Suicid/självmord är idag enligt världshälsoorganisationen WHO en av de 20 vanligaste dödsorsakerna och det är välkänt att risken för suicid ökar vid depression. Psykiatrisjuksköterskor möter dagligen patienter där de är skyldiga att bedöma hur stor risken är att patienten tar sitt liv. Det har hittills funnits lite forskning angående hur psykiatrisjuksköterskorna erfar det är att göra dessa bedömningar och syftet med studien var därför att beskriva psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömning hos patienter med depressiv ohälsa. Studiens design var av kvalitativ art där intervjuer genomfördes med 10 psykiatrisjuksköterskor inom allmänpsykiatrisk öppenvård. Data analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och mynnade ut i ett resultat om fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier.

Introduktion:I litteraturen finns få studier som beskriver patientcentrerad vård i perioperativ vårdmiljö. Den patientcentrerade vården (PCV) syftar till att tillvarata patientens perspektiv för att kunna anpassa vården. Begreppet beskrivs som vård anpassad utifrån patientens behov och värderingar. Behoven identifieras, förutses, samordnas och integreras i vården. PCV kännetecknas av respekt och värdighet för patienten som ges valmöjlighet i alla situationer.Syfte:Studiens syfte var att undersöka operationssjuksköterskans uppfattning om patientcentrerad vård och hur det tar sig uttryck i den perioperativa vårdmiljönMetod:Studien bygger på semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår venösa blodprov och insättande av perifera venkatetrar (PVK). Även då patienten bär en blodsmitta skall detta utföras, vilket sätter sjuksköterskans professionalism och biologiska säkerhet på prov. Sjuksköterskans upplevelser inför att sticka en patient med känd blodsmitta är ett ämne som bör diskuteras mer. Föregås stickmomentet av rädsla eller obehagskänslor? Denna studie syftade till att undersöka sjuksköterskans tankar och upplevelser inför att sticka en patient med känd blodsmitta.

Bakgrunden: Anorexia Nervosa är en form av ätstörning och sjukdomen drabbar fler kvinnor än män och gör ofta debut i tonåren. Sjukdomen präglas av avsiktlig självsvält, viktfobi och förvrängd kroppsuppfattning. Att skapa en bra relation i mötet mellan patient och sjukvårdspersonal är svårt. Många av de patienter som har Anorexia nervosa förnekar sin sjukdom och har liten tillit till sig själva. Det är vårdaren som har ansvaret för att patienten ska få en positiv upplevelser av vården.

Begreppet akut coronart syndrom (ACS) används för tillstånd som orsakar syrebrist i hjärtmuskeln genom förträngning av kranskärlen. I Sverige sker ca 42 % av alla dödsfall hos både kvinnor och män till följd av hjärtkärlsjukdom. Riskfaktorer utgörs av kön, ålder och ärftlighet samt relateras till livsstils faktorer såsom rökning, förhöjda blodfetter, hypertoni, diabetes, stress och låg fysisk aktivitet. För personen som insjuknar i en hjärtinfarkt kan upplevelsen innebära en kris och sjuksköterskan har en central roll som rådgivare och vägledare för patienter under deras sjukhusvistelse och i eftervården. Syfte med denna litteratursammanställning var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som kan stödja patienter med ACS. Studien utgörs av en systematisk litteraturssammanställning och resulterade i sex kvalitativa och fem kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet belyser två teman som betydelsefulla omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan stödja patienter med vid ACS. Dessa teman presenteras som information/utbildning och skapande av relationen mellan sjuksköterska och patient.

Bakgrund. Smittsamma sjukdomar har i alla tider har framkallat rädsla och fördomar. När vårdaren möter patienter med smittsamma sjukdomar måste de kunna ge trygg vård som grundar sig på teoretisk och praktisk kunskap. I dag möter vårdaren många patienter som bär på smittsamma sjukdomar, nya och tidigare kända, upplevelserna skiljer sig åt beroende på hur mycket kunskap de har om sjukdomen. Syfte.

Syfte: Att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut. Metod: Författaren har genomfört en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval och bestod av sju allmänsjuksköterskor som jobbat max två år som sjuksköterska. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I analysen framkom sju kategorier. De intervjuade sjuksköterskorna beskrev en tillfredsställelse i arbetet med patienter i livets slut, vilket kunde dels bero på att de utvecklades i det jobb de gör, men det kunde också bero på att de fick uppskattning från patient och anhöriga. Trots arbetstillfredsställelsen som sjuksköterskorna beskrev kunde de även få en känsla av otillräcklighet i vårdandet av patienter i livets slut, vilket kunde vara en konsekvens av brist på tid och personal.

Multiprofessional teams is a common way of organizing the work in rehabilitationmedicine clinics. Team members are usually physicians, physiotherapists, occupationaltherapists, counselors and nurses where the counselor is the only one from the psycho-social discipline. Team care interventions are provided from a holistic perspective inwhich the patient's physical, psychological and social rehabilitation is taken intoconsideration. The meetings between the professional team and patient have the mainpurpose to increase patient participation. The aim of the study is to observe and analyzecommunication between the professionals, the patient and their relatives during teammeetings.

We have made a qualitative study where we have chosen to interview a number of respondents consisting of ophthalmologists, eye nurses and patients. The purpose of the study was to examine employees' perceptions of patient-related status and treatment and quality, and meaningful participation in the work. The conducted interviews, we then sat in relation to how patients experienced the visit to the eye clinic and their perception of accessibility and hospitality. The result is then compared against the policy of the Title use of internally and we have also tried to explain what is happening with the help of various theorists. Theorist that we made use of is Maslow, Foucault, Deming (TQM) and Herzberg.

Title: Nurses´ Experience of Triage Process in the Psychiatric A & E Departmentfor AdultsAuthor: Miljatovic, MilosDepartment: School of Life Sciences, University of SkövdeCourse: Degree of Bachelor of Science in Nursing, Thesis in Nursing Care, 15 ECTSSupervisor: -Examiner: Brovall, MariaPages: 23Keywords: Triage, Nurse, Psychiatric A & E Department for Adults, Triage scaleBackground: In the beginning of 21st century some psychiatric A & E departments inSweden have introduced triage process and psychiatric triage scales. The aim was to meetthe growing numbers of patients with mental health problems attending psychiatric A & Edepartments, in order to shorten waiting and transit times.Aim: The aim of the study was to illustrate nurses´ experiences of triage process in thepsychiatric A & E department.Method: Qualitative empirical study was conducted.Results: Three categories were identified: Triage process creates confidence, Obstacles intriage assessment, Possibilities for improved patient care through triage process; and sixsubcategories: Aid and support in having an assessment tool, Sense of comradeship,Getting possibility to take answer and show the competence, Deficiencies with assessmenttool, Sense of inadequateness due to long waiting times to physician, Sense of ambiguityduring the triage process.Discussion: Safe triage process is needed to achieve quality care in the psychiatric A & Edepartment, thus it is important that nurses have adequate triage scale, and the resultssuggest that it is important for nurses to have an adequate triage scale which makes iteasier for nurses in nursing care..

Bakgrund: Fysisk beröring är en central del i omvårdnad och ingår i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet är fysisk beröring ett grundläggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvårdnadspersonalen möta på ett respektfullt och ödmjukt sätt och det är skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det är för männen näst intill tabubelagt med det kroppsliga vårdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvårdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvårdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design.

?Studies have shown that patients receiving mechanical ventilation in an intensive care unit (ICU), who are entirely dependent on the nursing staff, often experience frustration due to a temporary loss of the voice source. Limited communication is an important factor contributing to patient discomfort. Nursing staff also report communication as frustrating and difficult.The aim of the present study is to introduce a neck-type electrolarynx as a communication aid in an ICU, to study the nursing staff experiences of communication with tracheotomized patients receiving mechanical ventilation, and to examine the patient´s experiences regarding communicative abilities. Communication between a ventilator treated, tracheotomized patient and members of the nursing staff was recorded and analyzed according to principles of Conversation Analysis (CA).The results show that several members of the nursing staff experience difficulties communicating with tracheotomized patients receiving mechanical ventilation.

  Aim. The aim of the study was to describe how nurses in home care experience to pursue palliative care in ordinary housing. Methods. The study had a descriptive design with qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with 14 nurses in home health care from two medium-sized Swedish municipalities. The material was analyzed with manifest and latent content analysis. Findings. The underlying theme that emerged in the study was: Working with palliative care in the patient´s own homes is positive but challenging. Informants describe among other things that they perceived palliative home care as meaningful and that relatives have a central role in the palliative home care since they are close to the patient around the clock. The stress that emerges from the heavy work load and the long geographic distances are described as strenuous and to affect the care in a negative way. Informants describe the home environment as challenging as it is often not adapted for care and the collaboration with the palliative team is described to be experienced as both positive and negative.

Bakgrund: Personer med demenssjukdom känner ofta ett utanförskap på grund av svårigheter att kommunicera. Vårdare som möter dessa personer har en viktig roll i att stödja välbefinnande, livskvalitet och möjlighet att delta i den dagliga omvårdnaden. Om kommunikationen och bemötandet inte anpassas efter den demenssjukes förmåga och han/hon inte ses som unik individ kan det leda till att personens kapacitet minskar.Syfte: Syftet var att beskriva hur vårdpersonal genom kommunikation och bemötande kan skapa förutsättningar för personer med demenssjukdom att delta i sin dagliga omvårdnad.Metod: Litteraturstudie baserad på 12 artiklar.Resultat: Det framkom att vårdare genom att kommunicera och bemöta med närvaro i mötet och förmedla glädje, kunde skapa förutsättningar för personer med demenssjukdom att delta i omvårdnaden. Att närvara i mötet innebar att vara lyhörd, tydlig och bekräfta personen. Bekräftelsen kunde ske genom att visa intresse, respekt, förtroende, stödja minnet och sträva efter jämställdhet och gemenskap.Diskussion: Det viktigaste fyndet var betydelsen av att bekräfta personen med demenssjukdom vilket får stöd i teorin bakom personcentrerad vård och bekräftande omvårdnad.

Vaccination as a part of the preventative public health project has for many years been one of the important tasks of the children's health care. The vaccination program has been adjusted to current research and the health situation in the country. Having their children vaccinated is not something obvious for all parents, though. Especially the vaccination against measles, whooping cough and German measles have been questioned. The purpose of this literature study was to investigate the reasons for the resistance to vaccinate and to illuminate the security creating advice of the nurse at the public health centre.