Att segla snabbare än vinden.
Sjöfarten idag är väldigt specialiserad. Det finns många aktörer som agerar inom olika delar inom sjöfarten. Många företag ägnar sig ofta bara åt en liten del av branschen t.ex. nybyggnation, drift eller försäkring av fartyg. Båtarnas konstruktion skiljer väldigt mycket beroende på vilken typ av last de är tänkta att frakta. Det finns allt från små taxibåtar som är några fåtal meter långa till stora tankfartyg på flera hundra. Sjöfarten är väldigt komplex då en stor del av fartygen rör sig mellan länder med väldigt olika regelverk vad gäller miljö och säkerhetskrav. I dagens läge med stigande oljepriser och ökande miljökrav ökar intresset för att frakta gods på haven. Det är positivt för branschen. Den ökade miljömedvetenhet leder även till att samhället börjar ställa allt högra krav på fartygens utsläpp.Propellrar är väldigt komplexa och ofta avgörande för båts prestanda. Ett sätt att försöka förutsäga vilka egenskaper en propeller kommer att är att utföra en simulering. Först bestäms propellerns grunddata t.ex. antal blad, stigning, bladprofil, diameter etc. Sedan används bladelementsteori och momentteori för att ställa upp en ekvation som löses numeriskt med hjälp av en dator. Ur denna ekvation fås då data såsom verkningsgrad, framdrivande kraft och den motoreffekt som krävs för att driva propellern.Ett containerfartyg med kapacitet for 12000 containrar har projekterats. Fartyget är tänkt att gå mellan Shanghai och Rotterdam. Fartyget är 366 meter långt, 49 meter brett och har ett djupgående på 15.7 meter vid full last. Fartyget kommer framdrivas med en Wärtisilä-motor som driver en propeller. Fartygets marschfart är 24 knop.Syftet i den sista delen är att utreda möjligheten att segla snabbare än vinden. Det skulle visas genom att både analysera teorin och genom experiment. Tidigare försök har visat att det går att konstruera en farkost som kan segla snabbare än vinden rakt med vinden. Det har gjorts både i liten skala och i stor skala. Analysen visar att det är möjligt att konstruera en farkost som kan segla snabbare än vinden om den håller sig inom vissa ramar. Dessa ramar är framförallt de olika komponenternas verkningsgrader som olika friktioner och motstånd. I experimentet lyckades det aldrig visas att det gick att segla snabbare än vinden. Detta beror på för högt rullmotstånd och att farkostens kraftöverföring slirade.