I Lpo 94 kan vi lÀsa att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ hur en grupp verksamma lÀrare tolkar begreppet demokratiska arbetsformer. Fokus ligger pÄ hur lÀrarna i sin planering, undervisning och utvÀrdering internaliserar begreppet demokratiska arbetsformer men Àven hur det gestaltar sig i klassrummet. Undersökningen baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lÀrare. Resultatet visar att lÀrarna i undersökningsgruppen upplever begreppet som svÄrtolkat och att det Àr svÄrt att i den planerade undervisningen arbeta med demokrati pÄ det sÀtt som Lpo 94 pÄvisar nÀmligen att eleven ska utveckla sin förmÄga att utöva inflytande och ansvar genom att aktivt delta i planering och utvÀrdering.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstÄ med flexibla arbetsformer och hur de pÄverkar organisationer. Vi önskar Àven att fylla gapet vi uppmÀrksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer pÄ Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrÄn olika förutsÀttningar delvis i form av; tekniska förutsÀttningar, stÀndig förÀndring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anstÀlldas förutsÀttningar.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstÄ med flexibla arbetsformer och hur de pÄverkar organisationer. Vi önskar Àven att fylla gapet vi uppmÀrksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer pÄ Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrÄn olika förutsÀttningar delvis i form av; tekniska förutsÀttningar, stÀndig förÀndring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anstÀlldas förutsÀttningar.

I denna tolkande studie undersöks samhÀllskunskapslÀrares förstÄelse och tolkning av skolans demokratiska uppdrag pÄ gymnasieskolan. Styrdokumenten sÄsom skollag, lÀroplaner och kursplaner i samhÀllskunskap ÄlÀgger skolan ett demokratiskt uppdrag, men beskriver inte hur detta ska omsÀttas i praktiken. Genom abduktion som metodologisk utgÄngspunkt analyseras ett empiriskt material, som utgörs av kvalitativa intervjuer angÄende tolkningar hur detta uppdrag kan omsÀttas. Detta material och skolans styrdokument sammanvÀvs i en analys med demokratiteori och tidigare forskning. Analysen och resultatet tyder pÄ att de fem intervjuade samhÀllskunskapslÀrarna har en tendens att tolka demokrati i en skolkontext och vÀrdegrundarbete i termer av organisationsproblematik.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrares syn pÄ relation mellan arbetsformer, ÀmnesomrÄden och elevers matematiska kompetenser nÀr det gÀller matematikundervisningen, inom grundskolans tidigare Är. Jag ville Àven ta reda pÄ hur enkÀter med öppna frÄgor fungerar som insamlingsmetod för tidspressade lÀrare som undervisar inom grundskolans tidigare Är. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med en öppen enkÀt och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att lÀrarna i liten eller ingen utstrÀckning anpassar arbetsformerna till de olika ÀmnesomrÄdena. LÀrarna gör inte heller nÄgon koppling mellan vilka kompetenser de önskar att eleverna utvecklar till nÄgot speciellt ÀmnesomrÄde.

Med den hÀr uppsatsen vill jag belysa estetikÀmnenas roll och status i tvÄ grundskolor i en medelstor vÀstsvensk stad. Jag vill Àven se i vilken mÄn de estetiska arbetsformerna praktiseras i skolornas vardag och i vilken mÄn lÀrarna anser sig ha nytta av styrdokumenten i detta arbete. För det hÀr syftet har min metod blivit en enkÀtundersökning dÀr pedagoger frÄn de bÄda skolorna har fÄtt besvara frÄgor kopplade till följande fyra estetiska arbetsformer: bild och form, drama, musik och dans. Resultaten redovisas utifrÄn tre kategorier: skola, Älder och yrkesgrupp. Vad som bland annat framkommit i undersökningen Àr att bilden Àr den arbetsform som tar upp mest tid och dansen den arbetsform som tar upp minst tid.

LÀroplanen för grundskolans tidigare Är 2011 uppmanar personalen i skolan att utveckla ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos eleverna.  Skolverket menar att entreprenörskap ska löpa som en röd trÄd genom hela skolan och förutsÀttningen Àr att lÀrarna Àr bekvÀma med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lÀrande. Studien syftar till att undersöka vilka arbetsformer som anses entreprenöriellt lÀmpliga. Genom kvalitativa intervjustudier uppmÀrksammas hur fem lÀrare resonerar kring val av arbetsformer för att stimulera entreprenöriella kompetenser. LÀrarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever sÄsom kreativitet, lusten att skapa och förmÄgan att ta initiativ och göra idéer till handlingar. Detta bör ske genom skapande aktiviteter som vÀljs utifrÄn demokratiska former med elevinflytande för att skapa delaktighet och engagemang. LÀrarens ses agera som en coach som aktivt uppmuntrar och vÀgleder eleverna i arbetsprocessen, för att lyfta fram deras kvalitéer och kompetenser i entreprenöriellt arbetssÀtt.

Avsaknaden av positiva resultat av verksamhetsutvecklingar beror till stor del pÄ en begrÀnsadhelhetssyn inom organisationer. För att skapa en helhetssyn Àr det möjligt att kartlÀggaorganisationens processer, vilket kan göras i olika arbetsformer. Syftet med föreliggande studie Àratt inventera vanligt förekommande arbetsformer för insamling, visualisering och dokumentering avverksamhetskunskap i en processkarta med en rad svenska kommuner som exempel. En kommunbedriver verksamheter inom flertal omrÄden vilket innebÀr en mÀngd processer i behov avkartlÀggning. UtifrÄn egna och andras erfarenheter inom processkartlÀggning inom ramen för enkurs pÄ universitetet och en kvalitativ intervju med en konsult inom processutveckling utformadesen enkÀtundersökning.

Syftet med min undersökning var att undersöka vilka arbetssÀtt och metoder nÄgra gymnasielÀrare anvÀnder sig utav i sin undervisning för att frÀmja grundlÀggande demokratiska vÀrderingar. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med tre gymnasielÀrare som undervisar i Àmnet samhÀllskunskap. I min undersökning framkom att gymnasielÀrarna anvÀnder sig av deliberativa samtal för attfrÀmja elevernas demokratiska vÀrderingar. LÀrarna beskriver Àven att de anvÀnder sig av studiebesök, förelÀsningar, grupparbete samt tvÀrgruppsredovisningar. De berÀttar Àven att de bemöter elever som uttalar sig frÀmlingsfientligt med fakta och sakargument samt pÄvisar att fördomarna saknar grund.

Studien Àr baserad pÄ lÀrares, specialpedagogers samt projektledares uppfatt-ningar av arbetssÀtt och arbetsformers betydelse i ett matematikprojekt som bedrivs i Äk 3. Syftet med detta arbete Àr att studera vilka arbetssÀtt och ar-betsformer som anvÀnds i ett matematikprojekt för att utveckla elevers ma-tematiska förmÄga med fokus pÄ aritmetik, ur ett specialpedagogiskt perspek-tiv. En kvalitativ metod valdes dÀr intervju i grupp, enskild intervju samt in-tervju via e-post med respondenter frÄn tre mÄlgrupper genomfördes. Ana-lysmodellen har konstruerats med begrepp frÄnAdding it up (Kilpatrick, Swafford & Findell, 2001), KOM-projektet (Niss & HÞjgaard-Jensen, 2002) samt Visible learning (Hattie, 2009). VÄrt resultat visar att lÀrares, specialpe-dagogers och projektledares uppfattning Àr att flera faktorer pÄverkar pro-jektets arbetssÀtt och arbetsformer dÀr bristen av tid Àr en betydande faktor.

Syftet med studien Àr att försöka skapa förstÄelse för vad som motiverar elever i klassrumsarbetet. Som blivande lÀrare kÀnns det vÀsentligt att ta reda pÄ de faktorer som gör en elev motiverad. Metoden pÄ arbetet Àr en kvalitativ studie som genomförts pÄ Ätta stycken elever i Ärskurs sex, som genomgick individuella intervjuer. Studien tar upp motivation, i ett historiskt perspektiv, men Àven dagens aktuella forskning. Betydelsen av inre respektive yttre motivation nÀmns, samt hur motivation skapas.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilka arbetsformer och arbetssÀtt som lÀrare anvÀnder sig av i sin matematikundervisning och vad dessa val grundar sig pÄ. Vidare var syftet att ta reda pÄ hur lÀraren arbetar och om utgÄngspunkten utgörs av de mÄl som finns i kursplanen. UtifrÄn syftet har vi diskuterat uttrycket ?mÄl att strÀva mot? i kursplanen och kompetensmÄlen, som Àr en möjlig tolkning till strÀvansmÄlen. VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr fem matematiklÀrare intervjuats.

Syftet med arbetet Àr att beskriva hur den svenska pedagogiska diskursen pÄ 90-talet och framÄt ser pÄ förhÄllandet mellan kunskap och demokratiska arbetsformer inom pedagogiken och utifrÄn ett filosofiskt perspektiv kritisera den empiri och de teorier som föreligger. För att uppnÄ detta syfte har ett urval av verk gjorts utifrÄn kriterier gÀllande innehÄll och tillkomstperiod. Dessa verks teorier och arbetsmetoder beskrivs och jÀmförs utifrÄn valda syfte. Författaren drar slutsatsen att det finns brister i de undersökningar som gjorts och att frÄgan ej kan avgöras förrÀn man kommer tillrÀtta med dessa brister..

Denna studie inriktar sig pÄ pedagoger som arbetar medvetet med sin matematikundervisning i förskolan och skolan. Vi anvÀnder begreppet matematikande som stÄr för all den verksamhet som innehÄller matematik i alla dess former. FrÄgeformuleringarna Àr fokuserade pÄ hur pedagoger tÀnker om grundlÀggande matematikkunskaper, arbetssÀtt och arbetsformer samt dokumentation. Studien bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer. Urvalet av pedagogerna har gjorts utifrÄn vetskapen om att de har satsat aktivt pÄ sin matematikundervisning.

Studien handlar om demokrati och delaktighet i grundskolans tidigare Är. Syftet Àr att se hur lÀrare och elever samspelar i samband med verbala arbetsformer. Hur ser lÀrarens roll ut i samband med verbala arbetsformer i klassrummet? Hur ser elevers kommunikationsutrymme ut i klassrummet? Vilka kommer till tals? Finns det nÄgon könsordning? FrÄgestÀllningarna som styr uppsatsen, innebÀr att genus sÄvÀl som en demokratisyn genomsyrar hela studien. Undersökningen tar plats i en skola, i en förort till en större stad, dÀr alla elever tenderar att ha liknande social och ekonomisk bakgrund.