Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sin kunskap, ansvar och utbildning avseende malnutrition inom allmÀn omvÄrdnad. Malnutrition Àr en vetenskaplig term för undernÀring. UndernÀring Àr ett tillstÄnd som uppkommer dÄ kroppens behov av energi och nÀringsÀmnen inte tÀcks under en lÀngre tidsperiod. Sjukdom medför ofta nedsatt aptit och mÄnga sjukdomstillstÄnd ger ökad energiomsÀttning. Malnutrition Àr ett vanligt förekommande tillstÄnd bland inlagda patienter, i synnerhet bland Àldre.

Sammanfattning Malmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, inkludering, integrering, mÄngfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan Àr vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, dÀr var och en har rÀtt till lÀrande och delaktighet. DÀremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att frÀmja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor i en kommun dÀr man profilerat sig med ett inkluderande arbetssÀtt. TvÄ pedagoger och tvÄ specialpedagoger intervjuades.

Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strÀvan efter att bidra med ny forskning för omrÄdet utbildning för hÄllbar utveckling inom förskolan, dÄ det Àr ett tunt utforskat omrÄde.Resultatet av studien Àr att den antropocentriska natursynen dominerat i bÄda filmerna, men att de samtidigt ifrÄgasÀtts mellan raderna. Slutsatsen av studien Àr att innehÄllet i filmerna gÄr att anvÀnda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner..

Utbildning Àr nÄgot som de flesta mÀnniskor behöver och Àr intresserade av att skaffa sig. SamhÀllet utvecklas genom att individer utbildar sig och att resurser och begÄvningar pÄ sÄ sÀtt tas till vara. Dessutom Àr utbildning en av de fÄ metoder som individer kan anvÀnda för att flytta sig uppÄt i social stÀllning. Det finns mÄnga teorier och mycket forskning som visar hur social klass pÄverkar individens beslut angÄende utbildningsval. Dessa studier visar Àven att individers etnicitet kan resultera i ett negativt utfall pÄ arbetsmarknaden.Det verkar dock finnas begrÀnsat med studier som undersöker utbildningsval vad gÀller inrikes respektive utrikes födda pÄ högre nivÄ (eftergymnasial utbildning).

Allt fler barn i Sverige upplever en skilsma?ssa eller separation, vilket medfo?r ett va?xande ja?mlikhetsproblem da? tidigare forskning visat att fo?ra?ldrars skilsma?ssa eller separation kan ha negativ inverkan pa? barns skolprestationer och utbildningsniva?. Utbildning anses vara fundamental fo?r ma?nniskors livschanser senare i livet och vid en skilsma?ssa eller separation minskar fo?ra?ldrarnas mo?jligheter att sto?dja sina barn i deras utbildning. Med detta som utga?ngspunkt a?r syftet att underso?ka om barn med skilda eller separerade fo?ra?ldrar tenderar att ha fa?rre utbildningsa?r ja?mfo?rt med barn i intakta ka?rnfamiljer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad eleverna pÄ gymnasiet anser vara viktigast att lÀra sig inom historieÀmnet samt att se vilken skillnad det finns mellan de elever som har förÀldrar med förgymnasial utbildning, förÀldrar med gymnasial utbildning och förÀldrar med eftergymnasial utbildning. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av en enkÀtundersökning i fyra olika klasser; en barn- och fritidsklass, en naturvetenskaplig klass och tvÄ samhÀllsvetenskapliga klasser. En jÀmförelse har sedan gjorts med andra liknande undersökningar, t.ex. Youth- and history-undersökningen frÄn 1995 och Sture LÄngströms undersökning frÄn 2000. Resultaten frÄn min undersökning och de andra pekar pÄ att eleverna anser att det Àr viktigast och mest intressant med nutidshistoria i Europa och Sverige.

Finansiell förmÄga Àr kunskap om finansiella koncept och produkter, samt förmÄgan att kunna applicera den i verkligheten. MÄnga studier, sÄvÀl nationella som internationella, har visat att flertalet individer har bristande kunskaper inom omrÄdet. Problemet som uppstÄr Àr den direkta pÄverkan det har pÄ ekonomiskt och finansiellt beslutsfattande. I studien undersöks om ekonomiutbildning pÄ universitetsnivÄ ökar den finansiella förmÄgan och dÀrmed bidrar till mer vÀlgrundade ekonomiska beslut. Vidare studeras Àven rÀknefÀrdighet och dess koppling till utbildning och finansiell förmÄga dÄ tidigare forskning behandlat dessa faktorer tillsammans.

I denna uppsats presenteras en studie som handlar om att ungdomars etablering blir en allt mer utdragen process. Mitt syfte Àr att undersöka ungdomars förestÀllningar av etableringsprocessen.SamhÀllet Àr en stÀndig förÀnderligt och sÄ Àven förutsÀttningarna för ungdomarna. Studier som gjorts mellan Ären 1989 och 1997 visar att etableringsÄldern stigit frÄn 21 till 27 Är under denna period, och att den idag fortfarande ligger pÄ den nivÄn. En orsak till den stigande etableringsÄldern Àr förÀndrade utbildningskrav som Àr en del av den sysselsÀttningspolitik som EU arbetar med mÄl att minska ungdomars tid i arbetslös. En annan orsak till den stigande etableringsÄldern Àr att arbetsmarknaden har förÀndrats och det i sin tur skapas nya strukturella problem.

Uppsatsen handlar om interaktiv video och om det Àr ett bÀttre inlÀrningssÀtt Àn traditionell utbildning. Max Hamburgerrestauranger anvÀndes i arbetet som ett praktiskt exempel och dom anstÀllda har fÄtt agera som respondentgrupp för testning av sekvenser av interaktiv videoutbildning. Syftet var att undersöka om interaktiv videoutbildning Àr ett bÀttre inlÀrningssÀtt. Om sÄ Àr fallet varför? Uppsatsen bygger pÄ kvalitativ metod.

Inkludering Ă€r starkt sammankopplat med mĂ„let om en likvĂ€rdig utbildning. ÄndĂ„ Ă€r inkludering inte helt sjĂ€lvklart i dagens skola och ses heller inte sĂ€llan som problematiskt att organisera för den enskilde lĂ€raren.Syftet med denna studie Ă€r att frĂ„n utsagor av lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa studera mönster i deras attityder till inkludering av elever med fysisk funktionsnedsĂ€ttning samt se hur dessa pĂ„verkar planeringen av undervisningen. Studien Ă€r en undersökande studie med kvalitativa intervjuer som metod. Vi har intervjuat Ă„tta lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa verksamma i grund- och gymnasieskolan samt i sĂ€rskolan.Resultatet frĂ„n intervjuerna visar att inkludering Ă€r ett komplext och svĂ„rtolkat begrepp. Det framkommer att attityderna skiljer sig Ă„t och Ă€r beroende av flera faktorer.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka sambandet mellan socioekonomiska faktorer, oral hÀlsa och oral hÀlsorelaterad livskvalitet. Material och metod: Det gjordes en systematisk litteratursökning som gav totalt 454 trÀffar varav 24 artiklar var relevanta. Artiklarna granskades efter relevans och kvalitet och inkluderades dÀrefter i studien. Resultat: Socioekonomiska faktorerna inkomst, utbildning, yrke, social status, kön och etnicitet var associerade med oral hÀlsa, dock var inkomst och utbildning det som var mest korrelerat med oral hÀlsa. SÀmre oral status kunde verifieras med klinisk undersökning som oftast undersökte antal tÀnder, karies och parodontit, vilket antogs kunna pÄverka oral hÀlsorelaterad livskvalitet.

BAKGRUND: År 2009 uppskattade man att över 33 miljoner mĂ€nniskor levde med hiv. Personer som lever med hiv omges av fördomar och riskerar att bli stigmatiserade av samhĂ€llet och av denna anledning Ă€r det intressant att undersöka vilka attityder och uppfattningar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter har till dessa personer. SYFTE: Att belysa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder och uppfattningar av personer med hiv/aids och till att vĂ„rda dessa personer. METOD: Litteraturstudien baseras pĂ„ 14 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan Ă„r 1991 - 2011. Artiklarna har klassificerats och kvalitetsvĂ€rderats.

Den hÀr studien Àr ett försök att empiriskt pÄvisa sambandet mellan utbildning och ekonomisk tillvÀxt i U-lÀnder, vilket humankapitalteorin hÀvdar att den visar. Tidigare forskning som undersökt detta samband har inte varit eniga gÀllande utbildningens signifikans pÄ tillvÀxten, vilket kan bero pÄ vilka utbildningsvariabler man anvÀnt och den ojÀmna tillgÄngen av tillförlitliga data, vilket vi ocksÄ uppmÀrksammar i vÄr uppsats. I uppsatsen visar vi pÄ olika faktorer som kan pÄverka utbildningens effekter pÄ ekonomisk tillvÀxt i U-lÀnder. I vÄra undersökningar testas tvÄ olika mÄtt för utbildning som bÄda anses vara viktiga för ekonomisk tillvÀxt. Dessa Àr utbildningskvantiteten och utbildningskvaliteten.

Företag arbetar idag mer aktivt med miljöfrÄgor dÄ det kan generera flera fördelar för dem. Allt fler företag vÀljer dÀrför att utbilda sina anstÀllda inom miljöfrÄgor som en del i detta arbete. För att man ska kunna öka mÀnniskors miljömedvetenhet mÄste man pÄverka deras attityder och frÄgan Àr om man kan göra det med hjÀlp av utbildning?Studier tyder pÄ att mÀnniskors attityder Àr mycket svÄra att pÄverka dÄ det finns flera faktorer som Àr kopplade till denna förÀndringsprocess. MÀnniskor verkar samtidigt pÄverkas av de vÀrderingar som finns i samhÀllet och att försöka förÀndra attityder med hjÀlp av kunskap kan dÀrför ses som överdrivet optimistiskt. Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka om det finns nÄgon möjlighet att förÀndra mÀnniskors attityder till miljöfrÄgor med hjÀlp av utbildning.

Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strÀvan efter att bidra med ny forskning för omrÄdet utbildning för hÄllbar utveckling inom förskolan, dÄ det Àr ett tunt utforskat omrÄde.Resultatet av studien Àr att den antropocentriska natursynen dominerat i bÄda filmerna, men att de samtidigt ifrÄgasÀtts mellan raderna. Slutsatsen av studien Àr att innehÄllet i filmerna gÄr att anvÀnda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner..