Sökresultat:
3460 Uppsatser om Nya regler för konkurrens - Sida 59 av 231
Hinder och svÄrigheter i att nÄ en forskarkarriÀr - ForskarvÀrlden ur ett kvinnoperspektiv
MÀnniskor ser pÄ varandra i form av man eller kvinna, nÄgot sommedför att vi behandlar könen olika. Tidigare genusforskareomnÀmner en maktobalans dÀr mannen ses som norm. Forskning kanbetraktas som ett maktmedel dÀr det rÄder en obalans mellan könenoch dÀr det manliga könet premieras. Detta gör att kvinnor inte fÄrsamma möjlighet till karriÀrutveckling. Syftet med föreliggande studievar att undersöka karriÀrhinder kvinnor upplevt under sin forskartid.Urvalet bestÄr av disputerade kvinnor vid Psykologiska institutionenvilka inte har en tjÀnst inom akademin innehÄllande forskning.
FastighetsmÀklarföretagets marknadsföring och tillÀggstjÀnster i tjÀnsteerbjudandet
En av de största affÀrerna vi gör i livet Àr förmodligen dÄ vi köper bostad. Idag rÄder det en relativt hÄrd konkurrens bland bÄde fastighetsmÀklarföretag och fastighetsmÀklare. Det gÀller dÀrför att leverera tjÀnsten bÀttre Àn konkurrenterna, för att kunna bli ett framgÄngsrikt fastighetsmÀklarföretag pÄ dagens marknad. Ett lyckat koncept kan dÄ vara word-of-mouth, det vill sÀga rekommendationer. Studier visar att rekommendationer pÄverkas av kundlojaliteten som i sin tur pÄverkas av kvaliteten som tjÀnsten erbjuder, tillfredstÀllelsen kunden kÀnner samt kundnyttan.
Vad finns under ytan? MÄngfaldsarbete, en diskursanalys.
Syftet Àr att se vilka processer och roller som medverkat till att skapa och integrera en mÄngfaldsplan i en organisation. För att uppnÄ detta har vi valt att genomföra en diskursanalys som ger oss svar pÄ hur vÀrlden presenteras, tolkas och konstrueras. Vi anvÀnder Michel Foucault som inspiratör vars Äsikter tolkas och sammanlÀnkas med Charles Taylors, Philomena Esseds och Jacques Derridas Äsikter för att pÄ bÀsta sÀtt uppfylla vÄrt syfte. För att skaffa empiriskt underlag har vi valt att utföra en enkÀtundersökning, vilken till störst del underbygger uppsatsens empiri. För att fÄ en bredare och Àven djupare insikt har vi Àven utfört korta intervjuer och observationer under tiden vi befunnit oss pÄ platsen.
Elitlicensen : En studie i fallet med Ărebro SK och problematiken kring kontrollbalansrĂ€kningen
För att skydda fotbollens rykte och anseende satte det europeiska fotbollsförbundet UEFA ekonomiska krav pĂ„ de nationella fotbollsförbunden. UtfĂ€rdad av det Svenska Fotbollsförbundet infördes dĂ€rför Ă„r 2001 den s.k. Elitlicensen i svensk fotboll, gĂ€llande Allsvenskan och Superettan för herrar samt Damallsvenskan.Elitlicensen sĂ€tter ett antal krav pĂ„ klubbarna, med största vikt pĂ„ att det egna kapitalet i föreningen inte fĂ„r vara negativt, och att pĂ„följden om detta inte uppfylls blir att föreningen tvĂ„ngsnedflyttas en division. Ărebro SK blev den första allsvenska klubb som tvingades ned en division pga. negativt eget kapital.
FALLGROPAR VID TEKNIKUPPHANDLING - En fallstudie av en överprövning enligt LOU
Denna fallstudie handlar om en överprövning av en offentlig upphandling dĂ€r parterna i mĂ„let Ă€r ett kommunalt fastighetsbolag, Björnekulla Fastighets AB i Ă
storp och TAC ett styr och regler företag i Helsingborg. Vi har undersökt vilka fallgroparna har varit och har funnit att utvÀrderingen av anbuden varit bristfÀlliga, misstag har gjorts i arbetsgÄngen och ett dÄligt juridiskt sprÄk har anvÀnts. Vi anser att detta troligen beror pÄ kompetensbrist nÀr det gÀller att upphandla enligt LOU.
Genom att identifiera fallgroparna i denna fallstudie vill vi tydliggöra den problematik som kan rÄda vid en upphandling enligt LOU. För att minimera risken för missförstÄnd mellan den upphandlande enheten och anbudsgivare Àr det enligt oss viktig att poÀngtera behovet av eftertanke vid utformning av förfrÄgningsunderlag och vid utvÀrdering av anbud..
Implementering av Svensk kod för bolagsstyrning
BolagsstyrningsfrÄgor har pÄ senare Är uppmÀrksammats bÄde i Sverige och internationellt efter ett antal förtroendeskadliga incidenter. Det ledde till att regeringen tillsatte en förtroendekommission för att analysera behovet av ÄtgÀrder som skulle sÀkerstÀlla förtroendet för det svenska nÀringslivet. En kodgrupp bildades som tog fram en Svensk kod för bolagsstyrning, KodenKoden Àr avsedd att utgöra ett led i sjÀlvreglering inom det svenska nÀringslivet vilket innebÀr att den inte Àr lagstiftad utan marknaden fÄr sjÀlv rÄda över bestÀmmelserna. Koden bygger pÄ principen följ eller förklara och innebÀr att de företag som tillÀmpar Koden kan avvika frÄn enskilda regler men de mÄste dÄ förklara och ange skÀl till avvikelsen. Genom följ eller förklara lÀggs ambitionsnivÄn högre Àn den hade gjorts om reglerna varit tvingande.
Ă rsredovisningslagen : en studie av notsystemet
Företagandet har blivit alltmer utsatt för konkurrens och mer komplext med tanke pÄ den ökande internationaliseringen och ett ökat intresse för aktiehandel och investeringar i företag. Den externa redovisningen har blivit viktigare för företagen till följd av detta och sammanstÀllandet av Ärsredovisningen riktar sig nu i större utstrÀckning till aktiemarknadens krav. NÀr Sverige skulle gÄ med i EU uppstod ett behov av att anpassa den svenska Ärsredovisningslagen till EG:s reglering. NÀr den nya Ärsredovisningslagen skulle trÀda ikraft hördes mÄnga kritiska röster. Den del av Ärsredovisningen som skulle komma att pÄverkas mest var notsystemet.
SmÄföretagande inom catering
Det finns idag l 02 stycken listade cateringverksamheter i Göteborg och mĂ„nga av dessa Ă€r smĂ„företag. Utöver de företag som enbart Ă€gnar sig Ă„t catering erbjuder Ă€ven andra företag denna tjĂ€nst, sĂ„som restauranger och cafeer, vilket tyder pĂ„ en hĂ„rd konkurrens. Marknadskommunikationsverktyg Ă€r betydande som konkurrensmedel och anvĂ€nds av alla varianter av företag för att nĂ„ ut till potentiella kunder. Ăven word of mouth Ă€r utav stor betydelse i marknadsföringssyfte. Den hĂ€r kvalitativa studien omfattar fyra smĂ„företagare som bedriver cateringverksamhet För att skapa en bild av situationen för dessa företagare angĂ„ende utmaningar, konkurrenskraft, generering av nya kunder, samt lĂ„ngsiktiga kundrelationer anvĂ€ndes semistrukturerade intervjuer.
Delaktighet och inflytande pÄ IKT i förskolan - ur ett barns perspektiv
Syftet med denna studie har varit att undersöka barns perspektiv pÄ delaktighet och inflytande kring Informations ?och kommunikationsteknik (IKT). Studien grundar sig pÄ en kvalitativ metod och empirin har samlats in pÄ tvÄ olika förskolor dÀr vi genomförde barnintervjuer med sammanlagt 10 barn. Studiens teoretiska ram Àr barndomssociologi och med hjÀlp av begrepp sÄsom barns perspektiv, delaktighet, inflytande, samt kompetenta barn genomförde vi vÄrt analysarbete. Resultatet visar att barnens delaktighet och inflytande kring IKT-verktygens anvÀndningsomrÄde i förskolan Àr begrÀnsad.
Marknadskoncentration: en studie av den svenska mobiltelemarknaden
Den svenska mobiltelemarknaden har under Ärens gÄng innehÄllit endast ett fÄtal företag. Mobiltelemarknaden har pÄ grund av den svaga konkurrenssituation kommit att karakteriseras som en oligopolmarknad. Den svenska Post och Telestyrelsen har genomfört en rad konkurrensfrÀmjande ÄtgÀrder för att stÀrka marknadens konkurrens. Ett strategiskt viktigt beslut var att de nÀtÀgande operatörerna frÄn och med den 1 juli Är 2000 blev skyldiga att hyra ut ledig nÀtkapacitet till tredjepartsoperatörer, sÄ kallade tjÀnstetillhandahÄllare. Syftet med denna uppsats har varit att göra en jÀmförelse av marknadskoncentrationen pÄ den svenska mobiltelemarknaden, med avseende pÄ GSM-nÀtet, för Ären 1999 och 2004.
Vilka faktorer i arbetet leder till att fastighetsmÀklare upplever motivation och arbetstillfredsstÀllelse?
FastighetsmĂ€klare arbetar med en provisionsbaserad lön dĂ€r den som presterar bĂ€st Ă€ven tjĂ€nar mest. Det Ă€r ett yrke med hĂ„rd konkurrens och lĂ„nga arbetsdagar. ĂndĂ„ finns det 6000 registrerade fastighetsmĂ€klare i Sverige. Syftet med studien var att undersöka vad som leder till motivation och arbetstillfredsstĂ€llelse bland fastighetsmĂ€klare.  Den hĂ€r kvalitativa studien Ă€r baserad pĂ„ semistrukturerade intervjuer med Ă„tta fastighetsmĂ€klare frĂ„n fastighetsmĂ€klarbyrĂ„er i Stockholm med omnejd.
FörhÄllandet mellan den fria rörligheten inom EU och internationella dubbelbeskattningsavtal : En analys med utgÄngspunkt i EU-domstolens praxis
NÀr en skattskyldig blir beskattad flera gÄnger för samma inkomst, i minst tvÄ lÀnder och under samma tidsperiod, uppstÄr juridisk dubbelbeskattning. En vanlig metod för att i möjligaste mÄn undvika dubbelbeskattning Àr att stater ingÄr bilaterala dubbelbeskattningsavtal med varandra. I ett dubbelbeskattningsavtal avgör de avtalsslutande staterna vilken stat som, i en rad olika situationer, ska ha beskattningsrÀtt och vilken stat som till följd dÀrav avstÄr frÄn sin rÀtt till beskattning. DÀrigenom undviks, sÄ lÄngt det Àr möjligt, att en skattskyldig beskattas fler gÄnger för samma inkomst.Dubbelbeskattning undviks Àven inom EU genom bilaterala dubbelbeskattningsavtal. EU-rÀtten innehÄller nÀmligen i dagslÀget inga harmoniserade regler avseende direkt skatterÀtt och omrÄdet Àr sÄledes en del av medlemsstaternas egen behörighet.
Offentlig service pÄ sparlÄga? En kritisk diskursanalys av idéströmningar inom 2005 Ärs kvalitetsmÀssa
HÄller den offentliga sektorn pÄ att förÀndras i en mer ekonomistisk riktning? Har new public management tagit över den offentliga verksamheten? HÄller de offentliga vÀrdena pÄ att försvinna frÄn dagordningen? Det Àr frÄgor som vi i vÄr uppsats söker svar pÄ. VÄrt studieobjekt Àr kvalitetsmÀssan, ett forum för debatt kring den offentliga sektorns verksamhet. Genom en kritisk diskursanalys undersöker vi hur debatten ser ut, vilka diskurser som finns representerade samt hur detta kan kopplas till större samhÀllstrender. Det vi har funnit Àr att mÀssan prÀglas av en effektivitetsdiskurs hÀmtad frÄn new public management men att Àven mer traditionella offentliga vÀrden tas upp.
MeritvÀrdering vid tjÀnstetillsÀttning : otillrÀckliga meriter eller diskriminering
Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.
Normmodellen som analysverktyg för offentlig förvaltning
Den hÀr uppsatsen vill belysa Normmodellen som ett analysredskap för institutionell utveckling inom offentlig förvaltning. PÄ vilket sÀtt behöver den offentliga förvaltningen organisera sig för att möta kraven frÄn en globaliserad vÀrld, som kommer att stÀlla krav pÄ den offentliga förvaltningens demokratiska organisationsform. En hierarkisk styrd kommunal organisation kommer att fÄ det svÄrt att möta inflytandet frÄn omvÀrlden. FörÀndringarna sker snabbt och nya regler frÄn EU eller andra system kommer att pÄverka utvecklingen. Kapitalet har genom alla tider rört sig fritt över grÀnserna och nu kommer regler och system, som stÀller krav pÄ den offentliga förvaltningen.