The increasing road traffic in Sweden will require investments in the infrastructure that the tax withdrawal of today will not allow according to a new government report, SOU 2006:33. An existing willingness to pay for those investments has therefore become an alternative to increases in taxation to be able to cover the costs. A proposal to let the willingness to pay, alternatively increases in taxation that act proportional, decide how a cost is distributed can be said to be related, but not fully correspond, with different theories of justice described by Robert Nozick and John Rawls. It can therefore be interesting to see how the two different theories of justice are edified and how they distribute a joint cost. The aim of the first part of the thesis is to present and criticize Rawls' and Nozick's theories of justice in a common formulated economic model.

This thesis compares different justifications of human rights with the philosophy of Axel Hägerström. Hägerström´s philosophy uses a strict logic and discards the notion of the existence of absolute values and moral right and wrong. The justifications that are examined are those of Robert Nozick, Alan Gewirth and the postmodern view. Nozick emanates from arguments of natural law, which is rejected by Hägerström as metaphysics. Gewirths logical justification emanates in part from moral arguments and hence differentiates from Hägerström, but it can be used for constructing a practical application of Hägerström's philosophy and thereby motivate a legislation relating to human rights.

Denna uppsatts behandlar miljöproblemen i Karlshäll beroende på sliperiverksamhet utifrån Robert Nozick´s rättighetsteori. Med hjälp av denna teori så har jag försökt klargöra hur och om skador på miljön beroende på användning av fenylkvicksilver i produktionen av slipmassa i Karlshäll skall ersättas. Med hjälp av hans modell har jag även klargjort statens roll i problematiken samt även på vilket sätt denne bör medverka för att nå en lösning. Utifrån detta har jag generaliserat den lösning jag kommit fram till mot ett större perspektiv för att visa på likheten i problematik mellan stora och små, lokala och globala miljöproblem och likheten i lösning på de samma. Genom min tillämpning av Nozick´s rättighetsteori har jag kunnat slå fast att det är den dåvarande ägaren till Munksund AB som skall ersätta de skador verksamheten i Karlshäll åstadkommit.

This essay is a normative analysis concerning the question of whether the government should be allowed to use taxes to finance the state. What kind of ethical problems arise when the government use taxation? If it is possible to justify taxation, despite potential moral issues, then what should the government do with the funds they have collected? What kinds of government functions are morally justified? Is it merely the kinds of functions that are supposed to uphold negative human rights; or should the government provide health care, education and even culture for the citizens? This analysis aims to answer those questions and also formulate a principle about what the government should be occupied with, if anything at all. In order to achieve this I mainly use the terms freedom and justice to analyse ethical problems. The ideas of John Rawls and Robert Nozick are essential in this project.My answer is that taxation is justified as long as the purpose is to maintain the most fundamental human rights and also under other special circumstances such as if an individual cannot find a way to finance basic education or necessary health care.

Idag är en stor del av Sveriges befolkning sjukskrivna utifrån regeringens uppsatta mål. Därför har regering under 2001 startat ett arbete för att öka folkhälsan och minska sjukskrivningarna genom att tillsätta ett program av 11 stycken åtgärder, 11-punktsprogrammet. Uppsatsens syfte är att utvärdera två av punkterna i 11-punktsprogrammet genom Evert Vedungs måluppfyllelsemodell, samt att redogöra för vad demokratiteoretikerna Robert Nozick och John Rawls anser om statens inblandning och i vilken utsträckning den tillåts påverka befolkningens levnadsvanor för att få ned sjukskrivningarna. Frågeställningarna är: vilka mål har regeringen ställt upp gällande det svenska sjukförsäkringssystemet och då närmare bestämt i två av punkterna i 11-punktsprogrammet? Har målen uppfyllts utifrån Evert Vedungs måluppfyllelsemodell? Och i vilken utsträckning tillåts staten enligt etablerad demokratiteori att försöka påverka människors levnadsvanor för att uppfylla dess mål? Det vill säga, få ned sjukskrivningarna och förbättra folkhälsan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka två olika teorier om frihet och äganderätt som vi kommer tillämpa för att svara på frågan om det är rätt att fildela och ladda ner musik. För att svara på syftet har vi använt oss av följande frågeställningar. Anser studenterna och de vi intervjuat att det är rätt att det finns musik tillgänglig ute på Internet gratis? Hur ser åsikten ut om fildelning och nedladdning av musik idag? Och kan fildelning och nedladdning av musik jämföras med stöld. Vår utgångspunkt för denna uppsats är händelsen mot Bahnhof.

Rätten till mark och vatten i lappmarken har genom århundradena varit föremål för debatt i Sverige. En genomgående intention från statens sida har varit att nyttja lappmarkens resurser på ett, för de olika tidsperioderna, ändamålsenligt sätt. De grupper som har bebott lappmarken, samer med eller utan renskötselrätt samt övrig befolkning, har därför varit beroende av den statliga politiken. På grund av att statens intentioner har medfört fördelar för olika grupperingar under olika epoker har konflikter varit och är fortfarande vanligt förekommande. År 1989 utfärdade FN:s fackorgan ILO en konvention, som fick namnet ILO 169, och behandlar ursprungsbefolkningars rättigheter.

Syfte: Att med utgångspunkt i artiklarna 3 och 4 i FN:s konvention om urfolk och lokala samhällens rättigheter och artikel 8j i konventionen om biologisk mångfald undersöka samers nyttjanderätt till privategendom. Artiklarna väcker en rad intressanta frågeställningar. Jag kommer koncentrera mig på att diskutera självbestämmandet och ägandets legitimitet utifrån ett kollektivistiskt och ett individualistiskt perspektiv. De perspektiven står samhällsfilosoferna Karl Marx och Robert Nozick för. Jag kommer även undersöka ägande som rättighet, dels utifrån ovanstående men även utifrån Wesley Hohfeld och Onora O?Neills rättighetsteorier och analyser.

Under det kalla kriget hårdbevakades sammanslutningar på den yttersta vänsterkanten av de svenska säkerhetstjänsterna genom kontroversiella metoder såsom telefonavlyssning, buggning och skuggning. Vidare åsiktsregistrerades personer som visade sig ha samröre med dessa organisationer. Denna registrering syftade till att säkra det rådande statsskickets framtida existens. Enligt etablerad demokratiteori innehar alla individer en okränkbar rätt till liv, frihet och egendom. Den liberala staten syftar bland annat till att säkerställa att dessa friheter inte utsätts för kränkningar.

Denna uppsats berör försöket med trängselskatter i Stockholms innerstad. Införandet av dessa har under en längre tid varit på tapeten inom politiska kretsar. Diskussionerna har pågått under en femtonårs period och en mängd förslag har debatterats. Den lösning som innebar införandet av trängselskatter på försök klubbades igenom under 2003 och försöket startade i januari 2006. Denna modell är inspirerad av liknande system i andra städer som exempelvis London och Oslo.

Den liberala demokratin, till vilken västvärldens politiska system bekänner sig, bygger i grunden på tanken att alla människor har naturliga rättigheter till liv, frihet och egendom. På grund av otryggheten i ett anarkistiskt naturtillstånd, kommer människor att sluta sig samman i stater, där de går med på att inskränka en del av sin frihet och överlåta makt till staten, på villkor att staten garanterar sina medborgare skydd för de naturliga rättigheterna. Så länge staten klarar av dessa uppgifter förbinder sig medborgarna att lyda staten, vars grund således, enligt denna teori, vilar på ett fiktivt samhällskontrakt. Inom ramen för detta samhällskontrakt har medborgare rätt att protestera för att nå förändring, så länge protesterna inte hotar samhällets fortsatta existens. Exempel på sådana legitima former av protester är (lagliga) demonstrationer, namninsamlingar samt olika former av civil olydnad som har gemensamt att aktörerna som deltar vill påverka inom ramen för samhällssystemet och därför står för sina handlingar samt är beredda att, om så är nödvändigt, låta rättssystemet ha sin gång.

Not enough attention has been paid to the correlation between the failure of peacekeeping operations and the actual source of civil wars. This text is an attempt to fill that gap. Hence the question: under which conditions is it possible for peacekeeping operations to replace the responsibility of the state concerning the security aspects of the social contract? The outset of the text, using the theories of Robert Nozick, is a theoretical approach towards the founding of states, described as the merging of entities. The theory serves a purpose since it, in combination with identity, illustrates in what manner the glue of society occurs and the rallying around other kind of loyalties like clans and ethnicities.

Bakgrund och problemdiskussion Ett flertal företagsskandaler har ägt rum i modern tid, bland andra Enron och Worldcom. Följden har blivit regleringar i form av SOX i USA, åttonde direktivet inom EU och Svensk kod för bolagsstyrning i Sverige. Dessa betonar bolagets interna kontroller, vilka syftar till att hantera och kontrollera företagets risker. Det är i hög grad de anställda som utför kontrollmomenten och därför anser vi det intressant att undersöka hur de uppfattar och förstår de interna kontrollerna. Syfte Rapportens syfte är att för de personer som är ansvariga för utformning och uppföljning av intern kontroll belysa hur kontrollerna kan förstås av personalen.