Det kollektiva minnet av mordet på John F Kennedy
Hur människor minns, individuellt och i grupp, med hjälp av bilder, händelser bortom den egna nationella och geografiska kontexten
Turismbranschen är en bransch som förefaller vara på väg framåt. Detta är givetvis bra, framförallt ur ekonomisk synvinkel, för olika typer av besöksmål runt om i Sverige och världen. Samtidigt så hårdnar dock konkurrensen om besökarnas tid och uppmärksamhet då fler och fler aktörer kliver in på scenen. För att möta den konkurensen så har en del av de äldre besöksmålen, exempelvis museerna, börjat modernisera sin produkt för att passa den moderna besökaren. Men kan det vara så att detta sker på bekostnad av, i fallet med museer, autenticiteten hos det som presenteras?I den här uppsatsen undersöks det som presenteras på ett modernt, upprustat, museum i form av Flygvapenmuseum i Linköping. Stämmer det som presenteras på museet överens med andra källor? Hur pass anpassat efter den moderna besökaren har det blivit och har det gått ut över innehållets kvalité? Fokus i uppsatsen har lagts på tre olika objekt. Två av dessa är mer eller mindre känsliga och berör enskilda episoder av svensk 1900- talshistoria. Den ena av dessa är den svenska frivilligkårens deltagande i det finska vinterkriget och det svenska flygvapnets och statens roll i detta krig. Den andra är det svenska kärnvapenprogrammet som under mitten av 1900- talet debatterades flitigt och arbetades på i hemlighet. Den tredje delen som undersöks är de hemmiljöer som har byggts upp på museet och som representerar Sverige under fyra årtionden under det Kalla kriget.Över lag pekar resultaten på ett bra faktamässigt innehåll, även om vissa skillnader förekommer och vissa saker utelämnas. Mycket fokus hamnar dock givetvis på upplevelse och känsla, framförallt vad det gäller hemmiljöerna. Många av föremålen visar sig tidstypiska, men givetvis är det inte riktiga bevarade hem som visas upp utan representationer av hur det kunde se ut. I uppsatsen ställs även Flygvapenmuseums utställningar mot tre olika teorier om turisters syn på autenticitet. Täcker museet in kraven som besökaren kan tänkas ha på autenticitet? Eller är det som museet visar upp fullständigt icke- autentiskt? Med grund i de resultat som kommit fram i undersökningen av de tre ovan nämnda objekten analyseras utställningarna utifrån hur besökaren skulle ställa sig till dessas innehåll i enlighet med de valda teorierna.Frågan visar sig vara mångfacetterad och något entydigt svar visar sig inte. Museets utbud visar sig så pass brett så att alla de valda teorierna påvisar autenticitet i vissa aspekter, medan det saknas i andra. Sanningen ligger kanske i en kombination av de olika teorierna?