Sökresultat:
3460 Uppsatser om Nya regler för konkurrens - Sida 35 av 231
Unga ledare ur ett genuskulturellt perspektiv
Jag har under ett Är arbetat som Pro Kurator pÄ en av Lunds 13 nationer. Mitt jobb gick ut pÄ att sköta kontakten med de drygt 50 utskottscheferna och ansvara för bestÀllningar och leveranser. Nationens högste ansvarige Àr kuratorn. Denna personen har hand om kontakt med myndigheter och universitet och Àr nationens ansikte utÄt. Kuratorn sköter mÄnga administrativa uppgifter som t.ex stipendiefonder och registerhantering.
Distriktssköterskans erfarenhet av stress i sitt arbete : - med fokus pÄ moralisk stress
Bakgrund: Sjuksköterskor skattar sig att bli stressade av tidsbrist och resursbrist. Moralisk stress uppstÄr ur dilemman. Dilemmat uppstÄr nÀr det finns begrÀnsningar i organisationen, konflikter med bedömningar som andra har gjort hindrar en att göra det som egentligen anses riktigt och tankar uppkommer om vad som ska göras istÀllet. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av stress i sitt arbete pÄ vÄrdcentral med fokus pÄ moralisk stress. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med Ätta distriktssköterskor och analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna erfor stress i mÄnga olika situationer och det som var mest framtrÀdande var tidsbrist samt situationer i telefonrÄdgivningen. Det fanns ett större vÄrdbehov Àn vad det fanns lÀkartider och dÄ kunde inte distriktssköterskorna ge den vÄrd som de önskade. Regler och rutiner kunde upplevas som hindrande i mötet med patienten vilket gav uttryck som frustation och tankar om vad som var rÀtt att göra. Slutsats: Distriktssköterskorna upplever stress, oro och frustration vid stor vÄrdtyngd, lite personal, brist pÄ lÀkartider och nÀr kommunikationen mellan kollegor och patienter brister.
Vibrationsexponering pÄ arbetsplatsen?: Ett arbetssÀtt för företagshÀlsovÄrd för implementering av Abetsmiljöverkets regler
Skador till följd av vibrationsexponering Àr ett aktuellt och omfattande arbetsmiljöproblem, i Sverige arbetar ca 350 000 personer regelbundet med vibrerande handhÄllna verktyg. Under senare Är har det införts skÀrpta regler för att förebygga att arbetstagare kommer till skada till följd av vibrationsexponering. Krav pÄ riskbedömning, ÄtgÀrder relaterade till vibrationsexponering har funnits sedan 2005 och grundas pÄ ett EU direktiv vilket implementerats i nationell lag och arbetsmiljöverkets föreskrifter. Trots denna uttryckliga reglering av riskbedömning saknas detta pÄ mÄnga arbetsplatser. UtgÄngspunkten för studien kan sammanfattas i frÄgestÀllningen: Förekommer det, inom vÄrt kundunderlag, arbetsmiljöer med vibrationsexponering av sÄdan dignitet att hÀlsorisker kan befaras?Studien vill visa pÄ ett arbetssÀtt för företagshÀlsovÄrden (FHV) att nÄ fram till yrkesgrupper och arbetsmiljöer, speciellt sÄdana som man inte traditionellt betraktar som riskarbetsplatser utifrÄn vibrationsexponering.
Vilken autonomi har amerikanska dotterbolag i Sverige? : En fallstudie av ett amerikanskt dotterbolags Human Resource Management.
MÄnga multinationella företag (MNC) stÀlls inför problemet hur de skall kunna implementera sina strategier i alla sina dotterbolag dÄ det kan finnas bÄde stora kulturella och legala skillnader mellan olika lÀnder. Ett omrÄde som detta mÀrks tydligt pÄ Àr human resource management (HRM) dÄ företaget mÄste anpassa sig till bÄde den lokala arbetsmarknadens regler och lagar samt MNC:ts övergripande strategi. För att kunna hantera det hÀr problemet finns det flera lösningar och ett vanligt sÀtt Àr att föra över mer eller mindre beslutanderÀtt till dotterbolaget.Den hÀr uppsatsen undersöker vilken autonomi ett svenskt dotterbolag till ett amerikanskt lÀkemedelsbolag har nÀr det gÀller HRM. För att kunna undersöka det har vi gÄtt igenom aktuell forskning inom omrÄdet för att se vad som finns skrivet om liknande fall utomlands. DÀrefter har vi gjort en fallstudie med tvÄ kvalitativa intervjuer pÄ Merck Sharp & Dohmes (MSD) svenska dotterbolag.
Arbetstid, HÀlsa och SÀkerhet : En rÀttsvetenskaplig studie av den svenska arbetstidsregleringen och dess syfte
Arbetstid Àr en frÄga som alltid varit omdebatterad, och som det hÀnt mycket med genom Ären i mÄnga avseenden. I svensk rÀtt har arbetstid reglerats i mÄnga olika lagar och vissa yrkesgrupper har haft egna lagar om branschens arbetstidsregler. I dag Àr det i huvudsak arbetstidslagen som reglerar arbetstidsfrÄgorna, men som i mÄnga arbetsrÀttsliga lagar finns det möjlighet att göra avvikelser och mer preciserade villkor genom kollektivavtal. Sedan Sveriges intrÀde i EU 1995 gÄr det dock inte att frÄngÄ de EG-direktiv om arbetstid som rÄdet utfÀrdat. Det har förÀndrat den svenska arbetstidsregleringen dÄ arbetstidslagen har fÄtt Àndrats och de kollektivavtalsslutande parternas möjligheter att avtala om arbetstid harinskrÀnkts, dÄ EG har satt miniminivÄer för vissa regler genom direktiv.    EG-rÀtt, svensk rÀtt och kollektivavtal reglerar till viss del sammaarbetstidsfrÄgor, men desto nÀrmre arbetstagaren, desto mer precisa regler.
LÀmplig röjningstidpunkt utifrÄn björkstubbskottens konkurrens
The purpose of this report was to investigate if there are any correlation between spruce medium height in young spruce stands and the number of birch stump shoots. The purpose was also to investigate if there are any correlation between the spruce height growth after clearing and the mean height of birch stump shoots. The reason for this investigation is that the problem with birch stump shoots after clearing can be expensive if there must be additional clearings before the first thinning.
The study provides no apparent association and therefore no special clearance height is recommended. In the final stages of the work there are given some comments on the studyÂŽs weaknesses. Finally topics for further research are suggested..
Internrevision vid kreditgivning
Problembakgrund: UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att fokusera pÄ detlönsamhetsproblem som alla banker upplever, det vill sÀga de förluster som dÄligakreditbedömningar innebÀr. Dessa kreditförluster minimeras av bankerna med hjÀlp av vÀlutformade regler och rutiner för kreditbedömningar. För att minska bankernas kreditförlusterÀr det dessutom viktigt att kontrollera att dessa regler och rutiner efterlevs. SÄledes blirinternrevisionsavdelningen en viktig lÀnk mellan företagsledningen och den operativaverksamheten.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de studerade bankerna minimerar sinakreditrisker genom att granska vilka regler och rutiner bankerna har utformat för hur enkreditbedömning skall gÄ till. Dessutom studeras vilket vÀrde internrevisorernas granskningav regelefterlevnaden skapar och för vem.
Hygienrutiner, en kartlÀggning av region SkÄnes operationsavdelningar.
Nationella riktlinjer finns dokumenterade i en handbok utgiven av Sveriges kommuner och landsting. I denna handbok finns de hygienregler beskrivna som ska gÀlla pÄ vÄra operationsavdelningar. Syftet med studien Àr att kartlÀgga vilka hygienregler som gÀller inom region SkÄnes nio opererande sjukhus och om det finns nÄgon vetenskaplig evidens bakom dessa regler. Metoden som har anvÀnts Àr en empirisk intervju med kvantitativ inriktning utifrÄn 17 halvstrukturerade frÄgor. Respondenterna var elva avdelningschefer/hygienansvarig pÄ operationsavdelningar i region SkÄne.
Den moderna organisationen i en f?r?nderlig milj? - En kvalitativ fallstudie av ett f?r?ndringsarbete i en svensk nischbank
I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.
à terkoppling frÄn yrkesföraren av tung lastbil - Hur vi kan förbÀttra utbildningen av yrkesförare och dÀrmed ocksÄ öka trafiksÀkerheten
Sammanfattning
Jag arbetar pÄ gymnasieskolan, Fordonsprogrammet ? Transportteknik dÀr jag medverkar i utbildningen av elever till yrkesförare pÄ tung lastbil och Àven buss. Min enkÀtundersökning Àr avgrÀnsad till enbart lastbilschaufförer. Jag upplever att det saknas relevant Äterkoppling frÄn yrkesförare dÀr det framgÄr om yrkesförare följer de regler och föreskrifter som ingÄr i deras yrkesutövning. Denna undersökning belyser i vilken utstrÀckning yrkesföraren i arbetslivet följer gÀllande regler och föreskrifter.
Tar tjejerna hem fighten? : En kvallitativ studie av samhÀllets acceptans av tjejers ökande intresse och engagemang för kampsport.
Mitt arbete syftar till att ÄskÄdliggöra de genusförestÀllningar som skapas av vÄrt samhÀlle kring sÀttet vi lever och verkar pÄ. Mitt fokus ligger pÄ tjejer som trÀnar eller verkar inom kampsport, deras uppfattning av sig sjÀlva som kvinnliga utövare samt deras tolkning av samhÀllets syn pÄ dem. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ teoretisk forskning kring genus, kön, idrott och idrottshistoria. Till detta har jag valt att addera tolv intervjuer med personer som faller inom ramen av mitt urval, det vill sÀga personer som under en lÀngre tid varit med och verkat för kampsporten. DÄ jag har riktat in mig pÄ fyra olika kampsporter och för att fÄ en bra bredd, har jag valt att intervjua en kille och tvÄ tjejer frÄn varje sport.                     Resultatet redovisas i löpande text och Àr baserad pÄ frÄgestÀllningen i den ordning de kommer.
Skatteeffekter vid avyttring av aktier i fÄmansföretag : En studie av de nya 3:12-reglerna
FrÄn och med den 1 januari 2006 har skattereglerna för Àgarna av fÄmansbolag förÀndrats i och med införandet av nya 3:12-regler. Med de gamla reglerna var det oftast mest lönsamt att ta ut företagets överskott som en kapitalvinst genom avyttring av aktier. I och med införandet av de nya reglerna har det givits en större möjlighet Àn tidigare att ta ut bolagets överskott som lÄgbeskattad utdelning. Andra nyheter Àr att klyvningsrÀntan har höjts, löneunderlaget har fÄtt större inverkan pÄ grÀnsbeloppet och dessutom har kapitalvinstbeskattningen sÀnkts till 20 procent.Uppsatsen belyser de nya reglerna, jÀmfört med de gamla. Vi har urskiljt de företagsledare som gynnas av de nya reglerna vid en försÀljning av bolag dÄ en kapitalvinst uppstÄr som ska beskattas.
KrÀftfisket i RÄneÀlv: en analys av institutionerna som reglerar en gemensam resurspool
KrÀftfisket i RÄneÀlv utgör en gemensam resurspool, en sk. common - pool resource (CPR). Runtom i vÀrlden utarmas sÄdana resurspooler i allt snabbare takt eftersom ett stort problem med allmÀnna resurser Àr att de kan tömmas men det Àr mycket svÄrt att stÀnga anvÀndare ute. KrÀftbestÄndet i RÄneÀlv Àr av arten flodkrÀfta, vilken Àr vÀldigt kÀnslig för bÄde sjukdomar och miljöförÀndringar. Vad Àr det dÄ som gör att man fiskat krÀftor i RÄneÄ sedan 1960-talet och det finns inga tecken som tyder pÄ att resursen skulle vara hotad av överutnyttjande? Detta trots att resursen mÄste möta Àven bÄde biologiska och ekonomiska potentiella hotbilder.
Etiska dilemman inom revisorsprofessionen - En studie utifrÄn FAR SRS yrkesetiska regler
Bakgrund: Revisorn Àr en central aktör i kommunikationen mellan företag och intressent. Det Àr revisorns uppgift att granska den information som företagenkommunicerar till sina intressenter via sin Ärsredovisning. Revisorn skallfullgöra sin uppgift enligt god revisorssed vilket innebÀr att ur ett etiskt perspektivagera sÄ att man visar sig vÀrd det förtroende som yrket som revisorkrÀver.Problem: PÄ senare tid har det förekommit ett flertal redovisningsskandaler. Redovisningsfiffel,orimliga bonusprogram och tvivelaktiga eller direkt brottsliga affÀrerhar resulterat i att man ifrÄgasatt om revisorn verkligen fullgjort sinaplikter enligt god revisorssed. RevisionsbyrÄerna har sett ett behov av stabilaförutsÀttningar och en allmÀnt accepterad yrkesetik vilket resulterat i attFAR SRS har specificerat yrkesetiska regler som skall vÀgleda revisorn.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur revisorer ser pÄ den yrkesetiska regleringsom finns inom professionen samt beskriva hur befintliga insatserbistÄr revisorn i etiska dilemman.Metod: Studien bygger pÄ personliga intervjuer med revisorer pÄ fem olika byrÄer.Under intervjuerna har respondenterna ombetts resonera kring ett antaletiska dilemman och svara pÄ frÄgor med koppling till FAR SRS yrkesetiskaregler.Slutsats: Det empiriska materialet visar att revisorer överlag Àr nöjda med de yrkesetiskaregler som finns i dagslÀget.
Simulering av inomhusklimat i lÄgenergihus
VĂ€rmeförbrukningen för smĂ„hus minskar varje Ă„r genom att hus med allt tĂ€tare och bĂ€ttre klimatskal byggs. Vid en lĂ€gre vĂ€rmeförbrukning Ă€r frĂ„gan om de traditionella metoderna för vĂ€rme och ventilation Ă€r ett bra alternativ för att upprĂ€tthĂ„lla ett bra inomhusklimat eller kan nya effektivare metoder erhĂ„lla ett liknande inomhusklimat med mindre investeringskostnader.Detta examensarbete Ă€r en förstudie dĂ€r inomhus klimatet studerats genom datorbaserade flödessimuleringar. I studien har en modell för att pĂ„ ett enkelt sĂ€tt anvĂ€nda CFD simuleringar (datorstödda flödessimuleringar) för att studera inomhusklimatet genom att en modell har byggs upp i tre steg för att erhĂ„lla stabila resultat av ett lĂ„genergihus framtaget av Glommershus med avseende pĂ„ konvergens krav och turbulensmodell.Studier pĂ„ olika lösningar för distribution av vĂ€rme har undersökts genom att resultat frĂ„n modeller med radiatorer, golvvĂ€rme samt en luftvĂ€rmepump för tre olika fall pĂ„ utomhus temperatur. Resultatet betraktas med hĂ€nsyn till boverkets regler för nybyggnationer av smĂ„hus.I resultatet framkom att bygga upp modellen i tresteg Ă€r att föredra vid CFD-simuleringar för ett lĂ„genergihus genom att en rad tidsbesparande detaljer görs. Ăven att CFD som simulerings verktyg kan anvĂ€ndas för att utvĂ€rdera olika lösningar för vĂ€rme och ventilation pĂ„ ett smidigt sĂ€tt.Vid radiatorer och golvvĂ€rme visar resultatet pĂ„ att temperatur gradienterna horisontellt varierar mycket lite.