Bakgrund: Sjuksköterskeprogrammet  vid Uppsala universitet innefattar 49,5 högskolepoÀng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I termin 2 har studenterna fyra veckor VFU inom basal omvÄrdnad och handledes dÄ av undersköterska. Handledning Àr ett sÀtt att lÀra ut och utveckla kompetens och innefattar bÄde teoretiskt och praktiskt kunnande. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskornas upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning i termin 2 pÄ sjuksköterskeprogrammet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.

Arbetets syfte har varit att undersöka hur elever i matematiksvÄrigheter uppfattar matematikundervisningen, sin egen förmÄga i matematik samt att försöka identifiera faktorer som skulle kunna medvetandegöra eleven om den egna kompetensen.Metoden var enskilda kvalitativa intervjuer utifrÄn semistrukturerade frÄgestÀllningar innehÄllande ett mindre kvantitativt moment. Sex elever frÄn tre klasser i Ärskurs 7 deltog.Resultatet visar att eleverna uppfattar matematikundervisningen som tyst eget arbete i lÀroboken, fÄ lÀrargenomgÄngar, eleven styr sjÀlv arbetet, vÀntetiden pÄ lÀrarhjÀlp Àr lÄng, proven visar vad eleven kan, inga alternativa arbetsformer förekommer och lektionerna Àr stökiga. Specialundervisningen uppfattas genomgÄende som positiv.Eleverna har mycket svÄrt att ange sin matematiska förmÄga. Det kvantitativa momentet visar dock att flickorna antingen bedömde sin förmÄga korrekt eller undervÀrderade sig sjÀlva medan pojkarna i högre grad övervÀrderade sin förmÄga.Strukturerad undervisning innehÄllande formativ bedömning, dÀr lÀrare, elev och kamrater gemensamt ansvarar för kunskapsutvecklingen, anses framgÄngsrik för att medvetandegöra elever i matematik svÄrigheter om sin förmÄga..

VÄrt intresse för integrering mellan Àmnet svenska och de estetiska uttryckssÀtten har avgjort temat för denna rapport. Den syftar till att belysa pedagogers tankar kring sitt arbete med den ovan nÀmnda integreringen och deras vardagspraktik. Vi har frÄgat hur de tÀnker kring motivation, kreativitet och lÀrande, och har tagit del av deras beskrivningar kring vardagspraktiken. I lÀroplanen för de obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet [Lpo94] stÄr det att lÀsa att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer i till exempel bild, drama, musik och dans. Vi har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr man anser att lÀrandet sker i samspel med andra.

NĂ€r man kommer ut i arbetslivet efter avslutad utbildning sĂ„ finns det en del krav och uppfattningar om vad man bör kunna för att fungera vĂ€l i valt yrke. Kunskaper som man till största del bör ha fĂ„tt med sig frĂ„n den utbildning man gĂ„tt. Vad det gĂ€ller nyutexaminerade kockar som denna undersökning handlar om sĂ„ Ă€r kunskaper i grunder ett exempel pĂ„ nĂ„got som man behöver ha för att klara sig bra i inledningen av sitt nya yrkesliv.Genom att genomföra en undersökning med hjĂ€lp av att intervjua kockar som relativt kort tillbaka klarat sin utbildning samt Ă€ven med vĂ€l yrkeserfarna köksmĂ€stare, sĂ„ har jag försökt fĂ„ en bild av hur det ser ut med "nya" kockars kunskaper. Är uppfattningen hos bĂ„de dessa kockar och köksmĂ€stare att kunskaperna efter utbildningen rĂ€cker till för att klara yrket pĂ„ godtagbart sĂ€tt?I undersökningen tar jag Ă€ven upp tidigare forskning, som kan sĂ€ttas i relation till undersökningen och dess syfte, samt kort om vad lĂ€roplanen sĂ€ger om kunskaper och liknande.

??fotboll Àr vÀrldens största lagsport? (elev pÄ fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras pÄ mÄnga saker bl.a deras bakgrund och olika pÄverkansfaktorer. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ elevernas pÄverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har nÀr de börjar sin utbildning och om de förvÀrvar nytt kapital under utbildningens gÄng. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstÄs ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. VÄr studie har vi utfört pÄ en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

Detta examensarbete undersöker möjligheter att bjuda in vuxna elever att medverka mera i skolans kvalitetsarbete. MÄnga vuxna som utbildar sig mot ett yrke har lÄng och vÀrdefull livs och yrkeserfarenhet som borde tas tillvara. Det har varit mycket diskussioner genom tiderna om elevinflytande och medverkan men Àr detta Àr nÄgot som passar extra bra för vuxna. Jag har med en enkÀt mÀtt hur eleverna upplever förutsÀttningar för medverkande i lÀrandet. EnkÀten ger nÄgra svar pÄ hur elever frÄn tre nordiska lÀnder upplever lÀrandet i olika arbete- och undervisningsformer.

Bakgrund: SjÀlvskadebeteende Àr ett samhÀllsproblem som ökar. Personer med sjÀlvskadebeteende kan ofta uppleva att de inte bemötts pÄ ett bra sÀtt av vÄrdpersonal. Beteendet kan vara svÄrt att begripa och provocerande för omgivningen. Personer som skadar sig sjÀlv gör det i syfte att lindra Ängest och smÀrta. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser i bemötandet av personer med sjÀlvskadebeteende.

Denna uppsats har sitt ursprung i att Kontaktpersonsverksamheten LSS Majorna i Göteborg tog kontakt med institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. De hade en önskan om att nÄgra studenter skulle ta pÄ sig uppgiften att undersöka om deras stödinsatser i form av handledning, feedback och utbildning var tillrÀckliga. Vi tyckte att uppdraget var intressant dÄ vi alla tre har erfarenheter frÄn mÀnniskobehandlande organisationer och pÄ nÀra hÄll sett hur viktiga dessa mellanmÀnskliga relationer Àr. Vi har genomfört en kvantitativ studie och vÄr datainsamlingsmetod bestod i att skicka ut enkÀter till 112 kontaktpersoner inom kontaktpersonsverksamheten LSS Majorna. Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka om kontaktpersonerna fÄr de verktyg i form av handledning, feedback och utbildning de behöver för att utföra sina uppdrag pÄ ett bra sÀtt.

Elever ska lÀra av skönlitteratur. SÄ stÄr det beskrivet om skönlitteratur i kursplanen i svenska. Forskare och författare pÄtalar vikten av att lÄta barn lÀsa och bli lÀsta för. Mitt arbete kan ses som en strÀvan att kartlÀgga vilken roll skönlitteraturen spelar pÄ en skola, i Ären 1-6. Syftet har varit att fÄ fram pedagogernas syn pÄ skönlitteratur i undervisningen samt att fÄ en insikt om hur de konkret anvÀnder sig av skönlitteratur.

Syftet med studien Àr att analysera hur nyanlÀnda elever integreras i den svenska skolan och att undersöka vilka arbetsformer lÀrare i förberedelseklass, och lÀrare som arbetar med svenska som andrasprÄk anvÀnder sig av i utbildningen av nyanlÀnda elever. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem lÀrare pÄ tre skolor i tvÄ olika kommuner i södra Sverige. Under intervjuerna lÄg fokus pÄ vilka arbetssÀtt lÀrare anvÀnder sig av, gÀllande tvÄ viktiga komponenter i integrationsarbetet: mottagningen och undervisningen. Eftersom undersökningsgruppen Àr relativt liten sÄ ger det enbart en insikt i hur arbetet kan se ut, men dÄ likheterna Àr uppenbara sÄ antyder det att samma arbetssÀtt förekommer pÄ andra skolor. Resultaten visar att mottagningen sköttes pÄ liknande sÀtt pÄ alla undersökta skolor, det vill sÀga, deltagande vid första mötet med eleven var det samma, och kartlÀggningen pÄbörjades omgÄende.

Under 1980- och 1990-talet examinerades musiklÀrare med rytmisk sÄng som huvudinstrument i en svensk reformerad utbildning som ansÄgs motsvara samhÀllets krav pÄ en ?modern? musiklÀrare. Hur formades studenter, lÀrare och traditioner i denna reform? Denna kvalitativa studie fokuserar sÄngpedagogisk verksamhet med inriktning mot afroamerikansk tradition med syfte att undersöka rytmiska sÄngpedagogers upplevelser av sin verksamhet, kompetens och kunskapsutveckling i relation till sin egen utbildning och yrkespraktik. Tre sÄngpedagogers unika och personliga berÀttelser ligger till grund för studien vars resultat visar pÄ att den mÄngfacetterade sÄngpedagogiska verksamheten bÀr pÄ utmaningar som gÄr att koppla till bland annat traditioner kring undervisning i högre utbildning, kompetens och sjÀlvinsikt.

Syftet med studien var att undersöka vuxna elevers inlÀrningsstrategier vidandrasprÄksinlÀrning. En kvantitativ undersökning genomfördes som baserades pÄenkÀter i pappersform vilka delades ut till eleverna. EnkÀterna syftade till att Àven tareda pÄ om faktorer som utbildning, antal sprÄk och motivation pÄverkar valet avordinlÀrningsstrategier för inlÀrningen av svenska sprÄket. Resultaten visade att utbildningsnivÄn bland vuxna inlÀrare inte Àr betydelsefull föranvÀndning av ordinlÀrningsstrategier. DÀremot tyder enkÀternas svar pÄ attmotivationen och antalet sprÄk som respondenterna talar, förutom modersmÄlet ochsvenska, Àr avgörande för valet av ordinlÀrningsstrategier..

Syftet med uppsatsen var att undersöka individers attityder till och uppfattningar av deras lands vÀlfÀrdspolitik; i USA, Tyskland och Sverige. Vidare undersöktes om och hur respektive individ tror att deras tillgÄng till vÀlfÀrdstjÀnster skulle ha sett annorlunda ut i ett annat vÀlfÀrdspolitiskt system. Upplevelsen av tillgÄngen till och kvaliteten pÄ vÀlfÀrdstjÀnstomrÄdena ?sjukvÄrd?; ?inkomsttrygghet ? arbetslöshets- och sjukförsÀkring?; ?utbildning? samt ?Älderdom ? pensionsförsÀkring och vÄrd? undersöktes, med fokus pÄ utbildning. Samt hur individerna sjÀlva ansÄg att det borde vara.

Folat Àr ett B-vitamin som behövs för vÄr blodbildning och cellens ÀmnesomsÀttning. En brist pÄ folat ger anemi och har ett samband med risken för missbildningar av ryggmÀrgen, neuralrörsdefekter (NRD). Folat finns bland annat i gröna bladgrönsaker, fullkornsprodukter samt frukt och bÀr. Syntetiskt framstÀllt kallas det för folsyra och dÄ har det en större biotillgÀnglighet. Ett tillskott med folsyra pÄ 400 ?g rekommenderas av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen till alla kvinnor i barnafödande Älder och för gravida under graviditetens första trimester för att minska risken för ryggmÀrgsbrÄck hos foster.Enligt Riksmaten 2010- 2011 Àr intaget av folat genom kosten lÄgt i Sverige, speciellt bland unga kvinnor upp till 30 Är.

SAMMANDRAGSyftet med studien Àr att skapa kunskap om hur en lÀrare i ett interkulturellt klassrum synliggör flersprÄkiga elever, ger dem utrymme, taltid och tillgodoser deras behov för vidare sprÄkutveckling. I fallstudien har det genomförts intervjuer med en lÀrare och tvÄ rektorer verksamma pÄ en mellanstor skola i en mellanstor kommun, dÀr lÀraren Àven har observerats i sitt arbete. Av resultatet framgÄr det att samtliga informanter Àr införstÄdda med betydelsen av att synliggöra, skapa utrymme för och ge taltid till de flersprÄkiga eleverna. Det framgÄr av resultatet att informanterna Àr vÀl införstÄdda med miljöns betydelse för vidare sprÄkutveckling och att skolan anvÀnder varierade metoder och strategier för att bidra till fortsatt sprÄkutveckling. Resultatet visar ocksÄ att skolan har en positiv instÀllning gentemot flersprÄkiga elever och att man arbetar aktivt för att skapa en miljö som verkar sprÄkstimulerande.