Syftet med studien var att studera vilka försättningarna är för en kommun med att skapa ?bärande broar? d.v.s. en bra övergång och samverkan mellan förskola och förskoleklass. Vad är det man värdesätter, saknar och vill förändra i samverkansarbetet? Med hjälp av en enkätundersökning har jag velat undersöka hur kommunen arbetar med övergång och samverkan.

Eftersom övervikt och fetma är ett stort problem i dagens samhälle är det viktigt att forska i hur en framgångsrik och hållbar viktnedgång frammanas. Denna studie syftar till att utforska människors motivation till viktminskning. Undersökningen har en deduktiv ansats där Self Determination Theory valts som utgångspunkt. Sex personer som aktivt deltar, eller har deltagit, i ett viktminskningsprogram intervjuades i syfte att undersöka motivationsfaktorer till viktminskning samt huruvida de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och social tillhörighet tillfredsställs. Intervjuerna analyserades genom en innehållsanalys där koderna var teoristyrda.

Detta konsumtionsarbete kartlägger delar av den forskning som gjorts om elevers lärande i matematikundervisning via problemlösning. Både svensk och internationell forskning har studerats, med tyngdpunkt på internationella studier genomförda efter 2005 och svenska studier genomförda efter 2000. Detta för att få fram ett så aktuellt resultat som möjligt. Konsumtionsarbetets syfte är att utreda hur elevers lärande påverkas av matematikundervisning via problemlösning och om elever med olika förutsättningar påverkas olika av ett sådant arbetssätt. Resultatet redogör dels för forskning som påvisar hur matematikundervisning via problemlösning kan påverka lärandefaktorer positivt.

I vår uppsats ?Lyckas svenska hedgefonder kombinera strategisk och taktisk tillgångsallokering? undersöker vi om svenska hedgefondförvaltare använder sig av en kombination av alfa- och betastrategier för att på så sätt generera en högre avkastning än den som fås genom att endast tillämpa strategisk tillgångsallokering. Detta gör vi genom att titta på de lineära sambanden mellan hedgefondernas avkastning och marknadens. Våra resultat pekar på att denna distinktion inte görs bland de svenska förvaltarna. Vårt resultat kan dock vara en produkt av svårigheten att finna ett komplett datamaterial över en längre tidsperiod.

I forskningen behandlas valet av teknik för mobil presentation. Uppsatsen lyfter fram faktorer, vilket behöver diskuteras i samband med ett val. De olika teknikerna som diskuteras i uppsatsen är främst responsiv design, webbaserad applikation och nativ applikation. I samband med ett intresse ifrån SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) används organisationen som exempel i uppsatsen, vilket är tänkt att ge ett förslag på hur informationen i uppsatsen skulle kunna relateras till en verklig situation. Arbetet är byggt på en stor samling av tidigare studier, detta för att stärka den information som presenteras i uppsatsen.

Denna vetenskapliga essä har som syfte att undersöka ett konstnärligt kunskapsutövande.Utgångspunkt tas i berättelser kring det egna görandet för att därefter lyfta in teoretiskaperspektiv på kunskapsprocesserna. Essän prövar att se på det konstnärliga utövandet som enform av praktisk kunskap och reflekterar kring hur denna kunskapsform kan beskrivas. Texten försöker speciellt fånga det som är svårast att beskriva i en konstnärlig process ? inte det tekniska hantverkskunnandet, inte den teoretiska omgivande diskursen, utan den ickelinjära process där tankar och infall transformeras till en konstnärlig gestaltning. Vikt läggs vid att belysa reflektionsbegreppet och undersöka var, när och hur konstnärenreflekterar i sitt görande.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie på sex förskolor där vi har intervjuat elva pedagoger, för att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar om utomhusmiljöns betydelse för barn i förskolan. Intervjuerna gjordes på respektive pedagogs förskola, vi använder oss av öppna frågor som är kopplade till studiens syfte.För att svara på syftet formulerade vi följande frågeställningar, vilka syften beskriver pedagoger att de har i planerad utomhusmiljö? Vilka syften beskriver pedagoger att de har i naturmiljö? Vilka aspekter lyfter pedagoger fram som betydelsefulla i barns lärande i planerad utomhusmiljö samt naturmiljö?Resultatet visar att pedagogerna ser utomhusmiljön som en bra plats för lärandet eftersom i naturen får barnen öva grovmotorik naturligt, när de till exempel klättrar över stenar och grenar. Den planerade utomhusmiljön och naturen är viktig och är en daglig aktivitet för barnen i förskolan berättar de intervjuade pedagogerna. Resultatet visar också att det lärandet barnen kan få inomhus i matematik går bra att göra utomhus genom praktiska övningar med naturmaterialet som finns. .

Fem terapeuter, samtliga psykologer har intervjuats. Frågeställningarna har varit; i vilkengrad är kognitiv beteendeterapi användbar för behandling av patienter med Aspergerssyndrom? Hur behöver kognitiv terapi tillämpas för personer med Aspergers syndrom?Samtliga terapeuter menar att kognitiv beteendeterapi är en användbar metod, men denbehöver modifieras för att passa patientgruppen. De lyfter fram att språket som terapeutenanvänder bör vara konkret och utan metaforer. Om beteendeanalys används så har deförenklat denna; känslor och kroppsförnimmelser är inte med.

Syftet med denna studie har varit att undersöka biståndshandläggarnas syn på vad det är som påverkar besluten i biståndshandläggningen i äldreomsorgen samt vilket handlingsutrymme biståndshandläggarna anser sig ha i handläggningsprocessen. Frågeställningarna som har legat till grund för denna studie har varit; Vilka aspekter lyfter biståndshandläggarna fram som centrala i sina beslut? På vilket sätt tar biståndshandläggaren hänsyn till att den äldres behov kommer fram i besluten? Hur ser biståndshandläggaren på sitt eget handlingsutrymme i handläggningsprocessen? Hur ser biståndshandläggarna på de beslut som de tar i relation till kommunens budget? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra biståndshandläggare. Teoretiskt har Lipsky´s teori om gräsrotsbyråkrater legat till grund för analysen. Resultaten i denna uppsats tyder på att det är många aspekter så som budget, lagar och riktlinjer som styr biståndshandläggarnas beslut och vidden på handlingsutrymmet.

Många äldre måste vid någon tidpunkt i sitt liv lämna sitt hem och flytta till ett särskilt boende. Det finns en mängd studier som tar upp hur äldre ser på att en dag måsta flytta till ett särskilt boende samt personalens uppfattning om hur det är att arbeta på ett särskild boende. Däremot saknas det studier som lyfter fram den äldres upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur äldre personer upplever det att leva på ett särskilt boende. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie som omfattade 13 artiklar med inifrånperspektiv vilka analyserades i en manifest innehållsanalys.

Denna studies huvudsakliga syfte är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarnas yrkesutövning och kompensatoriska arbete påverkas av den kommunala styrningen i tre olika kommuner. Frågor som belyses är hur kommunernas policydokument lyfter fram vägledningens betydelse för kompensatorisk vägledning och hur vägledarna uppfattar styrningens påverkan. Metod som använts är tredelad, datainsamling från kommunernas styrningsdokument, enkäter till vägledare på gymnasier och grundskolor och intervjuer med två vägledare i respektive kommun. Resultatet visar att skillnader förekommer mellan kommuner, att studie- och yrkesvägledningen inte behandlas specifikt i kommunala policydokument och att styrningen ger en stark påverkan av vägledarnas möjligheter att arbeta kompensatoriskt. I två av studiens tre kommuner har steg tagits för organisatoriska ändringar och visade på ökad fokus på vägledningen.

I arbetet undersöks vilka faktorer som påverkar den planerade fysiska aktiviteten i förskolan. Planerad fysisk aktivitet för barn i förskolan behandlas ur perspektiven självkänsla, hälsa, utveckling och inlärning. För att ta reda på vilka faktorer som påverkar den planerade fysiska aktiviteten i förskolan använde vi oss av en undersökningsgrupp bestående av pedagoger på sex förskolor. Urvalsgruppen har bestått av 52 pedagoger med utbildningarna barnskötare, förskollärare och fritidspedagoger. Respondenterna arbetar på sex förskolor i två kommuner.

Vad innebär dagens sociala kompetens, vilken uppfattning har studenter om sin egen sociala kompetens och anser de att den motsvarar arbetslivets krav? Undersökningen lyfter upp begreppen genus, arbetsliv och uppväxt kopplat till social kompetens för att se skillnader, samband och innebörd utifrån studenters syn på dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen åt om social kompetens mellan könen? Underlaget för studien är 200 enkäter, fyra intervjuer och en omfattande litteraturundersökning, vilka visar att upplevelsen av social kompetens är beroende av genusperspektivet. Dessutom har uppväxten visat sig vara av betydelse för kvarliggande könskategoriseringar och sociala konstruktioner, vilka fortfarande är väl förankrade i arbets- och familjeliv.

Syftet med det här examensarbetet är att genom en fallstudie i miniatyrformat undersöka hur en utvald lärare arbetar språkutvecklande med andraspråksundervisning samt hur hennes tankar om språkutveckling tar form i det konkreta klassrummet i skolår 4. Den teoretiska bakgrunden lyfter fram för undersökningen centrala tankar inom områdena: organisering av undervisningen, relation mellan språk och innehåll samt centrala andraspråksteorier. Materialet är insamlat genom intervjuer av läraren och observationer av arbetssätt i klassrummet vid olika arbetspass. Resultatet visar att läraren i stora delar av undervisningen har ett språkutvecklande arbetssätt och att hennes tankar om språkutveckling i undervisningen i hög grad förverkligas i klassrummet. Lärarens undervisning bygger i hög grad på samtal och undervisningen överensstämmer med hennes tankar om språkutveckling. Däremot visar undersökningen att det språkutvecklande arbetet inte följer med till de ämnen som ligger utanför temaundervisningen, vilket läraren till viss del är medveten om.

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka bildämnets potential som integreringsämne och studera hur estetiska lärprocesser som kunskapsform kan ta sig uttryck i gymnasieskolan. Undersökningen bygger på ett intervjumaterial där elever, lärare och skolledare från en gymnasieskola i Storstockholmsområdet berättar om sina erfarenheter kring ämnesintegrering med bildrelaterade kurser. Utgångspunkten för undersökningen är tvåämnesintegrerade arbeten som handlar om sociala samhällsfrågor med elever på Medieprogrammet. Elevernas praktiska bildarbete består av att gestalta tankar, känslor och erfarenheter utifrån faktakunskaper från bland annat ämnena samhällskunskap, religion ochsvenska. Titeln ?Jag tänker mycket när jag ritar, faktiskt?? är ett elevcitat från intervjuernaoch formulerar att det är elevernas lärande som står i centrum i undersökningen.