Bakgrund: Ungefär en procent av Sveriges befolkning har en utvecklingsstörning. Ett kriterie för att ha en utvecklingsstörning är bland annat ett IQ på 70 eller lägre.  En utvecklingsstörning innebär en nedsättning i de kognitiva funktionerna vilket kan leda till svårigheter med kommunikationen. Bemötandet är ett abstrakt begrepp med olika dimensioner och innefattar bland annat genomförandet av ett samtal.Syfte: Syftet med fördjupningsarbetet var att belysa hur vuxna patienter med en utvecklingsstörning blir bemötta inom vården. Bemötandet beskrivs utifrån patienternas egna, anhörigas och vårdpersonalens perspektiv.Metod: Fördjupningsarbetet är en allmän litteraturstudie genomförd på ett systematiskt sätt. Resultatet är baserat på 12 kvalitativa respektive kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Background and aims: The population of older people in our society is increasing. Agerelated changes in the skin results in a diminished perception of pain and pressure and a decreased microcirculation in the skin affects its ability to adapt to injury. Occurrence of pressure sore on geriatrikal clinics are 5-10%, witch means that between five and ten thousand patients gets daily treat for pressure sores. When the patient gets a pressure sore the need for help increases. A common apprehension is that if the patient?s affects with pressure sores it?s because of deficiency in care.

Distriktssköterskan är ofta den sista länken i vårdkedjan från den somatiska vården och hemsjukvården. En fungerande överrapportering från den slutna somatiska vården till hemsjukvården är av yttersta vikt för patientens trygghet och säkerhet och det är därför viktigt att innehållet i omvårdnadsepikrisernas uppfattas som relevant för den fortsatta vården. En omvårdnadsepikris skall innehålla en slutanteckning över de omvårdnadsåtgärder som genomförts på sjukhuset och en kort beskrivning över patientens aktuella omvårdnadsbehov. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors uppfattning om omvårdnadsepikrisernas relevans och användbarhet i den fortsatta vården i hemmet av palliativa patienter samt att jämföra dessa med det faktiska innehållet i omvårdnadsepikriser skrivna av sjuksköterskor inom den slutna somatiska vården.Studien har genomförts med en innehållsanalys av 16 omvårdnadsepikriser insamlade från en kirurgiavdelning på ett större sjukhus i Göteborgsregionen samt semistrukturerade intervjuer med fem distriktssköterskor i Göteborgsregionen. Avslutningsvis jämfördes resultatet från de två datakällorna för att bedöma överensstämmelsen mellan dessa.

Sedan den första skolsköterskan anställdes 1919 i Stockholm har skolsköterskorna bedrivit ett hälsofrämjande arbete på olika sätt. På senare år har hälsobesöket med elevhälsosamtalet hamnat i fokus och detta arbete syftar till att beskriva skolsköterskornas uppfattning om elevhälsosamtalet i grundskolan och på gymnasieskolan. En fokusgruppsintervju med fem skolsköterskor från Göteborg genomfördes och materialet bearbetades fenomenografiskt i en pilotstudie. Resultatet presenterades som tre huvudkategorier: ?Att använda en strategi?, ?Att skapa en relation? och ?Att utvärdera?.

BACKGROUND: A telephone nurse is a nurse that during most of its working time is engaged in healthcare advice via the telephone. The advent of the telephone healthcare advice has probably meant that individuals, who initially wouldn?t have sought help, if they needed to meet healthcare providers face to face, now actually have the confidence to turn to healthcare. For telephone healthcare advice is professional care to identify, assess and advise on individuals? reactions to actual or potential health problems.

Bakgrund: Sjuksköterskor är en viktig länk i omvårdnaden kring den traumatiskt skallskadade patienten och dennes anhöriga. Den tidigare forskningen inom området har visat hur viktigt bemötandet och anhörigmedverkan är för patientens tillfrisknande. De kognitiva problem som ofta uppstår hos en traumatisk skallskadad patient är också de som är svårast att bemöta och behandla. Syfte: Att sammanställa och belysa forskning, som beskriver sjuksköterskors roll i omvårdnadsarbetet av traumatiskt skallskadade patienters speciella behov av omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt med 13 empiriska artiklar.

SAMMANFATTNINGBakgrund: När människan åldras så förändras inte bara kroppens utseende utan också dessnutritionsbehov. Äldre personer som är i kontakt med vården upplever att de inte får denhjälp de behöver med att anpassa nutritionsvården till sina individuella behov ochförutsättningar. När nutritionsvården inte kan anpassas till patienternas individuella behovså föreligger det risk för försämrad hälsa och ett ökat lidande. Patienterna upplever inte attsjuksköterskorna uppmärksammar deras upplevelser av nutritionsvården. Syfte: Syftet meddetta examensarbete är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att tillgodose äldresnäringsbehov.

I varje kultur spelar kommunikationen en stor roll. Kommunikation är en process som både sändare och mottagare deltar i och omfattar såväl verbal som icke- verbala delar. En person kan visa känslor och attityder med kroppsliga uttryck om han eller hon inte kan använda språket. När det finns en brist i förståelsen mellan patient och vårdare kan detta påverka relationen mellan vårdare och patient och därmed också vården av patienten. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva faktorer som kan vara hindrande i kommunikationen mellan vårdare och patient med annan kulturell bakgrund, utifrån vårdare och patient perspektiv.

Background: Basic hygiene is an important measure to prevent healthcare associated infections, save patients? lives, and reduce economic costs for health care. Healthcare associated infections are a threat to patient safety. In community care persons who are the care takers are a risk group and nurses must make sure that basic hygiene procedures are followed.Method: Literature studies with descriptive design, article search in databases Cinahl and PubMed. The results found are based on twelve chosen articles.Aim: To describe factors related to adherence to basic hygiene and how nurses in community care can help to improve compliance with these procedures.Results: In the nursing staff and leadership in health care interest in and the understanding of basic hygiene is described as being of most importance.

Background. With the mental health care reform 1995, the long-term mentally ill patients were meant to be integrated in the society. Instead, they became ?deported? to mental health care. Aim.

Bakgrund: WHO:s checklista är avsedd för operationskliniker världen över som vill reducera komplikationer i samband med operativa ingrepp. Studier har visat att checklistan inte bara förbättrade patientsäkerheten utan också bidrog till bättre teamarbete och kommunikation mellan personal. Få studier finns om hur patienter som är vakna under operation påverkas av att man använder checklista. Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att belysa hur ett antal operationssjuksköterskor upplevde att använda checklistan inför vaken patient. Metod: En pilotstudie med kvalitativ ansats där datainsamlingen genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer med tre operationssjuksköterskor.

Bakgrund: Sveriges största folkhälsoproblem idag är hjärt- kärlsjukdomar och den vanligaste orsaken till att personer uppsöker akutsjukvård. Att drabbas av hjärt- kärlsjukdom innebär ett lidande och en livsstilsförändring för den drabbade. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som kan påverka en patient till förändrad livsstil efter hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie gjordes utifrån 8 stycken artiklar där författarna inspirerades av Burnards analysmetod. Resultat: Resultatet redovisades i 4 kategorier sjukdomsinsikt, informationskällor, socialt stöd och professionellt stöd.

Bakgrund: Humor har länge ansetts som något välgörande och har under de senaste decennierna blivit ett ämne som det forskas allt mer om, trots detta förefaller det inte finnas nog med evidens för att implementera humor som ett verktyg inom dagens sjukvård trots de hälsofrämjande egenskaper humor anses besitta.Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa humorns betydelse inom omvårdnaden.Metod: En litteraturstudie där materialet från tio kvalitativa studier analyserades.Resultat: Resultatet presenteras i form av fem teman: humor förmedlar budskap, humor bygger goda relationer, humor som terapeutisk lek, humor som ett verktyg för att uppehålla rollen som den goda patienten samt när humor inte givit önskat resultat. Resultatet visar att humor är ett effektivt instrument för att stärka och skapa sociala relationer samt att humor har en hälsofrämjande verkan, men även att humor måste användas med tillförsikt då om det används fel även kan skada en social relation.Klinisk betydelse: Humor är ett bra instrument för att stärka patient-sjuksköterskerelationen och för att främja god hälsa i omvårdnaden. Det finns behov av mer forskning på ämnet humor för att stärka dess evidens som ett användbart instrument.Slutsats: Humor är användbart för både patienter och sjuksköterskor som kan brukas i många syften inom omvårdnaden..

Syfte med denna litteraturstudie var att beskriva och sammanställa patientens upplevelse av att få information från sjuksköterskor angående egenvård vid venösa bensår .Artiklarna söktes på databaserna Medline och Cinahl. Sökorden som användes var leg ulcer, information, experience, self-care. Resultatet inkluderade elva artiklar där åtta hade kvalitativ ansats, två hade kvantitativ ansats och en hade både kvalitativ och kvantitativ ansats. Patienternas upplevelser av att få information varierade. En del var positiva till informationen på grund av sitt förtroende för sjuksköterskan.

Bakgrund: Liverpool Care Pathway (LCP) är en vägledning för att vårda patienter i livets slutskede. Den är framtagen i syfte att överföra den palliativa modellen av vård till annan vårdkontext. LCP ger vägledning i kommunikation inom det multiprofessionella teamet, med anhöriga och med patienten som är döende. LCP utgör en guide för läkare om att förskriva läkemedel mot de vanligaste symtomen som kan uppträda i livets slut, för att förbättra symtomhanteringen.  LCP används idag i Sverige på flera håll inom olika ramar av vårdinrättningar. Syfte: Syftet var med denna litteraturöversikt att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva vård i livets slutskede med tillämpning av Liverpool Care Pathway på akutvårdsavdelningar.