A thesis directed towards Innovationsslussen in Gothenburg about securing, improving and simplifying sitting on the toilet for patients with sitting difficulties. The primary target group for the project is patients who have had a stroke and as a consequence from that suffers from various kind of bodily paralysis.An overall goal was to design an aid that was comprehensive enough that the patient could manage sitting securely on the toilet without have a nurse giving physical support during defecation.Five conceptual proposals were developed and evaluated in consultation with Innovationsslussen and one was selected to be further developed.The result was an integrated support at the toilet that facilitates a good sitting posture which minimizes the risk of falling and provides comfortable support when leaning to the side. The product is divided in two with both a redesigned carryingsystem and a new type of support surface adapted for the purpose..

Bakgrund: Människan har alltid sett döden som något obehagligt och kommer troligen alltid att göra det. Ända fram till 60-talet var det få läkare som vågade tala om diagnosen för patienten om hon var döende. De anhöriga spelar en stor roll i vården av patienten i livets slutskede. Man ska vara lyhörd och uppmärksam för att på bästa sätt kunna tolka signaler i samtal med patienter. Ansvaret som vilar på sjuksköterskan är stort.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskan ska uppta patientberättelsen och utifrån sinspecialiserade kunskap om medicinska eller psykiatriska tillstånd göra en korrekt bedömning.Sjuksköterskan ska från sin bedömning sedan förse patienterna med adekvata vårdåtgärder. IGöteborg har andelen ambulansuppdrag som klassificeras som psykiatrisk sjukdom ökat desista åren. Med anledning av det planerar ambulanssjukvården i Göteborg en speciellpsykiatriambulans med dubbelkompetens, en sjuksköterska som har specialistkunskap inompsykiatri samt en ambulanssjuksköterska. I Stockholm skall en psykiatriambulans införas 1april 2015 men inte med dubbelkompetens. Anledningarna till planen att introducera enpsykiatriambulans är att utveckla den akuta prehospitala vården bland annat genom att hjälpapatienter med psykiatrisk problematik till rätt vårdnivå.

Idag lever cirka 33 miljoner människor med HIV/Aids. Totalt har omkring 30 miljoner människor avlidit sedan första Aids- fallet diagnostiserades år 1981. I västvärlden har HIV-smittade en tät kontakt med sjukvården eftersom de går på regelbundna kontroller, därmed är sjuksköterskor en yrkeskategori som träffar dessa patienter ofta. I utvecklingsländerna ser det ofta tyvärr annorlunda ut, HIV-smittade har ingen eller gles kontakt med sjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser i omvårdnaden av HIV/Aids patienter.

Early extubation of cardiac surgery patients has become increasingly important. The assessment of the patient before an early extubation is crucial and the intensive care nurses (ICU nurses) in this estimation is there for very important.The aim of this study was to examine critical care nurses' knowledge of early extubation, and what view ICU nurse has about factors that affect the time to extubation of cardiac surgery patients.A quantitative approach with descriptive and comparative design was used. Selection was all ICU nurses at a thoracic intensive care unit who were clinically active in patient care.The study showed that ICU nurses had good knowledge of why an early extubation was essential. However, the knowledge about the unit?s extubation criteria was low.

Jordan is a developing country and there are ten Palestine refugee camps throughout Jordansince the Arab-Israel conflict in 1948 and the Arab-Israel war in 1967. The camps are run byUnited Nation Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East (UNRWA)which is the main provider of health care in the camp. Today, the fourth generation ofrefugees lives in the camps which are extremely overpopulated. The social and economicconditions in the camps are poor. The nurses' workload in the Health care centre in the campis getting harder and UNRWA's resources are getting strained due to funding shortfalls.

Bakgrund: Forskning visar att det i Sverige blir allt fler äldre människor; samtidigt är dagens sjukvård inte organiserad för att möta deras behov. Äldre har ofta ett stort behov av omvårdnad och det är viktigt att sjuksköterskan arbetar personfokuserat relaterat till detta. Det sker idag en åldersdiskriminering av äldre och sjuksköterskans personliga egenskaper, såsom hennes attityd och bemötande, kan påverka vårdens kvalitet och hur den äldre upplever sin hälsa. Där av tydliggörs vikten av en god vårdrelation, med respekt för individens autonomi, integritet och värdighet.Syfte: Syftet är att beskriva vilka faktorer som kan ha betydelse för sjuksköterskans bemötande av äldre.Metod: Litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen genomfördes under mars och april månad, år 2011, i de elektroniska databaserna CINAHL, Medline och Pubmed.

Bakgrund: Kommunikation innebär en relation mellan en sändare och en mottagare samt ett möte på en jämlik nivå. Att lyssna aktivt är en grundläggande kunskap inom omvårdnad och lyssnandet leder till att sedan kunna kommunicera effektivt. Vårdprofessioner kommunicerar på varierande sätt, har olika mål med kommunikationen samt att det finns flera samtalstekniker. Ett hinder i kommunikationen beskrivs som avsaknad av ett gemensamt språk eller att tolk används till hjälp. Syfte: Att belysa kommunikation, samtalet och lyssnandet i mötet mellan patient och vårdare i vårdmiljö.

Bakgrund: De senaste åren har antalet suicid och suicidförsök ökat. Livsvärlden i relation till hälsa och ohälsa var bärande begrepp i denna studie då detta ansågs vara av vikt för både hur sjuksköterskan och patienten kom att uppleva mötet efter ett suicidförsök. I bakgrunden beskrevs dessutom vikten av stöd för sjuksköterskan samt vilken roll hon eller han hade gentemot patienter som gjort ett suicidförsök. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med patienter efter ett suicidförsök. Metod: Vald metod var en litteraturöversikt.

Syfte: Studiens syfte var att ur ett etiskt perspektiv belysa hur psykiatrisjuksköterskan skapar en relation med patienten i en hotfull situation. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats. Öppna intervjuer med fyra psykiatrisjuksköterskor låg till grund för innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analysen resulterade i fyra teman vilka är Sjuksköterskan som professionell vårdare, Sjuksköterskan som patientens advokat, Det hotfulla mötet och Det motsättningsfulla mötet. Slutsats: Psykiatrisjuksköterskan skapar en relation med patienten i en hotfull situation, förklarad med hjälp av Lévinas etik, genom att bli djupt påverkad av medlidande och sorg över patientens öde, genom att med sitt bestående ansvar ta initiativ att närma sig patienten i lyssnande och tillit, genom att i detta lyssnande få stöd av arbetsgruppen, för att utvidga ansvarstagandet i relation till patienten, den Andre och genom att, när tvång används, vara övertygad om att det är för patientens bästa.

 Like adult obesity, childhood obesity prevalence is rising, especially in the Western World.As many as 20 ? 25 percent of the ten years old children are overweight in Sweden. It isimportant to early identify overweight, since overweight could lead into diabetes, mentalsuffering, hypertension and cardiovascular disease.The aim of this study was to describe how nurses experience and perceive the conversationwith parents of overweight children. A qualitative method with a content analysis has beenused. Six nurses working in child health centre have been interviewed.The result shows that the conversation between the nurse and the parents of an overweightchild can be very difficult.

Bakgrund: Långvarig smärta har funnits hos människor i alla tider och idag ses den långvariga smärtan som ett stort folkhälsoproblem. Långvarig smärta förändrar livsvärlden mer eller mindre. Samtidigt har anmälningar om brister inom bemötande ökat, där sjuksköterskan omnämns. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen hos personer med långvarig smärta i deras möte med sjuksköterskan. Metod: En litteraturstudie framställd ur vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Varje år drabbas runt 30 000 svenskar av stroke och nästan en tredjedel av dem får afasi. Afasi innebär en förlust eller försämring av språksystemet som förekommer efter en hjärnskada. Patienter med afasi upplever detta tillstånd som en förlust av sin autonomi vilket påverkar livskvaliteten negativt. Att vårda någon som drabbats av afasi ställer särskilda krav på sjuksköterskan, både för att hitta nya vägar till kommunikation och för att kunna ge en så god vård som möjligt. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva komponenter som kan påverka kommunikationen med patienter som drabbats av afasi efter stroke utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar, publicerade mellan åren 2000- 2012, ingår. Valda artiklar berör kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter som drabbats av afasi efter stroke.

When going through a stem cell transplantation a patient is forced to undergo protective isolation to inhibit risk of opportunistic infections related to the low leucocyte count as a result of aggressive pre-transplant chemotherapy treatment. Protective isolation has shown to have an impact on patient experiences during treatment and the aim of this study is to elucidate experiences of protective isolation of patients undergoing hematopoietic stem cell transplantation and to deduce patient perceptions of the role of nurses in protective isolation care. The presented study was performed as a mixed qualitative and quantitative survey at a hematopoietic ward in Sweden. Results were analyzed by Mayring (2000) and by descriptive frequency charts and show that patients in protective isolation experience alienation, necessity, safety and anxiety with regards to their protective situation. Considering the role of nurses patients perceive their role to be attendant, informant and acting as an executioner of medical implementations.

Inledning/bakgrund: Patienten skall känna välbefinnande och uppnå hälsa genom vårdmötet. En förutsättning för detta är att det finns en relation mellan patient och sjuksköterska. På en akutmottagning är det en utmaning för sjuksköterskan att skapa en relation och ett ömsesidigt förtroende mellan sig och patienten, vilket bland annat beror på tidsbrist.Syfte: Uppsatsens syfte var att beskriva sjuksköterskans strategier för bemötande av vuxna patienter i det korta vårdmötet.Metod: Uppsatsen genomfördes med en kvalitativ metod och deskriptiv design med semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys. Informanter valdes genom strategiskt urval.Resultat: Resultatet av analysen sammanställdes till ett övergripande tema ?Strävan till att vara professionell i det korta vårdmötet? som innefattande sex olika kategorier med tillhörande subkategorier.