Specialarbete, 15 hpLSV410, Svenska för blivande lÀrare, SprÄklig fördjupningskursHöstterminen 2012Handledare: Rickard Melkersson.

Based on the concept of rhetorical situation, the purpose of this study is to compare and describe the three Socialist leader's May Day speech from the years 1954, 1978 and 2011. The results of the analysis showed that there is a big difference in how the leaders chooses to appeal to the rhetorical audience. Erlander, 1954, never appealed directly to his audience which Palme, 1978, did both initially as repeatedly throughout his speech. Juholt, 2011, has a personal and frequent appeal which is repeated throughout his speech, which is interpreted as a sign of the intimization of the public language. It proved difficult to discuss the Socialist rhetoric as one unified form.

Based on the concept of rhetorical situation, the purpose of this study is to compare and describe the three Socialist leader's May Day speech from the years 1954, 1978 and 2011. The results of the analysis showed that there is a big difference in how the leaders chooses to appeal to the rhetorical audience. Erlander, 1954, never appealed directly to his audience which Palme, 1978, did both initially as repeatedly throughout his speech. Juholt, 2011, has a personal and frequent appeal which is repeated throughout his speech, which is interpreted as a sign of the intimization of the public language. It proved difficult to discuss the Socialist rhetoric as one unified form.

Det skedde i mitten av sextiotalets Sverige en remarkabel förĂ€ndring i den svenska utrikespolitiken. En aktivering tog form som innebar ett större svenskt deltagande internationellt. Det yttrade sig framförallt i en stark moralisk hĂ„llning med kritik som vapen.Vi frĂ„gar oss om aktiveringen kan betraktas som ett sĂ€tt att ta fokus frĂ„n inrikesproblem. Är förĂ€ndringen en taktik av Socialdemokraterna för att stĂ€rka sin maktposition? Genom en ?mest lika?-analys jĂ€mför vi perioderna 1945-1964 och 1965-1976 för att hitta förklaringar till förĂ€ndringen.

Uppsatsen undersöker hur Olofs inre utveckling i Romanen om Olof frÄn 1934-1937 av Eyvind Johnson kan lÀsas med hjÀlp av sagorna. I uppsatsens första del ges en beskrivning av syfte och frÄgestÀllning, metod och en översikt av tidigare tolkningar av sagorna i Romanen om Olof. Metoden utgÄr ifrÄn Jungs arketyp- och individuationsbegrepp. I uppsatsens andra del görs en tolkning utav sagorna med hjÀlp av Jungs arketyper, vilka sedan sÀtts i samband med Olofs individuationsprocess. .

Uppsatsen behandlar mÄlaren Olof Sager-Nelsons relation till den belgiska symbolismen. Med utgÄngspunkt i ett antal analyser, av verk skapade i Belgien somrarna 1894 och 1895, diskuteras kopplingar mellan Olof Sager-Nelson och de frÀmsta belgiska konstnÀrerna och författarna inom den symbolistiska rörelsen. Slutsatsen Àr att Sager-Nelson var mycket starkt pÄverkad av Georges Rodenbach, och dennes roman Bruges-la-Morte, men att han i övrigt inte i nÄgon större utstrÀckning var influerad av belgiska symbolister..

Central in this paper is Olof Johansson, Swedish minister for the environment, there the focus lye on his resignation from this duty which occurred in 1994. This essay is a case study there I?m trying to identify which ethical reasons which lye behind his resignation. The relationship between politics and ethics is an interesting aspect to investigate and my ambition with this paper is to analyze that relationship in this specific case.The analysis has its focus built on the occurrence of role conflicts and the making of ethical decisions. Aspects like personal ethics versus organisational ethics, objective responsibility versus subjective responsibility etc.

Denna uppsats Àr en studie av Eyvind Johnsons anvÀndande av sagoformen i romansviten Romanen om Olof (1934-37), och behandlar de fyra sagor som infogats i verket. UtgÄngspunkten Àr Johnsons eget pÄstÄende att sagorna Àr "pÄ sitt sÀtt det mest realistiska i boken". Studien syftar till att redogöra för hur sagorna fungerar som verklighetsskildringar, och pÄ vilket sÀtt de Àr realistiska. Sagorna sÀtts i samband med Johnsons eget liv; eftersom detta ligger till grund för Romanen om Olof Àr den biografiska kontexten av stor vikt dÄ man diskuterar verklighetsförankringen i sagorna. En enkel översikt över sagobegreppet och Johnsons sagors relation till den muntliga folkdiktningen presenteras Àven.Att Johnsons sagor Àr realistiska har en dubbelbottnad innebörd; dels Àr de realistiska pÄ sÄ vis att de skildrar romanpersonernas andliga verklighet, nÄgot som för Johnson Àr omöjligt att göra i nÄgon annan form.

Uppsatsen behandlar mÄlaren Olof Sager-Nelsons relation till den belgiska symbolismen. Med utgÄngspunkt i ett antal analyser, av verk skapade i Belgien somrarna 1894 och 1895, diskuteras kopplingar mellan Olof Sager-Nelson och de frÀmsta belgiska konstnÀrerna och författarna inom den symbolistiska rörelsen. Slutsatsen Àr att Sager-Nelson var mycket starkt pÄverkad av Georges Rodenbach, och dennes roman Bruges-la-Morte, men att han i övrigt inte i nÄgon större utstrÀckning var influerad av belgiska symbolister..

Uppsatsen behandlar mÄlaren Olof Sager-Nelsons relation till den belgiska symbolismen. Med utgÄngspunkt i ett antal analyser, av verk skapade i Belgien somrarna 1894 och 1895, diskuteras kopplingar mellan Olof Sager-Nelson och de frÀmsta belgiska konstnÀrerna och författarna inom den symbolistiska rörelsen. Slutsatsen Àr att Sager-Nelson var mycket starkt pÄverkad av Georges Rodenbach, och dennes roman Bruges-la-Morte, men att han i övrigt inte i nÄgon större utstrÀckning var influerad av belgiska symbolister..

Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.

Eleverna i grundsÀrskolan bedöms efter kunskapskraven i Lgr 11 och i de fall elev eller vÄrdnadshavare begÀr det ska betyg sÀttas. LÀrarna ska pÄ ett likvÀrdigt sÀtt bedöma elevens kunskaper och förmÄgor oavsett var i landet eleven bor. Kunskapskraven innehÄller nÄgra nyckelbegrepp som tydliggör vad som skiljer kunskapskraven frÄn varandra pÄ de olika betygsstegen. Skolverket menar att en samsyn kring förstÄelsen av nyckelbegreppen mÄste framarbetas pÄ respektive skola. Den hÀr fenomenografiskt inspirerade studien belyser variationer kring hur nÄgra lÀrare uppfattar nyckelbegreppen och hur lÀrarna kopplar ihop begreppen med den enskilde eleven. Nyckelbegreppen som behandlas i detta arbete Àr medverka, delvis fungerande och vÀlfungerande.

Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.

Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.

Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.