Allt eftersom utvecklingen går framåt inom applikationer och system så förändras också sättet på vilket vi interagerar med systemet på. Hittills har navigering och användning av applikationer och system mestadels skett med händerna och då genom mus och tangentbord. På senare tid så har navigering via touch-skärmar och rösten blivit allt mer vanligt. Då man ska styra en applikation med hjälp av rösten är det viktigt att vem som helst kan styra applikationen, oavsett vilken dialekt man har. För att kunna se hur korrekt ett röstigenkännings-API (Application Programming Interface) uppfattar svenska dialekter så initierades denna studie med dokumentstudier om dialekters kännetecken och ljudkombinationer.

Beslutsprocessen är en mycket komplex process som involverar flera olika delar i företaget. Ett brett informationsflöde är kritiskt för att ett bra beslut skall kunna fattas. Informationen som de strategiska besluten grundas på kan skilja sig mellan olika företag och därmed är det intressant att studera vad företag grundar sina beslut på samt hur de tar fram den information som är nödvändig. Informationen företag har som underlag för sina beslut kan även delas upp i mjuk och hård information. Den mjuka informationen definieras som bilder, visioner, idéer och kognitiva strukturer medan den hårda informationen oftast är numeriskt och används i företagen inom finansiell redovisning, produktion och kontrollsystem.

Det första steget i produktionskedjan för trävaror är skördaren vars uppgift är att avverka och sönderdela träd. Sönderdelningen till stockar baseras på sågverkens beställning som innehåller information om önskad längd och diameter. Diametermätning i skördare genomförs idag med berörande teknik som i takt med att kraven för träproduktion ökar kommer vara tvungen att förbättras alternativt bytas ut.I tidigare studier har beröringsfri diametermätning med lasertriangulering genomförts som visar att en ökad mätnoggrannhet går att uppnå, men att robustheten för ett sådant system måste öka för att kunna användas i praktiken. I studierna föreslås förbättring av mätsystemets algoritm som ett naturligt nästa steg för att öka robustheten.I detta examensarbete utvecklas en algoritm som med mätdata från det ovan nämnda systemet strävar efter att göra en robust diametermätning. I algoritmen löses två delproblem där det första är att identifiera bra mätdata genom sökning och eliminering av extremvärden och det andra är att anpassa en trädmodell för att utifrån denna beräkna diametern.

Det första steget i produktionskedjan för trävaror är skördaren vars uppgift är att avverka och sönderdela träd. Sönderdelningen till stockar baseras på sågverkens beställning som innehåller information om önskad längd och diameter. Diametermätning i skördare genomförs idag med berörande teknik som i takt med att kraven för träproduktion ökar kommer vara tvungen att förbättras alternativt bytas ut.I tidigare studier har beröringsfri diametermätning med lasertriangulering genomförts som visar att en ökad mätnoggrannhet går att uppnå, men att robustheten för ett sådant system måste öka för att kunna användas i praktiken. I studierna föreslås förbättring av mätsystemets algoritm som ett naturligt nästa steg för att öka robustheten.I detta examensarbete utvecklas en algoritm som med mätdata från det ovan nämnda systemet strävar efter att göra en robust diametermätning. I algoritmen löses två delproblem där det första är att identifiera bra mätdata genom sökning och eliminering av extremvärden och det andra är att anpassa en trädmodell för att utifrån denna beräkna diametern.

I detta arbete har studerats hur flödet i en flerstegs- bearbetningsprocess påverkas av stokastiska fluktuationer och störningar i de enskilda processtegen. Mera bestämt har analys utförts av hur de stokastiska variationerna i operationstiderna kan och bör modelleras vid simuleringsstudier. Även hur påverkan av valet av sådana stokastiska modeller kan tänkas ha på processen i sin helhet, till exempel avseende total genomloppstid.Examensarbetet syftar till att undersöka hur val av fördelning på parametern operationstid, påverkar resultatfaktorn genomloppstid vid flödessimuleringar. För att finna svar på denna påverkan har en fallstudie utförts, med utgångspunkt av indata från en produkt som tillverkas på Volvo Aero. Denna produkt genomgår en tillverkningssekvens innehållande 18 stycken bearbetningsoperationer innefattande tre olika processtyper (automatisk, halvautomatisk och manuell).

Denna avhandling har berört modellering av skärmekaniska analyser genom Finita Element Metoden (FEM) och metoder för att verifiera beräknade resultat. Analytiska modeller för skärade bearbetning i ortogonal svarvning har studerats för att förklara faktorer kring spånbildningsprocessen och temperaturer i kring skärgeometrin. Syftet var att utvärdera möjligheter till användningsområde av FE-beräkningar samt utvärdera effektiva mätmetoder för att verifiera beräknade värden för kraft, temperatur och spånform. AdvantEdge, en specialanpassad FE-kod för skärande bearbetning användes med fördefinierade materialdata för att utvärdera möjligheten att modellera skärprocessen. Programmet använder sig av en explicit lagrange formulering med kopplade mekaniska och termiska ekvationer.

Under 2005 förskrevs i Sverige 112 miljoner dygnsdoser protonpumpshämmare (PPI) som används mot sjukdomar orsakade av magsyra. Följsamheten till långtidsmedicinering är ofta inte är bättre än 50 % vilket kan motverka syftet med medicinerna. Idag är apotekspersonalen enligt lag skyldig att byta det förskrivna läkemedlet mot det billigaste tillgängliga generiska preparatet, förutsatt att förskrivare eller patient inte motsätter sig bytet. Eftersom skilda generiska preparat ger olika information om biverkningar kan bytet skapa problem. Syftet med studien har därför varit att undersöka vilka biverkningar som redovisas i bipacksedlarna för PPI samt hur biverkningsrisken presenteras.

SAMMANFATTNINGSkogens tillväxt är naturligtvis en central och grundläggande aspekt i skogsbrukoch själva grunden för ett lönsamt skogsägande. Frågan är i vilken utsträckningskogsägare använder sig av data om tillväxt i skogsbruksplaner, och om deupplever att dessa uppgifter är väsentliga och användbara. Eller kan det finnasalternativa sätt att presentera tillväxt och kanske även annan typ av information iskogsbruksplanerna som bedöms som minst lika värdefull?Denna studie försökte främst ta reda på vilken tilltro skogsägarna fäster vid dataom tillväxt i skogsbruksplaner. Svaren pekade mot att skogsägarna hyste enrelativt stor tilltro till tillväxt angivet som ett numeriskt värde (3,47 av 5 poäng)och även till dess substantiella informationsvärde, men att även annanbeståndsinformation som exempelvis åtgärdsförslag bedömdes som minst likaviktig.Felkällorna vid bestämning av ståndortsindex och bonitet kan vara ganskabetydande, och det mest osäkra är vid översättning från ståndortsindex tillbonitet.

Sjöfarten idag är väldigt specialiserad. Det finns många aktörer som agerar inom olika delar inom sjöfarten. Många företag ägnar sig ofta bara åt en liten del av branschen t.ex. nybyggnation, drift eller försäkring av fartyg. Båtarnas konstruktion skiljer väldigt mycket beroende på vilken typ av last de är tänkta att frakta.

Ett relativt stort upprustnings- och förnyelseprogram pågår för att säkra framtida svensk vattenkraftproduktion och för att möta nya riktlinjer för dammsäkerhet. Under dessa förnyelseprojekt har vissa skador i form av sprickor i betongfundamenten upptäckts, bland annat kring statorfötternas upplag. Orsaken till dessa sprickor härleds till statorfötternas funktion, samt till temperaturvariationer vid förändrade driftsmönster. Tidigare gick generatorerna kontinuerligt medan det nu är vanligt med flera starter och stopp varje dygn. Denna rapport har som syfte att förtydliga det kraftspel som finns i dagens generatorfundament, att beräkna uppträdande spänningar och att försöka hitta data som bekräftar sprickbildningen.

Krav om förbättrad spillvattenrening och städer som förgrenar sig över större områden är några av anledningarna till att dagens avloppsledningsnät får allt längre ledningssträckor. Att med gravitationens hjälp föra avloppsvatten framåt kräver ett kontinuerligt fall som vid långa avstånd kan innebära mycket schaktning, den ekonomiskt mest belastande delen vid nyinstallation av avloppsledningsnät. Ett fördelaktigt alternativ kan vara trycksatt avloppssystem, som sedan 70-talet har kompletterat de traditionella självfallssystem i kuperade och bergiga områden. På senare tid har trycksatt avloppsystem fått större användningsområde utanför sina etablerade bruksområden med anledning av skärpta krav på rening och kostnadseffektivitet. Självfallssystem är dock det mest använda avloppssystemet i urbana områden.

Bakgrund: Många företag har idag ett värde som vida överstiger värdet på de redovisa-de tillgångarna och som inte kan synliggöras som tillgångar i den traditionella redovis-ningen. Detta har skapat begreppet Intellektuellt Kapital. Det finns behov från företagen att synliggöra det intellektuella kapitalet men regler och lagar gör att man är hänvisad till att redovisa dem på annat sätt, t ex i årsredovisningens frivilliga information. Det saknas enhetligt ramverk och regler för hur och vad företagen ska redovisa beträffande intellektuellt kapital. Det verkar trots förändringen i företagens värde, forskning och studier ta tid innan det intellektuella kapitalet får en enhetlig redovisning.

Syftet med uppsatsen är att diskutera och analysera hur memoria framställs i dagens retorikhandböcker.Teorierna kring memoriabegreppet baseras mestadels inom partes?lärans klassiska del.Grundläggande begrepp som används är visualisering som syftar till retorikerns förmåga att tänkasig bilder för att lättare komma ihåg dem. Ju bisarrare, färgladare eller komiska de är, ju lättare ärdet att komma ihåg dem. Visualiseringen baseras på Ciceros tankar kring minnet. En underkategoritill visualisering är loci, som är retorikerns, i minnet, beständiga fästpunkt för visualiserade bildersom i uppsatsen har givits det latinska ordet imagines.

Hästar består av 50-70 % vatten. Vätska försvinner från kroppen hela tiden genom träck, urin och avdunstning genom hud och andning. Vid fysiskt arbete förlorar hästen stora mängder vätska genom aktiv avdunstning i form av svettning. Hästen kan kompensera dessa förluster genom intag av foder, salt och vatten efter det fysiska arbetet men hästen kan även absorbera vätska från tarmen samtidigt som den utför det fysiska arbetet. Vilken typ av foder som hästen har ätit kan påverka absorptionsförmågan under det fysiska arbetet och kan kanske påverka hur lång tid det tar för hästen att återhämta sig till den ursprungliga vätskenivån.

Syftet med uppsatsen är att diskutera och analysera hur memoria framställs i dagens retorikhandböcker.Teorierna kring memoriabegreppet baseras mestadels inom partes?lärans klassiska del.Grundläggande begrepp som används är visualisering som syftar till retorikerns förmåga att tänkasig bilder för att lättare komma ihåg dem. Ju bisarrare, färgladare eller komiska de är, ju lättare ärdet att komma ihåg dem. Visualiseringen baseras på Ciceros tankar kring minnet. En underkategoritill visualisering är loci, som är retorikerns, i minnet, beständiga fästpunkt för visualiserade bildersom i uppsatsen har givits det latinska ordet imagines.