Den föreliggande studien syftade till att utvÀrdera behandlingseffekten av den kognitiva beteendeterapin som bedrivs av terapeutkandidater vid psykoterapimottagningen pÄ Karlstads universitet, med fokus pÄ hÀlsorelaterad livskvalitet. Dessutom Àmnade studien undersöka effekter pÄ optimism och symptombild. Upprepad mÀtning anvÀndes och studien innefattade en behandlingsgrupp (n = 21), som erhöll kognitiv beteendeterapi under i genomsnitt 10,7 sessioner och en kontrollgrupp (n = 14), som stod pÄ vÀntelista i genomsnitt 8,6 veckor.Resultatet av studien antyder en förbÀttring hos klienterna i behandlingsgruppen avseende delar av hÀlsorelaterad livskvalitet och optimism samt en minskning av Ängestsymptom. Efter nÀrmare 11 terapisessioner förbÀttrades klienterna i behandlingsgruppen signifikant avseende allmÀn hÀlsa (p = 0,028) och uppvisade en signifikant ökning gÀllande optimism (p = 0,027). Dessutom förbÀttrades klienterna betrÀffande flera omrÄden inom psykisk hÀlsa samt uppvisade en minskning av Ängestsymptom.

Syftet med denna studie Àr att ge förstÄelse för de förklaringsmodeller som ges av informanter gÀllande sexualförbrytares tolknings- och beteendemönster analyserat utifrÄn ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv och ett socialpsykologiskt samt kulturanalytiskt perspektiv pÄ narcissism. Det som behandlas i studien Àr hur personal inom psykiatrin uppfattar att sjÀlvet hos sexualförbrytare utvecklats samt hur detta beskrivs i de tvÄ dokument studien anvÀnder sig av och hur dessa utsagor kan tolkas utifrÄn ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv pÄ identitetsskapande. Vidare belyses hur sexualförbrytares tolknings- och beteendemönster kopplas till narcissism utifrÄn ett socialpsykologiskt och kulturanalytiskt perspektiv. Genomförandet av studien har skett med hjÀlp av triangulering i form av kvalitativa, semistrukturerade djupintervjuer med personal vid Skogomeanstalten samt analys utifrÄn tvÄ dokument (Hedin, Kuosmanen,Lindholm & MÄnsson, 2002; Kwarnmark & Tidefors Andersson, 1999) som behandlar sexualbrottsdömda vid Skogomeanstalten. Framkommit i studien har att primÀr- samt sekundÀrsocialisation Àr av stor vikt vid utvecklingen av narcissistiska karaktÀrsdrag samt att kulturella och sociala förhÄllanden pÄverkar formandet av just dessa karaktÀrsdrag.

Det övergripande syftet med denna litteraturgranskning Àr att ta reda pÄ hur idrotten har förÀndrats i lÀroplanen frÄn 1962 till 2011 och studien tar Àven upp hur lÀroplanerna har utvecklats ur ett samhÀllsperspektiv. Studien visar att Àmnet idrott har genomgÄtt en tydlig förÀndring och att skid- och skridkoÄkningen har försvunnit ur lÀroplanen sakta men sÀkert. I resultatdelen tas det Àven upp hur samhÀllet har haft en bidragande faktor till lÀroplanens utformning. Metoden till arbetet Àr en litteraturgranskning dÀr lÀroplanerna sÀtter grunden för studien. För att stÀrka resultatdelen sÄ har Àven en innehÄllsanalys anvÀnts för att förtydliga skid- och skridskoÄkningens förÀndring..

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur pedagoger organiserar sin undervisning, specialundervisning och vilka möjligheter/begrÀnsningar och visioner som finns i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. UtgÄngspunkten i studien har varit tre specialpedagogiska perspektiv, sociokulturell teori och en skola för alla. Studien har inspirerats av en etnografisk metodansats och genomförandet var i form av intervju och observation. Intervjuerna och observationerna genomfördes med sex pedagoger och tvÄ specialpedagoger pÄ en lÄg- och mellanstadieskola i södra Sverige. Data samlades in och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.

Volterra och Taeschner (1978) menar att barn under 2 Är inte anvÀnder tvÀrsprÄkliga synonymer eftersom orden frÄn början Àr organiserat i ett sprÄksystem, inte tvÄ. Syftet med studien Àr att jÀmföra sammansÀttningen av samtidigt tvÄsprÄkiga barns ordförrÄd, speciellt med avseende pÄ tvÀrsprÄkliga synonymer .19 förÀldrar har deltagit i studien med barn som Àr 16-28 mÄnader gamla. I studien har CDI formulÀret anvÀnts pÄ finska och svenska. De flesta av deltagarna var fortfarande hemma med förÀldraledig förÀlder och de flesta av dessa var finsksprÄkiga. De som gick pÄ förskola gick pÄ finsksprÄkig förskola.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur de lÀrare vi mött under studien anvÀnder sig av IKT i sitt dagliga arbete, samt att synliggöra de orsaksfaktorer som ligger till grund för deras IKT-anvÀndning. Vi har Àven avsett att titta pÄ om dessa lÀrare vill anvÀnda sig mer av IKT i sin undervisning samt Àven i viss mÄn pÄ vilket/vilka sÀtt och vad de ser som drivkrafter för detta. Studien tar upp tidigare forskning om IKT i skolan och de motiv som legat till grund för IKT-implementering i skolan frÄn 1980-tal till nutid samt de nationella datorsatsningar som gjorts i skolan frÄn 1970-tal till nutid. Vidare presenteras de teorier om lÀrande som studien tar avstamp i. De metoder som anvÀnts Àr enkÀtundersökning och intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att ge en förklaring för hur en koncern anvÀnder budget för styrning och uppföljning samt varför arbetet sker pÄ detta sÀtt och vilka motiv som finns för detta arbete. Studien ska ge förstÄelse för hur detta sker pÄ olika nivÄer inom en koncern. Studien har utgÄtt frÄn tvÄ forskningsfrÄgor:Hur anvÀnder en koncern budget för styrning och uppföljning utifrÄn de tre nivÄerna: koncernledningsnivÄ, dotterbolagsnivÄ och avdelningsnivÄ?Hur skiljer sig budgetarbetet mellan de olika nivÄerna? Varför finns dessa skillnader? Studien har en hermeneutisk utgÄngspunkt. Till en början har studien ett deduktivt synsÀtt för att sedan anvÀnda ett induktivt synsÀtt nÀr teoriavsnittet kompletteras efter empiriinsamling. Studien har anvÀnt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri. Resultatet i studien visar att syftet med budget Àr samma pÄ alla nivÄer inom koncernen.

Under de senaste decennierna har det visat sig vara en utmaning för offentliga organisationer att anpassa sig till förÀnderliga marknader. Syftet med studien Àr att undersöka hur en offentlig organisation uppfattar olika intressenters pÄverkan pÄ organisationens arbete med att anpassa sig till förÀndringar pÄ marknaden. Studien realiseras genom en fallstudie pÄ Systembolaget och deras anpassningsarbete gÀllande en ny sortimentsmodell. Uppsatsen fokuserar pÄ organisationens uppfattning om intressenternas pÄverkan och datainsamlingen utgjordes primÀrt av intervjuer med fem experter inom organisationen. Resultatet av studien ger stöd för att offentliga organisationer har ett stort fokus pÄ att vinna legitimitet i sitt anpassningsarbete.

MÀnniskan Àr en social varelse som har behov av andra mÀnniskor men eftersom vi Àr olika uppstÄr det ibland konflikter. MÄste konflikter vara negativa? Kan det komma nÄgot bra ur en konflikt? Studien vill lyfta fram konflikter som nÄgot som kan ge motivation och kreativitet till att skapa förÀndringar. Studien vill se om det finns nÄgot samband mellan konflikter och innovationer. Studien vÀnder sig till medarbetare, företagsledare, och studenter.

Den hÀr studien handlar om den verklighet som mÄnga andrasprÄksinlÀrare befinner sig i; nÀmligen att studera ett nytt, avancerat Àmne parallellt med andrasprÄkinlÀrning i sprÄket som Àmnesstudierna bedrivs pÄ. Studien ansluter till den pÄgÄende andrasprÄksforskningen, nÀrmare bestÀmt de behov, framsteg och misslyckanden en andrasprÄksinlÀrare möter i sin strÀvan att nÄ sitt mÄl om ett fungerande yrkesliv och integration i Sverige. I studien deltar en högskolestuderande andrasprÄksinlÀrare. Den högskolestuderande andrasprÄksinlÀraren i den hÀr studien anger att han aldrig fÄtt sprÄkutvecklande Àmnesundervisning, tillrÀcklig interaktion och stöttning pÄ mÄlsprÄket i ett traditionellt klassrum inom kommunal vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning eller pÄ nuvarande utbildning pÄ högskolenivÄ. DÀrför vill jag i den hÀr studien undersöka om hans förmÄga att förbÀttra de egna inlÀrningsstrategierna kan underlÀtta framgÄng i studier.

Syftet med studien Àr att analysera hur engagemang och underkastelse upprÀtthÄlls hos Jehovas vittnens medlemmar. Studien visar hur vÀrvningsprocessen pÄverkar upprÀtthÄllelsen och belyser hur organisationens sanktioner och sociala kontroll pÄverkar medlemmarna. Studien belyser Àven hur Jehovas vittnen förhÄller sig till uteslutna medlemmar. Studien utgÄr frÄn ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara hur Jehovas vittnen lyckas ha ett starkt inflytande över sina medlemmar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer dÀr sju avhoppare frÄn Jehovas vittnen medverkade.

Studiens syfte var att med utgÄngspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan pÄverka det sociala klimatet i en kör, fÄ en förstÄelse för hur körledare ser pÄ de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstÄr. Analysen har gjorts med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som pÄverkar gruppens sammanhÄllning.

Denna uppsats bestÄr av en kvantitativ studie av högstadieelevers grammatikkunskaper, samt en kvalitativ studie av högstadielÀrares grammatikundervisning. Eleverna som ingÄr i studien gÄr samtliga sista terminen i Ärskurs nio. Studien Àr grundad pÄ ett grammatiktest som sjuttiosju elever frÄn tre olika högstadieskolor har deltagit i, samt en enkÀtundersökning dÀr tio lÀrare som undervisar i svenska pÄ högstadiet har svarat pÄ frÄgor kring sin grammatikundervisning. Grammatiktesten har rÀttats, analyserats och kategoriserats utifrÄn de svar som givits och enkÀtsvaren har analyserats i förhÄllande till elevernas testresultat. Studien visar pÄ likheter mellan respondenternas Äsikter i den uppsats som förhandenvarande uppsats har sin utgÄngspunkt i (Bruneby 2006), och nuvarande uppsats, genom dess skildring av elevernas svaga kunskaper i explicit grammatik.

Syftet med studien har varit att undersöka om samtalet i klassrummet kan ha nÄgon inverkan pÄ barnets lÀsutveckling och i sÄ fall vilka eventuella betydelser samtalet har för barnets lÀsutveckling. I studien av samtalets roll för elevens lÀsutveckling ingÄr en beskrivning av hur elever och lÀrare samtalar i klassrummet. Det Àr sÄledes de lÀrarledda samtalen, den verbala kommunikationen som Àgt rum i klassrumsmiljön, som studien fokuserats pÄ. I studien anvÀndes kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder; observationer, samtal med pedagogerna samt lÀsutvecklingsschema, dÄ tvÄ kommunala skolor jÀmfördes. Skola A profilerar sig inte pÄ nÄgot specifikt sÀtt, medan Skola B arbetar i ett sÄ kallat sprÄkspÄr dÀr undervisningen genomsyras av samtal, bildstöd och teckenstöd.

Studien belyser skillnader mellan hur bolag med och utan resultatbaserad ersÀttning allokerar goodwill och immateriella tillgÄngar vid rörelseförvÀrv. Studien omfattar noterade bolag pÄ NASDAQ OMX Stockholm. Noterade bolag Àr efter införandet av IASBs redovisningsstandarder i Sverige 2005 skyldiga att vid rörelseförvÀrv identifiera och sÀrredovisa immateriella tillgÄngar frÄn goodwill i linje med IFRS 3. Studien uppmÀrksammar att stora delar av köpeskillingen allokeras till goodwill och att fÄ immateriella tillgÄngar identifieras. Ett av motiven till detta kan finnas inom Positive Accounting Theory dÀr företagsledningen antas handla i egenintresse genom att vÀlja en redovisningsmetod som gynnar resultatet och dÀrmed ocksÄ den personliga ersÀttningen.