Från och med 2005 skall alla noterade koncerner inom EU redovisa i enlighet med IFRS/IAS. Införandet av IFRS/IAS har inneburit en rad förändringar för goodwillredovisningen och de nya reglerna anses vara mer svårhanterliga än föregående regelverk. Tidigare undersökningar har påvisat att området är problematiskt och att det ännu inte finns någon klar praxis vilket medför att företagen tillämpar reglerna på olika sätt.Uppsatsens syfte är att beskriva och undersöka IT-branschens redovisningspraxis av goodwill. Genom att uppfylla syftet kan dels användaren av de finansiella rapporterna få en bättre förståelse för goodwillposten, dels kan uppsatsen ge stöd åt framtida forskning och utformning av nya redovisningsregler rörande goodwill. För att uppnå syftet har IT-företagen på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-cap listor undersökts.

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

Bakgrund: Styrelseskandaler som orsakat oroligheter i affärsvärlden har skapat ett behov av ett tydligt regelverk för bolagsstyrning, den skulle förstärka svenska noterade bolags och svenska börsplatsers konkurrenskraft på den internationella kapitalmarknaden. Den svenska koden för bolagsstyrning har kommit att bli en viktig del av regelsystemet på den svenska kapitalmarknaden. Den kräver att svenska börsnoterade bolag skall presentera bolagsstyrningsrapporter. Rapporternas kvalité är viktig för intressenterna som använder sig av bolagsstyrningsinformation.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera utvecklingen av tillämpningen av den svenska koden för bolagsstyrningen. Författarna vill undersöka rapporternas kvalité och se hur den har förändrats mellan åren.

Ett företags kapitalstruktur har varit ett hett diskussionsämne de senaste 50 åren. Det forskars kontinuerligt än idag gällande företagets skuldsättningsgrad och det existerar ett stort omfång av erkända förklarande teorier. En intressant fråga är varför forskarna inte har hittat en teori som förklarar alla delar av företagets val av kapitalstruktur. Uppsatsen har två viktiga syften för att möjligtvis illustrera ett nytt perspektiv av kapitalstruktursvalet. Syftet utgår ifrån att undersöka om kapitalstrukturen är rätt definierad för att kunna förklaras eftersom det är skuldsättningsgraden som utgör den originella definitionen.

Uppsatsen undersöker aktiepriset sista dagen med rätten till utdelning (cum dividend dagen) samt första dagen utan rätten till utdelning (ex-dividend dagen) och om aktiepriset faller med samma summa som utdelningen på ex-dividend dagen (en aktie köps exkl. rätten till utdelning). Det gör det möjligt att bedöma huruvida marknaden är effektiv eller inte på ex-dividend dagen, det vill säga om marknaden uppvisar en onormal avkastning på och kring ex-dividend dagen. Vi har jämfört vår undersökning med tidigare betydelsefulla studier, där bland andra Elton & Gruber och Lakonishok och Vermaelens studier behandlas, samt en svensk avhandling av Kerstin Claesson. Vårt datamaterial består av alla bolag som var noterade på Stockholmbörsens A- och O-lista mellan åren 2001 och 2005.

Bakgrund och problem: Antagandet om fortlevnad ses i redovisningspraxis som ensjälvklarhet. Problemet är att tillämpningen av fortlevnadsprincipen inte alltid ger enrättvisande bild av bolagets ställning. Dessutom sker stora förändringar i reglering ochnormgivning utan att principen tas upp till diskussion.Syfte: Uppsatsens syfte är att utvärdera redovisningsprincipen going concern. Syftetär dessutom att beskriva hur principen skildras i redovisningsteorin, i de svenskaregelverken samt försöka ge en bild av begreppets status i nutida svenskredovisningspraxis. Vi kommer även att utvärdera going concern som bedömningsamt dess relevans ur ett redovisnings- samt revisionsperspektiv.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida företagsförvärv påverkar värdet för det förvärvande företagets ägare. Vidare vill vi även urskilja vad som ger positiv påverkan på värdet och bygga en strategi utifrån detta. Metod: Genom en kvantitativ metod har vi bearbetat primärdata i form av 18 bolags aktiekurser samt deras jämförelseindex för att undersöka huruvida vi kan finna en onormal avkastning eller ej. Bolagen vi har studerat är noterade på Stockholmsbörsen och genomförde ett förvärv under perioden 1997-2004. Teoretiska perspektiv: Vi har utgått från de teorier som tidigare studier kommit fram till.

Syfte: Att jämföra mätvärden från tre instrument som används för topografiska mätningar på två olika patientgrupper: en med friska ögon och en med corneala tillstånd. Instrumenten som användes var Javal Schiøtz keratometer, Topcon CA-200 topograf och Bon Sirius Scheimpflugkamera.Material och metod: Tre mätningar med respektive topograf och en mätning med keratometern utfördes på samtliga 27 patienter som deltog i studien och sammanlagt 54 ögon mättes av. Medelåldern på deltagarna med friska ögon (Grupp 1) var 25 år (21-44 år) och på de med corneala tillstånd (Grupp 2) var medelåldern 34,4 år (22-58 år). Krökningsradie, styrka och gradtal på de två huvudmeridianerna mättes med keratometern. Vid mätning med topograferna noterade värden från Sim-k och för 3, 5 och 7mm; dessa värden jämfördes sedan med varandra.

Bolagsstyrning handlar om hur bolag som inte leds av sina ägare ska drivas med ägarnas intresse främst. Många regelsamlingar har uppkommit under de senaste decennierna, regelsamlingar som syftar till att minska de intressekonflikter som kan uppkomma mellan företagsledare och ägare. Från och med 1 juli 2005 tillämpas Svensk kod för bolagsstyrning av aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen med ett marknadsvärde över tre miljarder kronor. De flesta bolag har varit positiva till Svensk kod för bolagsstyrning och det har därför kommit en revidering av bolagskoden, vilken kommer att tillämpas på de mindre börsnoterade bolagen från och med den 1 juli 2008. Studier har visat att bolag kommer att rådfråga sina revisorer vid implementeringen av den reviderade bolagskoden och vi har därför valt att i vår studie fånga upp revisorns syn på den reviderade bolagskoden.

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Allt sedan 2005 skall svenska bolag noterade på börsen upprätta sin redovisning enligt International Financial Reporting Standards, IFRS/IAS. Innan införandet av standarden redovisades förvaltningsfastigheter enbart i balansräkningen och till anskaffningsvärde med avdrag för värdeminskningar. Den nya standarden innebär dock att värdering och värdeförändring numer skall tas upp till verkligt värde i balans- och resultaträkning. Redovisning och värdering till verkligt värde för dessvärre med sig en del komplikationer. Enligt teorin förutsätter metoden en perfekt och fullständig marknad, en marknadssituation som i realiteten aldrig uppstår. Samtidigt krävs, för att överhuvudtaget kunna genomföra en värdering, antaganden om marknadsutveckling och framtida kassaflöden.

Från och med den 1 januari 2005 ska alla noterade företag inom den Europeiska Unionen (EU) tillämpa internationellt enhetliga redovisningsstandarder (IFRS) vid upprättandet av koncernredovisning. Ett område där förutsättningarna har förändrats väsentligt rör redovisning av företagsförvärv enligt IFRS 3. De nya reglerna ställer betydligt högre krav på redovisning av företagsförvärv än tidigare normgivning och avsikten med de strängare reglerna är att underlätta bedömningen av företagsförvärv för utomstående. Uppsatsens syfte är att redogöra för de förändringar som övergången av redovisningsregler från RR 1:00 till IFRS 3 har haft för svenska börsnoterade företag. Vår ambition är att redogöra för övergången till IFRS i fyra företag som genomfört företagsförvärv under 2005.

Titel: Marknadssignalering genom utdelningar och aktieåterköp: En studie av svenska företagBakgrund: Investerarskydd och lagstiftning skiljer mellan olika länder och förekomsten avagentkostnader och asymmetrisk information varierar. Det krävs olika kontrollmekanismer föratt minimera problem och skapa en rättvis och effektiv marknadsplats, varför distribution avöverskottkapital introduceras genom utdelningar och aktieåterköp. Hur de kombineras ochsepareras avgörs av marknadens uppfattning av de olika signalerna företagen sänder ochvilken intention företaget har till distributionen av överskottslikviditeten.Syfte: Att skapa en förståelse för signalvärdet och informationsinnehållet i utdelningar ochaktieåterköpMetod: Studien har genomförts utifrån en deduktiv metodologi. Hypoteserna har grundatsutifrån viktiga teorier som berör utdelningar och återköp samt dess signaler. Viktiga teorierinom området är; Information content theory, Signalteorin, Agentteorin och Teorin omasymmetrisk information.

Bakgrund: Identifiering av immateriella tillgångar har visat sig vara ett problemfyllt område både för företagen och andra utövare. Tidigare studier har visat på att en stor del av köpeskillingen fördelats till goodwill vilket delvis kan vara ett resultat av immateriella tillgångar inte identifieras i tillräcklig utsträckning. Det har även påpekats att det finns ett stort svängrum inom regelverket som tillåter mycket individuella bedömningar. Syfte: Syftet är att undersöka om det finns skillnader mellan branscher på den svenska marknaden avseende noterade företags identifiering av immateriella tillgångar vid det första redovisningstillfället efter rörelse-förvärv och i så fall vad orsakerna kan vara. Vi vill även undersöka om det går att urskilja en branschpraxis för identifiering av tillgångar och fördelning av köpeskillingen.Genomförande: Både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning har genomförts. Branschjämförelser har gjorts för genomförda rörelseförvärv på Stockholmsbörsen under perioden 2005 till 2011.

Bakgrund och Problem: Immateriella tillgångar fått en viktig och avgörande roll för att skapa konkurrensfördelar. I och med att företag kontinuerligt investerar i immateriella tillgångar kan inte längre den traditionella finansiella redovisningen exakt uppskatta ett företags verkliga värde.Syfte: Studien syftar till att undersöka relationen mellan intern rapportering av intellektuellt kapital och företags grad av radikal och inkrementell innovation.Teori: Avsnittet är indelat i två delar. Del ett handlar om intellektuellt kapital och intern rapportering av intellektuellt kapital. Del två ger en beskrivning av olika typer av innovation.Metod: Studien baseras på en surveyundersökning vilken utformades webbenkätprogrammet SurveyMonkey. Enkäterna skickades till företag noterade på NASDAQ OMX Small Cap och Mid Cap lista.