverkat i studien Àr frÄn fyra olika förskolor i en storstad, 2-3 pedagoger frÄn varje förskola . Studien jÀmförde Àven huruvida det fanns skillnad pÄ det pedagogiska bemötandet mellan pojkar respektive flickor beroende vilken förskola pedagogerna arbetade pÄ. Hirdmans teori om genussystemet ligger till grund för att analys och diskussion av resultatet.

I denna uppsats studeras investeringsprocesser i det divisionaliserade företaget Södra SkogsÀgarna ekonomisk förening. Studiens syfte Àr att beskriva och förklara företagets investeringsprocesser och i vilken utstrÀckning dessa processer Àr standardiserade. I studien analyseras dessa investeringsprocesser utifrÄn befintlig teori. Studien visar att investeringsprocesser initieras i den operativa verksamheten för att sedan drivas fram i den operativa verksamheten och i ledningen pÄ enhetsnivÄ. Beslut fattas pÄ alla nivÄer i företaget efter investeringars storlek.

Syftet med studien Àr att utifrÄn lÀrandet och de förÀndringar som hittills skett i styrkortsarbetet beskriva och analysera hur Locum hÄller sitt balanserade styrkort levande. Forskare inom styrkortsomrÄdet framhÄller att styrkorten kontinuerligt mÄsteuppdateras för att kunna spegla företagets situation. LÀrandet anses vara en förutsÀttning för förÀndring, dÀrför inriktas studien pÄ hur förÀndring och lÀrande i företaget hÄller detbalanserade styrkortet levande. I den teoretiska referensramen har en cirkelrutin för förnyelse av det balanserade styrkortet tagits fram utifrÄn befintlig teori inom omrÄdet. Den kvalitativa studien omfattar datainsamling i form av interna dokument,Ärsredovisningar och fyra semi-strukturerade intervjuer med medarbetare pÄ olika nivÄer i Locums organisation.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie om hur utbildningar för mellanchefer tar sig uttryck, praktiseras och konkretiseras i vardagen. Studien behandlar Àven mellanchefers arbetssituation och hur den pÄverkar utfallet och den praktiska anvÀndningen av utbildningar i vardagen. De som deltar i undersökningen Àr butikschefer pÄ KappAhl i Sverige. KappAhl Àr ett detaljhandelsföretag som sÀljer sÄvÀl dam- som herr- och barnklÀder. Studien har lagts upp i form av en utvÀrdering av en nyligen genomförd ledarutbildning för butikscheferna.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra lÀrares uppfattningar av vilka  möjligheter och hinder de ser att bedriva undervisning i den fysiska lÀrmiljön samt vad de anser Àr en stimulerande lÀrmiljö. Metoden som anvÀnts för att samla in data Àr intervjuer med enskilda lÀrare. Studien har en fenomenografisk forskningsansats dÀr det undersökta fenomenet Àr lÀrares uppfattningar av den fysiska lÀrmiljön. Resultatet av studien visar pÄ att kategorierna möblering, samarbete, estetik och utemiljö alla Àr kritiska aspekter till att etablera och underhÄlla en god lÀrandemiljö. Resultatet visar Àven pÄ de skillnader och likheter som finns i lÀrares uppfattningar av hur den fysiska miljön ska vara utformad..

Syftet med studien Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det kan finnas i arbetet med individuella utvecklingsplaner (IUP). Studien utgÄr frÄn ett lÀrarperspektiv dvs. det Àr intervjuer av lÀrare som resultatet grundar sig pÄ. Som en grund i studien finns teoretiska aspekter, som innefattar myndigheters arbete mot införandet av IUP och teorier som berör bl.a. IUP, kunskap, bedömning och lÀrande.

Syftet med studien Àr att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och pÄ vilka sÀtt pedagoger i förskolan arbetar med sprÄket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat pÄ att synliggöra faktorer som pÄverkar barns sprÄkutveckling, hur pedagoger arbetar för att frÀmja och stÀrka barns sprÄkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gÀllande alla barns rÀtt att utveckla sitt sprÄk. Den metod som anvÀnts i studien Àr kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger pÄ olika förskolor. Resultatet visar pÄ betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta pÄ ett positivt sÀtt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns sprÄkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gÀllande hur en inkludering kan genomföras med hjÀlp av sprÄket som verktyg.

Johansson, Katarina: En gemensam bild av barnet - en kvalitativ studie om hur förÀldrar och pedagoger upplever utvecklingssamtalet i förskolan. Examensarbete i Barndoms- och ungdomsvetenskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola: Barn Unga och SamhÀlle. Studien har syftat till att sammanstÀlla de tankar som finns kring utvecklingssamtalet hos tre förÀldrar och tre pedagoger för att fördjupa förstÄelsen om hur förhÄllandet mellan förskola och hem kan se ut. En viktig del för att skapa en gemensam bild utav barnet mellan hem och förskola Àr utvecklingssamtalet som enligt LÀroplanen för förskolan ska ske kontinuerligt. Studien har visat att pedagoger och förÀldrar upplever utvecklingssamtalet generellt som positivt sÄ lÀnge som relationen mellan förskolan och hemmet fungerar bra. Den dagliga kontakten mellan pedagoger och förÀldrar Àr det som upplevs som viktigast i samverkan mellan förskola och hem.