?Pensionsvägledning? är ingen nationellt förekommande verksamhet. Tidigare forskning visar att förberedelser inför pensioneringen ökar både individens livslängd och underlättar omställningen. Syftet med studien är att undersöka om nyblivna ålderspensionärer har ett behov av vägledning i skapandet av ett meningsfullt pensionärsliv. I studien undersöktes med intervjuer av fyra nyblivna ålderspensionärer deras nuvarande levnadssituation, anpassningen till pensionärslivet och synen på livslångt lärande.

Care and solicitude about Swedish documentary heritage has varied substantially throughout the years. The main purpose of this essay has been to investigate what efforts have been made to preserve rare book collections at public libraries. These cultural policies have been studied from both a national as well as local perspective. What we have tried to explore can be condensed into three questions: What national initiatives have been taken in the past century to preserve the municipal documentary heritage?What initiatives have been taken in the past century to preserve thedocumentary heritage of what is presently the municipality of Jönköping? What value do rare book collections at public libraries represent? The results indicate few national efforts were initially made to preserve rare book collections in the timeframe we studied.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

This paper aims to analyze how preservation of and access to old and rare book collections are organized in public libraries in Serbia. The paper is based on an analysis of documents, a survey and qualitative interviews with librarians in Belgrade and Novi Sad. Serbia is a country that has experienced violent historical periods with far-reaching consequences for its old and rare book collections. The interpretative background refers to documents about cultural policy in Europe and in Serbia. Serbia is a country in transition which aims to join the European Union.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

Syftet med studien var att beskriva bvc-sköterskors erfarenheter av pappasamtal och deras upplevelse av nyblivna fäders förändrade livssituation. Sex bvc-sköterskor intervjuades och resultatet visade att deras erfarenheter av pappasamtalet var goda. Dagens pappor beskrevs som engagerade och delaktiga i föräldraskapet, samtidigt som de kunde uppleva höga krav och att omställningen att bli förälder var stor. Bvc-sköterskorna upplevde inte nedstämdhet som vanligt förekommande men de var positivt inställda till ett instrument för att identifiera nedstämdhet och depression. Hinder i samtalen identifierades.

??Denna studie unders?ker hur s?ngl?rare p? gymnasiet arbetar f?r att fr?mja elevers motivation till sj?lvst?ndigt ?vande inom s?ngundervisning med utg?ngspunkt i Self-Determination Theory (SDT). Studien inleds med en diskussion om motivationens betydelse f?r elevers utveckling och skillnaden mellan inre och yttre motivation. Bakgrunden belyser tidigare forskning kring motivation inom undervisning, vikten av ?vning och l?rarens roll i att st?dja elevens sj?lvst?ndighet.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur nyblivna föräldrar i Sverigeargumenterar för att antingen döpa eller inte döpa sitt eller sina barn. Studienbaseras på semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer fokuserar påföräldrarnas huvudargument. Intervjuerna har sedan kodats och kategoriseratsför att finna likheter och mönster. Föräldrarna som valde att döpa sina barnvar mer flexibla i sin syn på dopet som religiös handling och fokuserar iställetpå religion.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

Skolan är förmodligen den mest granskade och diskuterade arbetsplatsen i världen. Få personer står oberörda, de flesta har en personlig erfarenhet av skolvärlden och därmed också bestämda uppfattningar om vad skolan är och hur den egentligen borde vara. Alldeles för få forskare som verkar inom skolfrågor har lärarerfarenhet. Lärarutbildningen avslutas idag med att lärarstudenter skriver ett avslutande examensarbete. Detta examensarbete som skall ha en tydlig yrkesanknytning kan ses som ett första led mot vidare forskning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka nyblivna prästers yrkesidentiteter. För att besvara syftet har en intervjustudie med fem nyblivna präster gjort. Intervjuerna har i huvudsak behandlat pastorsadjunkternas upplevelser av att vara nyblivna präster. Teorin som använts behandlar socialisation och yrkessocialisation. Peter L.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka sa?ngla?rares uppfattningar om huruvida duettsa?ng med deras elever bidrar till elevers sa?ngliga utveckling, na?got som engagerar oss som snart utexaminerade sa?ngla?rare. Den teoretiska utga?ngspunkten a?terfinns i det sociokulturella perspektivet da?r ma?starla?ra och la?rostilar inkluderas. Det hermeneutiska fo?rha?llningssa?ttet genomsyrar underso?kningen.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.