Sök:

Sökresultat:

376 Uppsatser om Nya krig - Sida 25 av 26

Om du vill ha fred, förbered dig på krig : en studie i den militära styrkans betydelse

Denna uppsats kretsar kring att pröva hur en av de främsta företrädarna för den realistiska skolan, förklarar de amerikanska anfallen mot Afghanistan (2001) och Irak (2003). Hans namn är Robert Kagan och uppsatsen syftar till ge en realists tolkning till varför USA handlade som man gjorde. Man måste därför försöka uppfatta världen utifrån USA:s horisont och försöka tolka samt sätta sig in i den amerikanska positionen på den internationella arenan. Problemformuleringarna kretsar kring att få insikt i grundstenarna i Kagans teori, samt hur Kagans grundsyn skiljer sig gentemot den idealistiska. Vidare hur USA:s militära styrka, enligt Kagan, påverkar dess beteende på den internationella arenan, men även hur Kagan ser på USA:s kommande globala engagemang.

Det kollektiva minnet av mordet på John F Kennedy : Hur människor minns, individuellt och i grupp, med hjälp av bilder, händelser bortom den egna nationella och geografiska kontexten

Turismbranschen är en bransch som förefaller vara på väg framåt. Detta är givetvis bra, framförallt ur ekonomisk synvinkel, för olika typer av besöksmål runt om i Sverige och världen. Samtidigt så hårdnar dock konkurrensen om besökarnas tid och uppmärksamhet då fler och fler aktörer kliver in på scenen. För att möta den konkurensen så har en del av de äldre besöksmålen, exempelvis museerna, börjat modernisera sin produkt för att passa den moderna besökaren. Men kan det vara så att detta sker på bekostnad av, i fallet med museer, autenticiteten hos det som presenteras?I den här uppsatsen undersöks det som presenteras på ett modernt, upprustat, museum i form av Flygvapenmuseum i Linköping.

Det klandervärda kriget : En studie av Anders Nordencrantz tankar om krig

Undersökningens syfte är att synliggöra lärares uppfattning och erfarenheter av nyanlända elever i den svenska skolan, både ur ett lärandeperspektiv och ur ett socialt perspektiv. Studien syftar även till att se vilka möjligheter respektive hinder läraren upplever i mötet med dessa elever samt hur läraren bemöter de svårigheter som kan uppstå. Skriftliga intervjuer ligger till grund för resul-tatet och de insamlade svaren analyserades senare enligt en hermeneutisk innehållsanalysmodell.Resultatet visade på att i en mångkulturell skola skapasmöjligheter att diskutera värdegrunden i "naturliga miljöer" samt ökas förståelsen och toleransen för andra människor. Nyanlända elever upplevs även som ambitiösa och tacksamma och kontakten med dessa vårdnadshavare skiljer sig inte åt jämförelsevis svenskfödda elevers föräldrar. Det största hindret i verksamheten är onekligen bristande språkkunskaper vilket resulterar i ouppnådda mål, utanförskap, misslyckade gruppe-ringar och orättvisa betyg.

I stridens hetta

Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osäkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.

Kyrkans syn på homosexualitet : en tolkningsfråga

Ett av mina syften med denna uppsats var att titta på var dagens fördomar mot homosexuella kommer ifrån och om kyrkan fanns med någonstans i bakgrunden. Och se, det var den. Många av dagens fördomar mot homosexualitet härstammar från kyrkans straffinförande mot detta på 500-talet. Vid denna tid dog många människor i pest och krig och för att hindra mänskligheten från att dö ut så blev det endast tillåtet med sex mellan man och kvinna, inom äktenskapet, eftersom detta kunde leda till ökat antal födslar. Dagens församlingar förhåller sig olika till homosexualitet: alltifrån totalt avståndstagande till accepterande, det vanligaste är nog ett accepterande av personen men endast om han/hon inte alltför öppet visar sin läggning.

I stridens hetta

Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osäkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.

Hästnäringens betydelse för Åland : ett samhällsperspektiv

Denna rapport är framtagen i samarbete med Ålands Hästsportförening r.f. med medel från Europeiska Regionalfonden samt externa finansiärer. Rapporten är en bred kartläggning över hästnäringen på Åland. Dess syfte är att utgöra en grund för beslutsfattande i frågor rörande näringen samt fungera som förprojektering till en eventuell multihall vid den befintliga hästsportanläggningen i Norrböle. Arbetet är även ett examensarbete i agronomprogrammet för Landsbygdsutveckling vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU i Uppsala. Hästnäringen har en samhällsekonomisk betydelse för Åland och de kvalitativa värdena och ringeffekterna är många.

EU:s och Rysslands förhandlingar för ett nytt partner- och samarbetsavtal. Effekter på avtalsförhandlingarna av Rysslands potentiella kränkningar av internationell humanitär rätt under kriget i Georgien 2008

EU och Ryssland har förhandlat för att kunna enas om ett nytt partner- och samarbetsavtal (PSA) sedan år 2008. Trots tiden som löpt sedan dess har de hittills inte lyckats enas om ett nytt avtal. Parternas förra PSA löpte ut år 2007 men förnyas årligen till dess att en av parterna säger upp avtalet eller tills parterna sluter ett nytt avtal. EU och Ryssland vill sluta ett nytt PSA för att få ett rättsligt ramverk som är bättre anpassat till den betydande ökning av handel, samarbete och andra utbyten som har etablerats mellan parterna sedan det förra avtalet slöts 1994. En omständighet som kan ha försvårat avtalsförhandlingarna är Rysslands potentiella kränkningar av internationell humanitär rätt (IHR) under kriget i Georgien år 2008.Mellan den 7 och 15 augusti 2008 krigade Ryssland i Georgien.

Ökad användning av biobränsle i Norrbotten: lokala effekter

Tillgången på trädbränsle i Norrbotten är god och idag utnyttjas inte de potentialer som finns. Syftet med projektet är att undersöka vilka konsekvenser ett ökat utnyttjande av trädbränslen, på bekostnad av fossila bränslen, har vad gäller lokala effekter. Arbetet inleds med en beskrivning av olika trädbränslen , som följs av en beskrivning av situationen i Sverige och Norrbotten idag. Efter det behandlas de lokala effekter som uppstår vid en ökad användning av trädbränslen. Slutligen sker en livscykelanalys av ett olje- och ett pelletseldat alternativ.

Personlig integritet eller effektiv brottsbekämpning? : En studie av skyddet mot godtycklig arrestering och dess överensstämmelse med svensk rätt

Flertalet händelser under 2000-talet, som Göteborgskravallerna, massgripanden av fotbollssupportrar för våldsamt upplopp och flera våldsamma upplopp i samband med Reclaim the city manifestationer, är oroande. Till exempel uppgav de gripna och omhändertagna Djurgårdssupportrarna att polisens handlande skall ha skett godtyckligt. Kan detta tyda på att det i samhället finns en tendens, att vi är på väg mot ett åsidosättande av individens skydd i form av fri- och rättigheter, till förmån för bekämpandet av brott.Denna studie har till syfte att undersöka konflikten mellan individens fri- och rättigheter och myndigheternas befogenheter vid gripanden och omhändertaganden. Detta innebär att med Europakonventionens artikel 5 som utgångspunkt, undersöka överensstämmelsen med svensk rätt och eventuella konflikter mellan individens fri- och säkerhet och samhällets regler för bekämpning av brott.Studien anger kriterier för hur en prövning kommer till och i viss mån även Europadomstolens funktion. Den presenterade lagtexten ur konventionen samt att konventionen och nationell rätt tolkas utifrån domstolens utlåtanden i ett antal relevanta mål.Främst kan det sägas vara målen Kurt v.

Halmstadgruppen

Halmstadgruppen blev mycket omskriven i tidningarna och bara det att gruppen bestod av en skara konstnärer som hade gått samman gällande stilriktning och gemensamma utställningar bidrog säkert en hel del till uppmärksamheten. Dessutom följde Halmstadgruppen det som var på ?modet? i Paris konstliv. Det var något som blev väldigt tydligt i och med att Halmstadgruppen ställde ut på Galerie Modern i Stockholm 1931, samtidigt som det öppnades en utställning med fransk konst på Nationalmuseum i Stockholm. När Halmstadgruppen dessutom ställde ut på Galerie Modern i Stockholm 1932 anordnade Nationalmuseum i Stockholm en surrealistutställning, vilket väckte en debatt om Halmstadgruppen i flera tidningar.

Konfliktlösning vid familjetvister

När människor lever i relation med andra människor uppstår någon gång en konflikt, meningsskiljaktigheter är ett naturligt inslag i livet. Dessa kan dock hanteras och lösas på en del olika sätt, några sätt är mer konstruktiva och några sätt är mindre konstruktiva. Vid alla myndighetsbeslut som berör barn ska beslutet fattas utifrån vad som är ?barnets bästa?. Det efterlevs inte alltid idag, inte på grund av ovilja från samhället sida utan av okunskap och omoderna regelsystem samt utav brist på resurser.

Demokrati i Afrika söder om Sahara : ? en region med unika förutsättningar?

Demokrati har i olika former under närmare 2500 år varit en del av de politiska system som existerat i världen. Under årens lopp har det som idag klassas som en demokrati utvecklats från det antika Grekland, som handlade främst om fria mäns rösträtt till mer komplexa former som inkluderar bland annat mänskliga rättigheter. Att demokratin dessutom högst troligt inte bara spridits mellan platser och samhällen utan troligen uppstått i olika former helt oberoende av tidigare demokratier gör demokratin till ett något komplext och svårdefinierat fenomen (Dahl, 1998:7-9).Fördelningen av demokrati geografiskt sett har även den varierat, från att främst existera i västvärlden har demokrati nu börjat spridas och även förekomma i övriga delar av världen, så som utvecklingsländer, dock under olika förutsättningar och former. Den demokratiska utvecklingen i Afrika, och då speciellt afrikanska stater söder om Sahara, har dock hamnat något efter men fick under nittiotalet ett större genomslag genom en rad händelser, till exempel frigivningen av Nelson Mandela i Sydafrika. Antalet demokratier i hela Afrika var därför i slutet av nittiotalet mellan 9 och 17, beroende på hur begreppet definieras (Diamond, 1999:1-2).

Från anarki till demokrati: vägen mot politisk stabilitet i Afghanistan

Under slutet av november 2001 samlades, på Förenta Nationernas initiativ, flera betydande afghanska grupperingar i Bonn i Tyskland med syfte att dra upp riktlinjer för Afghanistans framtid. På dagordningen stod framförallt inrättandet av en ny demokratisk regering, vilken också skulle vara väl förankrad hos det afghanska folket och representativ för de många intressena Kabul sågs som ett steg på vägen mot politisk stabilitet i det av krig i landet. Det påföljande inrättandet av en interimsregering i huvudstaden härjade landet. Denna uppsats syftar till att utreda om förutsättningarna i landet tillåter införandet av det tänkta demokratiska styret eller om premisserna istället torde innebära att ett annat styrelseskick bättre passar landet samt vilket styrelseskick detta då kunde tänkas vara. Detta är intressant eftersom de rätta förutsättningarna inom landet måste finnas om resultatet av ett demokratiskt styre ska bli acceptabelt.

Siglög lät resa stenarna efter Sigvid : Om namnledsvariation i uppländska runstensinskrifter

Uppsalaromantikern Vilhelm Fredrik Palmblads (1788-1852) roman Familjen Falkenswärd (1844-45) var delvis en omarbetning av en romanföljetong (den s.k. Kalenderromanen) som Palmblad publicerade på 1810-talet i Poetisk kalender. I jämförelse med Kalenderromanen kan man i Familjen Falkenswärd se en utveckling mot ökad verklighetskontakt.Denna uppsats behandlar temat ideal och verklighet i Familjen Falkenswärd. Med ?verklig-het? åsyftas ingen yttre verklighet utanför romanen, eventuell realism lämnas alltså utanför undersökningen.

<- Föregående sida 25 Nästa sida ->