Vi lever idag i ett ma?ngkulturellt samha?lle som a?r i sta?ndig ro?rlighet, na?got som gjort att ocksa? den svenska skolan ser annorlunda ut a?n fo?r bara na?gra a?r sedan. Mitt i denna ro?rlighet sa? har ocksa? la?rarnas uppgift vidgats och satt de i en kontext som kra?ver mer, men kanske ocksa? a?ven ger mer? Denna uppsats a?r en studie om la?rarnas upplevelser om att vara en del utav en ma?ngkulturell skolkontext. Hur upplever de sin arbetsplats, hur ter sig bemo?tandet mellan la?rare och elev, och vilka konsekvenser talar de om vad ga?ller ungdomarnas integreringsprocess? .

Denna studie handlar om hur idrottslärare i högstadiet uppfattar begreppet motivation samt hur de ser på motivationsarbetet. Den metod som ligger till grund för denna studie är den kvalitativa ansatsen. Semistrukturerade intervjuer har används, där tio idrottslärare har medverkat. Resultatet visar att relationsarbetet mellan lärare och elev är kärnan för motivationsarbetet. Därtill framgår det att undervisningsinnehållet bör omfatta en stor variation av aktiviteter som kan erbjuda samtliga elever möjligheter att utveckla sina kunskaper inom ämnet.

Syftet med vår studie är att undersöka vilken inställning elever i mellanstadiet har till läxor i ämnena svenska och matematik och hur lärare i år 3, 4 och 5 använder sig av läxor i ämnena svenska och matematik. Syftet har även varit att undersöka hur mycket tid elever lägger på sina läxor. Arbetet baseras på enkätundersökningar och intervjuer med lärare och elever. Resultatet visar att merparten av eleverna arbetar med läxor mellan 15 och 30 minuter i respektive ämne och att flertalet av dem behöver stöd från någon vuxen med läxorna. Både elever och lärare är överens om att det finns ett syfte med läxor, dock överensstämmer inte det syfte som eleverna tror att läxorna har helt med det syfte lärarna anger att de har..

Det här arbetet undersöker lärares och skollednings syn på 1:1 på en gymnasieskola i Sverige. 1:1 innebär att varje elev på skolan får tillgång till sin egen personliga dator. Arbetet försöker besvara frågan om hur skolan har påverkats av 1:1. Arbetet är gjort genom kvalitativa intervjuer med lärare och skolledning på skolan. Förutom det har jag använt mig av litteratur och aktuell forskning för att besvara frågeställningarna. Det som har framkommit genom arbetets gång är att det finns ett behov av kompetensutveckling och gemensamma policys kring datoranvändning för att implementeringen av 1:1 ska vara framgångsrik. Det som upplevs som negativt med 1:1 är att eleverna tappar fokus när de får tillgång till en dator.

The aim of this study was to investigate, illuminate and discuss teacher?s and multilingual student?s view on the connection between their mother tongue and their learning of other languages. This qualitative study is based on interviews with eight students in the 8th grade and two language-teachers from the same school, as well as ethnographic observations during English and Swedish lessons. With the help of some relevant theories, the empirical study is compared, analyzed and interpreted. The results show that the theories and informant?s view on the connection between the mother tongue and other languages are similar, which is that the mother tongue must be fully established before a new language can be taken in..

Syftet är att undersöka hur grundskollärare upplever elevens möjlighet till lärande. För att komma till en slutsats frågade vi grundskollärare om deras möjligheter att skapa lärtillfällen för sina elever. För att få svar på frågan intervjuade vi några lärare. Studien har en hermeneutisk ansats som vi kompletterar med kvalitativa data. Vi valde en hermeneutisk ansats för att tolka de svar vi fick från våra informanter.

Det här examensarbetet handlar om hur tre lärare uppfattar ett problembarn och hur de sedan väljer att bemöta och arbeta med dem. Syftet har varit att försöka hitta några metoder för hur man som lärare kan bemöta dessa barn och se vad man som lärare behöver kunna. Det har jag gjort genom att läsa litteratur som förklarar skolans och gruppens konstellation vilket jag i diskussionen satt i samband med lärarnas definition av problembarn och hur de väljer att jobba med dem. Min tyngdpunkt i undersökningen ligger i att se vad som gör att en elev blir ett problembarn och se hur man kan motverka att eleven blir eller förblir det. Vilket sätt man på bästa sätt bemöter dessa barn för att kunna göra något åt situationen..

Denna studie bygger på en enkätundersökning av 80 stycken grundskolepedagoger från två kommuner i Östergötlands län. En totalundersökning har gjorts vilket innebär att samtliga pedagoger i kommunerna ingår. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar grundskolepedagogers benägenhet att fullgöra sitt ansvar gentemot anmälningsskyldigheten som stadgas i 14 kap 1 § socialtjänstlagen (2001:453). De faktorer som undersöks har delats upp i tre delar, organisationsstrukturella faktorer, individuella bakgrundsfaktorer och faktorer i det enskilda fallet därtro om att en elev far illa finns. Vidare avser studien att undersöka om det finns några skillnader i pedagogernas inställning till socialtjänsten samt benägenhet beroende av om den kommun pedagogen arbetar i har deltagit i samverkansprojekt riktat mot skola och socialtjänst eller inte.

Vår studie handlar om hur pedagoger upptäcker och arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att undersöka hur några utvalda pedagoger ser på och arbetar med läs- och skrivinlärning samt hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter i årskurs 1-3. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod, och valt att göra intervjuer med några utvalda pedagoger. Intervjupersonerna anser att om elevernas läs- och skrivsvårigheter upptäcks i tidig ålder kan svårigheterna motverkas. De betonar vikten av att göra undervisningen lustfylld och att de utgår ifrån elevernas livserfarenheter. Intervjupersonerna nämner att en självsäker elev med starkt självförtroende kan påverka sin läs- och skrivutveckling i positiv riktning.

Begreppet individanpassning kan tolkas olika utav olika individer och vi har sett att man arbetar väldigt olika på olika skolor. Vi vill få en inblick i hur individanpassning och elevinflytande upplevs av elever och lärare, och har därför valt att ha elevers och lärares perspektiv på detta som utgångspunkt för vår undersökning. Syftet med vår undersökning är att studera elevers och lärares upplevelse av individanpassad undervisning. Vi har gjort en kvalitativ forskning med intervjuer, eftersom syftet med vår undersökning är att försöka förstå individens (lärarnas och elevernas) upplevelse. Vi har därför även låtit oss inspireras något av fenomenologin där den intervjuades upplevelser står i fokus.

Bakgrund: elevers hälsa och delaktighet har stor betydelse för deras skolprestationer, trivsel och möjlighet att fungera i skolmiljön. Goda skolprestationer är en skyddsfaktor för unga eftersom det minskar sannolikheten för sviktande hälsa, både psykisk och fysisk. Alla elever, inom grund- och gymnasieskola, ska ha tillgång till en samlad elevhälsa där skolsköterskan ingår. Delar av skolsköterskans arbete är lagstadgat, exempelvis de hälsosamtal som ska erbjudas alla elever. Syfte: Syfte med denna studie var att få ökad kunskap om vad som beskrivs som framgångsfaktorer för att elever ska uppleva delaktighet i sitt hälsosamtal eller i andra samtal/möten med sin skolsköterska.Metod: Systematisk litteraturstudie där data består av fem artiklar. Analysen gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sex underkategorier trädde fram som sedan byggde upp tre kategorier.

Syftet med examensarbetet är att fördjupa vår kunskap om och förståelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet består av observation och intervju för att besvara våra två frågeställningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lärares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Tekniken expanderar på olika sätt inom skola och utbildning i den digitala tidsåldern. Ett uttryck för detta är så kallade 1:1-lösningar, det vill säga tekniklösningar där varje elev har sin egen dator. Det anstår forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att på bästa sätt främja elevernas lärande, vilket torde vara särskilt angeläget nu då det ännu inte är vederhäftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att främja elevers lärande.Denna fallstudie utgör formen av ett förslag på hur tekniken kan integreras i undervisningen för att främja elevers lärande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lärplattformen Socrative. Centrala frågeställningar är hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lärande och hur detta verktyg kan påverka elevers motivation.

This work of investigation was to report how four study counsellors see upon the facts regarding the amount of admission, the students social surroundings and local designs for the Individual program (IV) at upper secondary school. Through interviews with four professionals set to guide the students at four different schools in the rural districts of Boden, Luleå, Piteå and Skellefteå, this has become a paper that describes how they see these young adults today. Different handicaps and diagnosis, troubles at home, pregnancy and even drug abuse tend to make you wonder how they possibly can get through school at all. Regarding local development within the program there are no strings of what to do but for every district to deside for themselves and this has led to different ?experiments? with students not mentaly fit for school at all.