The intention of this essay is to inquire into the (re-)constitution of gendered/sexed identities in a gothicistic discourse. The used material is the work Atlantica, chapter 5, vol. 2, written by the Swedish historian/Medical professor Olof Rudbeck. I have chosen this chapter for its description of mythological characters relationship with the earth, the sun and the moon. A description based on a concept of strength and reproduction as gendered characteristics.

This thesis aims to examine how the renowned swedish writer and critic Olof Lagercrantz wrote about communist China under Mao Zedong's leadership in the years 1970?1971. Lagercrantz served as editor-in-chef and as cultural director on one of Sweden's major daily newspapers, Dagens Nyheter, between 1951 and 1975. He travelled to China in 1970 as one of the first European reporters to get admission after the cultural revolution. This series of articles about China also changed the image of Lagercrantz, afterwards he was referred to as Maoist.

Syftet med uppsatsen Àr att se hur Aftonbladets rapportering om Olof Palme och Anna Lindh mordet skiljer sig Ät. För att uppnÄ syftet Àr uppsatsens frÄgestÀllningar: Hur skriver Aftonbladet om mördarna 1986 respektive 2003? Hur beskrivs morden 1986 och 2003? Hur ser Aftonbladets nyhetsvÀrdering ut 1986 respektive 2003? Hur Àr dramaturgin uppbyggd 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om de misstÀnkta personerna 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om de anhöriga 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om polisarbetet 1986 respektive 2003? Hur förklarar Aftonbladet att mordet kunde ske 1986 respektive 2003? Hur förklarar Aftonbladet sin rapportering 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om Olof Palme och Anna Lindh? Vi exemplifierade Aftonbladets journalistik genom en kvalitativ studie med textanalyser pÄ artiklar om mordet pÄ Olof Palme och Anna Lindh. Vi antog att det skulle vara en skillnad i rapporteringen eftersom medierna genomgÄtt stora förÀndringar under de Är som skiljde morden Ät. Vi valde tvÄ lika hÀndelser för att lÀttare kunna urskilja förÀndringar och likheter.

Föreliggande arbete syftar till att med utgÄngspunkt i teorier om maskulinitet, performativitet och homosocialt begÀr undersöka maskulinitet i Eyvind Johnsons tetralogi Romanen om Olof. De frÄgor som riktas till texten kretsar kring hur maskulinitet konstrueras och upprÀtthÄlls i romanserien. Det forskningslÀge uppsatsen förhÄller sig till kan indelas i forskning om Johnsons författarskap samt forskning om maskulinitet i litteraturen.Den teoretiska bakgrund som föregÄr sjÀlva undersökningen Àr disponerad i tre avsnitt. Det första avsnittet Àgnas Ät begreppet performativitet och fokuserar frÀmst synen pÄ genus som en aktivitet. HÀrpÄ diskuteras begreppet homosocialt begÀr; ett begrepp som anvÀnts av bland andra Eve Kosofsky-Sedgwick och som syftar pÄ den inom manliga gemenskaper ofta glidande skalan mellan det homosociala och det homoerotiska.

Anledningen till att Nationella Insatsstyrkan skapades var en utredning som tillsattes efter mordet pÄ Olof Palme. Utredningen kom fram till att Sverige behövde en styrka som skulle kunna anvÀndas vid terrorangrepp. Innan styrkan skapades figurerade det flera förslag pÄ hur styrkan skulle se ut, var den skulle vara placerad, och hur stor den skulle vara. Den 21 juni 1990 beslutade regeringen att en styrka pÄ ca 50 man skulle bildas och att den skulle inrÀttas vid dÄvarande polismyndighet i Stockholm. Sedan dess har ansvaret för styrkan flyttats och Àr i dagslÀget inrÀttad under Rikskriminalpolisen.

Syftet med detta arbete Ă€r att med utgĂ„ngspunkt i Ivan Bunins "Mörka allĂ©er" och Per-Olof Anderssons översĂ€ttning dĂ€rav identifiera dessa uttryck för varseblivning, ta reda pĂ„ vad som karaktĂ€riserar dem och hur de kan kategoriseras samt utreda möjligheten att översĂ€tta dessa begrepp med svenska sprĂ„kmedel. LĂ„t det hĂ€rvid vara sagt att detta inte Ă€r en kvantitativ undersökning som syftar till att plocka ut och analysera alla uttryck för varseblivning som förekommer i de valda texterna, utan en kvalitativ undersökning som kommer granska ett representativt antal uttryck som fĂ„r stĂ„ som typ för Bunins uttryck för varseblivning i stort. Hur och med vilka medel utmĂ€rker sig Bunin vid uttryck för varseblivning? Hur framgĂ„ngsrikt Ă€r det möjligt att översĂ€tta dessa uttryck till svenska med de begrĂ€nsningar som mĂ„lsprĂ„ket mĂ„ ha utan att förvanska det sĂ€regna i hur författaren har valt att uttrycka sig? Vilken strategi har översĂ€ttaren Per-Olof Andersson anvĂ€nt sig av vid översĂ€ttandet av dessa för Bunin specifika uttryck? Hur skiljer sig översĂ€ttningen frĂ„n originalet syntaktiskt, grammatiskt och semantiskt? Finns det nĂ„gra tydliga tendenser om man tittar pĂ„ hur dessa utryck har översatts till svenska? Är det möjligt att tala om en viss oöversĂ€ttlighet i frĂ„ga om Bunin? Det Ă€r viktigt att Ă„ter pĂ„peka vikten av att vid översĂ€ttningen sĂ„ lĂ„ngt det Ă€r möjligt överföra den effekt som ett uttryck i originaltexten utövar pĂ„ dess lĂ€sare till lĂ€sarna av översĂ€ttningen pĂ„ mĂ„lsprĂ„ket..

I Sverige finns en skollag som ska garantera alla elever likva?rdig utbildning oavsett social bakgrund men a?nda? pa?visar statistik fra?n Skolverket att utbildningsniva?n verkar ga? i arv. Detta bekra?ftas a?ven i tidigare studier av Mikael Palme som visade att elever fra?n den o?vre medelklassen, vars fo?ra?ldrar hade eftergymnasial utbildning, hade blivit utrustade med kunskaper i hemmiljo?n som sedan premierades i skolan, vilket ledde till att de bland annat uppfattades som bega?vade av la?rare. Studien syftar till att studera om vilka faktorer som pa?verkar elevers skolprestationer och pa? vilket sa?tt fo?ra?ldrars utbildningsniva? inverkar pa? elevers betyg. Vidare syftar underso?kningen till att fa? en uppfattning om elevers syn pa? utbildning och hur de ta?nker kring sin skolga?ng.

Denna studie riktar sig till lÀrare i matematik och undersöker om ett laborativt arbetssÀtt kan hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter. Syftet Àr att fÄ en klarhet i om ett laborativt arbetssÀtt kan hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter. Studien Àr en litteraturstudie dÀr forskares resultat presenteras och jÀmförs med varandra. Kriterier för sökningen har under hela studien varit viktiga, dÄ syftet i artiklarna mÄste stÀmma överens med vÄrt syfte. Det har varit viktigt att de olika artiklarna har samma syn pÄ nyckelbegreppen som vi har.

Denna uppsats Àr en studie av Eyvind Johnsons anvÀndande av sagoformen i romansviten Romanen om Olof (1934-37), och behandlar de fyra sagor som infogats i verket. UtgÄngspunkten Àr Johnsons eget pÄstÄende att sagorna Àr "pÄ sitt sÀtt det mest realistiska i boken". Studien syftar till att redogöra för hur sagorna fungerar som verklighetsskildringar, och pÄ vilket sÀtt de Àr realistiska. Sagorna sÀtts i samband med Johnsons eget liv; eftersom detta ligger till grund för Romanen om Olof Àr den biografiska kontexten av stor vikt dÄ man diskuterar verklighetsförankringen i sagorna. En enkel översikt över sagobegreppet och Johnsons sagors relation till den muntliga folkdiktningen presenteras Àven.Att Johnsons sagor Àr realistiska har en dubbelbottnad innebörd; dels Àr de realistiska pÄ sÄ vis att de skildrar romanpersonernas andliga verklighet, nÄgot som för Johnson Àr omöjligt att göra i nÄgon annan form.

In February 2005, a collection predominantly containing medieval ballads was found in the library of VÀxjö. The collectors were mainly George Stephens, originally from Scotland, and Gunnar Olof Hyltén-Cavallius, both active in SmÄland in the nineteenth century. In connection with an intital inventory of the material, Magnus Gustafsson, ethnomusicologist at SmÄlands Musikarkiv, marked ballads of uncertain origin with a question mark.The purpose of this essay is to investigate 22 of these marked ballads. To be able to compare them with other material we have developed a method to identify differences. By means of the method both the text and the melody are compared and in addition the differences in terms of quality and quantity are assessed.

Medelsvensson sÄg bojkottlapparna pÄ Konsum, ANC-galan och Olof Palmes brandtal. Det fanns ocksÄ svenskar som med livet som insats tog aktiv del i kampen. För Filter berÀttar tvÄ av dem för första gÄngen sin historia.OvanstÄende Àr ingressen till mitt reportage om Sveriges engagemang i Sydafrikas befrielsekamp under apartheidtiden..

Ethos har inom retoriken alltid haft en stark aristotelisk prÀgel, ett arv sprunget ur hur talares karaktÀr framhölls i rÀttegÄngar i antikens Grekland. Eftersom retorikens uttryck och anvÀndningsomrÄden har utvecklats enormt sedan dess, inte minst inom den politiska retoriken, finns en risk att vi idag begrÀnsas av den uppfattning av ethos bestÄndsdelar som lever kvar efter Aristoteles. Genom att enbart se till vad som kan ses som god moral, sunt förnuft och vÀlvilja hos talaren kan vi missa viktiga kontextuella faktorer som talaren kan anvÀnda sig av i sitt ethosbyggande, speciellt inom politisk retorik: exempelvis det Àmbete som personen besitter, de regler och normer som omger situationen eller partiets vÀrderingar och traditioner. Alla dessa Àr faktorer som en politiker ofta anvÀnder sig av för att inge förtroende för sig sjÀlv som politiker idag, vilka en aristotelisk ethosanalys inte ger utrymme för. I denna uppsats prövas, med den teoretiska inspirationen frÄn Kenneth Burkes ?terministic screens?, sociologen Max Webers tre legitimitetstyper pÄ begreppet ethos, vilka sedan appliceras pÄ den socialdemokratiska retoriken, i hopp om att kunna bidra till utvecklingen av ethosbegreppet.

Den hÀr uppsatsen undersöker hysteri genom verk skrivna utav tre svenska lÀkare vid namn Seved Ribbing, Olof Hallin och Viktor Wigert under perioden 1875-1930. FrÄgor som stÄr till grund för undersökningen Àr hur dessa lÀkare beskriver hysteri, dess orsak, sjukdomens botemedel, hur kvinnosyn kommer fram genom sjukdomen samt hur lÀkarna skiljer sig gentemot varandra.En stor inspirationskÀlla för undersökningen har varit Karin Johannissons Den mörka kontinenten: kvinnan, medicinen och fin-de-siécle (1995) dÄ den tar upp kvinnosynen under 1800-talet och fram till mitten utav 1900. Boken behandlar ocksÄ kvinnans sociala stÀllning, de sÄ kallade kvinnosjukdomarna (exempelvis hysteri, galenskap, anorexi) och de ideal som existerade under denna period. Den mörka kontinenten kommer ocksÄ att fungera som forskningslÀge, vilket jag har valt att utgÄ ifrÄn i undersökningen..

Titel: Det Ă€r vi som Ă€r Piratpartiet ? ett system för kollektiv handlingFörfattare: Jan-Olof RuuskaHandledare: Eva SchmitzExaminator: Lars-Olof HildingUtbildningssĂ€te: Högskolan i HalmstadSektion: HĂ€lsa och SamhĂ€lleKurs: Sociologi C, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2010Syfte: Att beskriva och förstĂ„ Piratpartiet utifrĂ„n Alberto Meluccis teorier om kollektivt handlande.Teori: Alberto Meluccis teori om kollektivt handlandeMetod: Kvalitativ metod, teorinĂ€ra förhĂ„llningssĂ€tt, fallstudiedesignResultat: Piratpartiet beskrivs och förstĂ„s i uppsatsen utifrĂ„n Meluccis teorier om kollektivt handlande. UtifrĂ„n sex viktiga processer trĂ€der en bild fram av hur det gĂ„r till nĂ€r systemet för handling kontinuerligt förhandlas fram av aktörerna sjĂ€lva, i det sociala och historiska sammanhang i vilket de befinner sig i opposition mot makten. I och med denna interna förhandling om mĂ„l, medel och metoder, i opposition mot motstĂ„ndaren, formas ett ?vi?, ramverket för vad som Ă€r en piratpartist, ramverket för kollektiv handling.Nyckelord: InformationsĂ„ldern, sociala rörelser, kollektivt handlande, kollektiv identitet, system för handling, social konstruktion.

Denna uppsats Àr en studie av Eyvind Johnsons anvÀndande av sagoformen i romansviten Romanen om Olof (1934-37), och behandlar de fyra sagor som infogats i verket. UtgÄngspunkten Àr Johnsons eget pÄstÄende att sagorna Àr "pÄ sitt sÀtt det mest realistiska i boken". Studien syftar till att redogöra för hur sagorna fungerar som verklighetsskildringar, och pÄ vilket sÀtt de Àr realistiska. Sagorna sÀtts i samband med Johnsons eget liv; eftersom detta ligger till grund för Romanen om Olof Àr den biografiska kontexten av stor vikt dÄ man diskuterar verklighetsförankringen i sagorna. En enkel översikt över sagobegreppet och Johnsons sagors relation till den muntliga folkdiktningen presenteras Àven.Att Johnsons sagor Àr realistiska har en dubbelbottnad innebörd; dels Àr de realistiska pÄ sÄ vis att de skildrar romanpersonernas andliga verklighet, nÄgot som för Johnson Àr omöjligt att göra i nÄgon annan form.