En 80-talist karaktÀriseras bland annat av sitt meningssökande, gruppfokus och sökande efter trygghet i otryggheten. Dessa attribut talar för att dessa individer skulle preferera en decentraliserad organisationsstruktur dÀr de fÄr svar pÄ sina relevansfrÄgor via stimulerande arbetsuppgifter och arbetsformer. Arbetsformerna fÄr gÀrna lÀmna utrymme för ansvar och mÄlstyrningen Àr kanske den styrning som bÀst motiverar en 80-talist. en 80-talist Àr uppvÀxt i ett konsumtionssamhÀlle och uppskattar den monetÀra belöningen dÄ denna fysiskt och tydligt symboliserar organisationens uppskattning. Det Àr dock vÀldigt viktigt att denna kompletteras av icke-monetÀra belöningar i form av uppskattning, delegerat ansvar samt stimulerande arbetsuppgifter.

Arbetsmarknaden i Sverige har de senaste Ären genomgÄtt en markant flexibilisering i form av förÀndrade arbets- och organisationsformer. I takt med olika omvÀrldsförÀndringar har intresset för alternativa arbetsformer av diverse slag ökat. Bemanningsbranschen tillgodoser kravet pÄ flexibla arbetsformer och Àr en bransch som har genomgÄtt en kraftig tillvÀxt de senaste Ären. I oktober 2008 antog EU ett bemanningsdirektiv vars syfte Àr att förena flexibla arbetsformer med en social trygghet för personal som hyrs ut av bemanningsföretag. Det antagna direktivet innehÄller en likabehandlingsprincip som innebÀr att inhyrda arbetstagare ska ha minst samma grundlÀggande arbets- och anstÀllningsvillkor som dem som anstÀllts direkt av kundföretaget för samma tjÀnst. Syftet med uppsatsen Àr undersöka hur den svenska bemanningsbranschen pÄverkas av det nya direktivet.

Syftet med denna intervjustudie Ă€r att ge pedagogens perspektiv pĂ„ det demokratiska uppdraget i dagens skola och pĂ„ nĂ„gra faktorer som pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ ansats dĂ„ vi genomfört intervjuer med lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r, År 1-3. I resultatet synliggörs att lĂ€rarna anser demokratiuppdraget vĂ€sentligt i undervisningen men att de upplever det svĂ„rt att prioritera demokratiuppdraget jĂ€mfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation pĂ„ hur de intervjuade lĂ€rarna beskriver sitt arbete i klassrummet. LĂ€rarnas syn pĂ„ förutsĂ€ttningarna för sitt arbete varierar.

Studiens syfte var att fÄ en bild av vad klasslÀraren kÀnner till och deras instÀllning till begreppet arbetsminne och arbetsminnestrÀning. Undersökningen avsÄg ocksÄ att undersöka om arbetsminnestrÀning bidragit till ökad kunskap och om det pÄverkat klasslÀrarens förhÄllningssÀtt och arbetsformer i klassrummet. Vidare var syftet att undersöka om och i sÄ fall hur de arbetar med arbetsminne. Undersökningen har gjorts genom kvalitativ forskningsintervju med delvis strukturerade frÄgestÀllningar. Eftersom ett antal frÄgestÀllningar var likalydande har intervjun i viss grad varit standardiserad. Resultatet av vÄr studie visar att klasslÀrarens kunskap om begreppen arbetsminne och arbetsminnestrÀning Àr diffus. Resultatet visar ocksÄ att klasslÀrarna tillmÀter arbetsminnet en stor betydelse för skolarbetet eftersom de anser att tiden som gÄtt Ät till trÀningen varit vÀl anvÀnd.

Studiens syfte var att undersöka nÄgra elevers och pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som pÄverkar elevernas motivation till skolarbete. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor gjordes en studie dÀr vi genom kvalitativa intervjuer lÄtit nio elever och fyra pedagoger frÄn tvÄ skolor tala om sina upplevelser av motivation i skolan. Studien innehÄller informanternas berÀttelser om vilka faktorer som inverkar pÄ motivationen, resultatet diskuterades utifrÄn Jerome Bruners motivationsteori och  John Hatties studie om motivation. NÀr vi sammanfattade resultatet kunde vi ur samtliga informanters svar utlÀsa att elevers motivation var starkt kopplad till fyra huvudomrÄden; meningsfullhet, delaktighet, variation och upplevelsebaserad inlÀrning. Nyckelord: motivation, motivation, pedagogik, lÀrare, learning, elever, klassrum, arbetsformer.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka arbetsformer pedagogerna anvÀnder i arbetet med yngre barns inflytande och vilka begrÀnsningar och möjligheter det finns till inflytande i förskolan. Den valda metoden i studien Àr kvalitativ intervju, dÀr fem pedagoger har intervjuats. Pedagogerna har fÄtt besvara frÄgestÀllningar om hur de arbetar med yngre barns inflytande.I resultatet framkom att inflytande Àr en viktig del i arbetet pÄ förskolan. Det kom fram att pedagogerna anvÀnder sig av olika arbetsformer i arbetet med barns inflytande, det kan handla om att skapa handlingsutrymme för barnen. Det kom ocksÄ fram att inflytande Àr begrÀnsat exempelvis av regler och att det Àr pedagogerna som begrÀnsar de yngre barnens inflytande.

Utformning och innehÄll i kursen bioteknik BI1209 i NV3 undersöks genom en enkÀt besvarad av 26 gymnasier. Arbetsformer, lÀromedel, laborationer, utvÀrdering kartlÀggs..

Bakgrund: I kursplanen för Är 5 finns bÄde strÀvans- och uppnÄendemÄl inom naturvetenskapens tre omrÄden 2013 kemi, fysik och biologi. Det finns studier som visar att den naturvetenskapliga undervisningen Àr obefintlig inom vissa omrÄden för de lÀgre Äldrarna. Detta beror pÄ att pedagogerna för de lÀgre Äldrarna inte Àr förtrogna med kemi och fysik sjÀlva och dÀrför undviker Àmnet samt dess begrepp. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur lÀrarna för klass 1-3 spontant tÀnker kring begreppen fast och flytande form samt gasform, ljudets utbredning och magnetism samt vilka arbetsformer de kan tÀnka sig att arbeta med inom respektive omrÄde samt vilken instÀllning de har till att etablera begrepp hos barnen. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua Ätta lÀrare, för att fÄ fram lÀrarnas spontana tankar.

Syftet med vĂ„r rapport Ă€r att försöka ge en djupare inblick i ett av polisens mindre kĂ€nda verksamhetsomrĂ„den. Vi har valt att arbeta med de regionala insatsgrupperna bĂ„de för att vi sjĂ€lva vill fĂ„ ökade kunskaper om deras verksamhet samt för att undersöka hur denna polisiĂ€ra resurs Ă€r organiserad i polismyndigheten. Rapporten försöker att analysera hur de regionala insatsgrupperna skiljer sig Ă„t betrĂ€ffande arbetsformer, utbildning och organisation i Örebros respektive VĂ€sterbottens polismyndighet. De fakta och uppgifter som rapporten bygger pĂ„ har inhĂ€mtats frĂ„n litteratur och genom intervjuer. Det vi har kommit fram till Ă€r att de regionala insatsgrupperna skiljer sig signifikant frĂ„n varandra och en likriktning av verksamheten genom nationellt faststĂ€llda direktiv skulle kunna kompetenssĂ€kra insatsgruppernas verksamhet..

Syftet med följande arbete var att undersöka vilken syn och uppfattning lÀrare och elever har dÄ det gÀller elevinflytande pÄ hotell- och restaurangprogrammet..

Skolverket (2003) har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste Ären har mÄnga elever tappat intresset för Àmnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjligheten till kÀnslor av upptÀckarglÀdje och engagemang (Skolverket, 2001/02). Med laborativa arbetsformer kan rutinmÀssiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istÀllet diskussion, reflektion och kommunikation i Àmnet. Studiens syfte var att undersöka om elevers motivation och intresse för matematik kan pÄverkas genom ett laborativt arbetssÀtt. MÄlet var dÀrmed att se om den enskilda elevens synsÀtt pÄ, och instÀllning till, matematik kan bli mer positiv genom en laborativ övning.

Ett av skolans viktigaste uppdrag Àr att skapa goda möjligheter för barnens lÀs- och skrivutveckling, dÀrav Àr det av största vikt för pedagoger att besitta en bred kompetens inom detta omrÄde. Syftet med denna uppsats Àr att diskutera nÄgra pedagogers didaktiska val i arbetet med barns tidiga lÀs- och skrivutveckling mot bakgrund av deras utbildning och arbetslivserfarenheter. Den empiriska studien belyser hur nÄgra pedagoger motiverar sina didaktiska val betrÀffande undervisningsinnehÄll och arbetsformer samt vad som pÄverkat dessa val. Studien omfattar bÄde kvalitativa intervjuer och observationer. Analysen sker utifrÄn det socialinteraktionistiska perspektivet vilket dominerar forskningen idag samt genomsyrar gÀllande styrdokument.

Varierad matematikundervisning föresprÄkas i nationella styrdokument vilka skolor och pedagoger vÀntas följa. De mÄl och riktlinjer som finns uppsatta ska nÄs med hjÀlp av varierade arbetsmetoder och arbetsformer. Skolors och pedagogers tillvÀgagÄngssÀtt för att nÄ dit Àr dock tolkningsbara och dÀrför intressanta att undersöka vilket ocksÄ Àr studiens syfte.För att ta del av pedagogers uppfattning kring varierad matematikundervisning med dess tillhörande arbetsmetoder och arbetsformer har jag undersökt tillÀmpning, omfattning, pÄverkansfaktorer samt sökt likheter och skillnader mellan skolorna. Detta möjliggjordes genom att jag genomförde halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som undervisar i nÄgon av Ärskurserna 4-6 pÄ en kommunal samt en privat skola.Resultatet visar att pedagogerna har en nÄgorlunda samstÀmmig syn kring varierad matematikundervisning samt de arbetsmetoder och arbetsformer som följer. Tydligt blir att arbete i lÀrobok och praktisk matematik sÄsom laborationer, vardagsanknuten matematik samt diskussioner stÀlls mot varandra likasÄ enskilt arbete och grupparbete.

Syftet med denna studie var att undersöka tillförlitligheten vid bedömning/betygsÀttning av eleverna nÀr de redovisade pÄ andra sÀtt Àn skriftliga prov. Eftersom vi föresprÄkar elevaktiva och kreativa arbetsformer passade den formen bra för den kvalitativa studie som vi genomförde i en klass Är 9 i LuleÄ. Eleverna redovisade genom en muntlig redovisning med illustrativa hjÀlpmedel och gjorde en skriftlig inlÀmning. Vi observerade deras kunskaper vid det muntliga redovisningstillfÀllet med hjÀlp av en bedömningsmatris, den skriftliga inlÀmningen bedömdes med hjÀlp av en rÀttningsmall och betygskriterierna. Resultatet blev tvetydigt, vi kunde göra en tillförlitlig bedömning av elevernas kunskaper nÀr de redovisade muntligt med hjÀlp av illustrativa hjÀlpmedel, men det fanns flera fall dÄ det krÀvdes följdfrÄgor för att pÄ ett tillförlitligt sÀtt bedöma att det var deras kunskaper.

Syftet med detta arbete var att studera effekterna av en totalintegrering vad gÀller barnens lÀrandemiljö, i termer av: * Lust att lÀra * Individanpassning * Möjlighet till variation i arbetsformer och material * Aktivitet * Interaktion * samt pedagogernas uppfattning om lÀrandemiljöns utveckling Totalintegrering i detta sammanhang omfattar integrering av förskoleklass, skola och fritidshem vad avser pedagoger med olika professioner, barn i olika Äldrar (6-12 Är) samt de olika verksamheternas specifika pedagogik. Det pedagogiska utvecklings ? och förÀndringsarbetet gjordes med ansats i aktionsforskningen och genomfördes av hela arbetslaget genom kontinuerliga intervjuer, diskussioner och reflektioner för att utvÀrdera, analysera och vidareutveckla verksamheten. Ett slumpvist urval av berörda barn samt förÀldrar intervjuades kring syftet. Resultaten visade pÄ att totalintegreringen givit positiva effekter pÄ barnens lÀrandemiljö vad avser lust att lÀra, individanpassning, möjlighet till variation i arbetsformer och material, aktivitet samt interaktion.