Den svenska sjukvården står idag inför en situation där verksamheten levererar medicinskt sett kvalitativ vård men samtidigt tampas med en problematik gällande låg tillgänglighet. I dag används en betydande del av sjukvårdspersonalens arbetstid till olika administrativa aktiviteter.Logopedmottagningen vid Sunderby sjukhus tillhör länslogopedin och är den logopedmottagning i Norrbottens län med flest antal medarbetare och patienter. Enligt länslogopedins verksamhetschef uppgår i dagsläget uppskattningsvis minst hälften av logopedernas arbetstid åt till någon form av administration. Den tid som ägnas åt administration bör kunna minskas med hälften, vilket skulle frigöra betydande resurser. Denna studie syftar till att utveckla ett verktyg för att minska kvalitetsbristkostnader på länslogopedin i Norrbottens län genom effektiviseringar av administrativt arbete.Primärdata i studien har insamlats genom intervjuer, enkätundersökningar och gruppövningar med mottagningens personal.

Detta är en D-uppsats inom ämnet sociologi och syftet är att undersöka hur människor i glesbygdskommuner i Norrbottens län ser på de möjligheter och hinder som finns. Varför väljer människor att bo i glesbygdskommuner trots en nedåtgående befolkningstrend? De frågeställningar som jag har använt mig av är: Vilka hinder och möjligheter när det gäller att leva och verka ser medborgare i glesbygdskommuner? Hur ser glesbygdens framtid ut? Varför väljer människor att bo i glesbygd? På vilket sätt kan glesbygdskommuner öka sina möjligheter och minska de hinder som finns för att få fler människor att flytta dit? Jag har valt att undersöka Överkalix kommun som är en av de hårdast drabbade kommunerna i Norrbottens län. Metoden som jag har använt är kvalitativ metod och intervjuer med tio informanter. I det teoretiska ramverket har jag bland annat använt mig av begreppen tillit, ontologisk trygghet, anonymitet och det mänskliga medvetandet.

I det förra sekelskiftets Sverige skedde en omfattande regionaliseringsprocess, och med den sökte man bl.a. befästa rikets alla län och landskap genom att producera en för de olika aktuella regionerna allomfattande identitet som skulle överbrygga olika sociala tillhörigheter. Länen och landskapen framställdes som nationella subkulturer som skulle verka för lojalitet mot staten. Med den här uppsatsen söker författaren åskådliggöra hur en norrbottnisk identitet växer fram och befästs i denna tidsanda, samt hur den processen överensstämmer eller skiljer sig från övriga Sverige. För att uppnå syftet med uppsatsen belyses instanser och verksamma personer inom kulturvården i Sverige och främst Norrbotten, eftersom det var inom kulturvården som produktionen av identiteter var som intensivast under det aktuella tidsperspektivet.

Norrbottens Läns Landsting har inlett ett samarbete med Kalmar och Jönköpings Län, syftet är att förbättra folkhälsan. I Norrbottens Läns Landsting har projektet ?Livsviktigt? pågått under perioden 2010-2012, inom två kommuner. En ny tjänst, ?Hälsokoordinator?, har införts på vårdcentralerna.

Medling är en metod som bygger på Restorative justice och är en världsomspännande företeelse. Det går ut på att den som begått ett brott och den som blivit utsatt för brottet ska få möjlighet att träffas. Detta görs med hjälp av en opartisk medlare. Då medling är frivilligt så kontrollerar medlaren om parterna har en vilja att träffas samt förbereder parterna och tar reda på vilken inställning dessa har. Om parterna vill träffas anordnas ett medlingsmöte.

Virkesmätningen har varit och är ett oumbärligt moment inom sågverksindustrin, eftersom det garanterar både köpar- och säljarparten en opartisk bedömning och prissättning av virket. Idag mäts huvuddelen av allt virke av professionella (oftast manliga), opartiska virkesmätare som är anställda vid någon av landets till antalet idag tre virkesmätningsföreningar. Den första virkesmätningsföreningen bildades i Ångermanälvs distriktet år 1892, medan Norrbottens virkesmätningsförening tillkom år 1936. Trots att dessa två län bägge tillhör Norrland och har en väl etablerad sågverksnäring så tog det 44 år innan Norrbotten följde Ångermanälvsområdets exempel och bildade en virkesmätningsförening. Självaste mättekniken har utvecklats på sådant sätt att nästan alla sågverk idag har automatisk mätning, även om graden av automation varierar.

Virkesmätningen har varit och är ett oumbärligt moment inom sågverksindustrin, eftersom det garanterar både köpar- och säljarparten en opartisk bedömning och prissättning av virket. Idag mäts huvuddelen av allt virke av professionella (oftast manliga), opartiska virkesmätare som är anställda vid någon av landets till antalet idag tre virkesmätningsföreningar. Den första virkesmätningsföreningen bildades i Ångermanälvs distriktet år 1892, medan Norrbottens virkesmätningsförening tillkom år 1936. Trots att dessa två län bägge tillhör Norrland och har en väl etablerad sågverksnäring så tog det 44 år innan Norrbotten följde Ångermanälvsområdets exempel och bildade en virkesmätningsförening. Självaste mättekniken har utvecklats på sådant sätt att nästan alla sågverk idag har automatisk mätning, även om graden av automation varierar.

BAKGRUND: I andra delar av världen testas den fysiska kapaciteten hos yrkesverksamma poliser regelbundet. I Sverige finns inga tester eller krav på fysisk kapacitet på yrkesverksamma poliser efter genomförd grundutbildning. SYFTE: Att undersöka den fysiska kapaciteten hos poliser i yttre tjänst i Norrbottens polisdistrikt, för att påvisa om det finns ett behov av åtgärder för att upprätthålla yrkesaktiva polisers fysiska kapacitet. METOD: Förfrågan om frivilligt deltagande från poliser i yttre tjänst gjordes till delar ur Norrbottens polisdistrikt. Coopers test 2000 m och Harres test, vilka Polishögskolan använder i rekryteringsprocessen, valdes som mätmetoder.

Den privata sektorn har alltid sökt efter metoder för att effektivisera sin verksamhet och öka sin lönsamhet, detta har lett till att ekonomistyrningsmodeller har utvecklats. Sedan början av 1990-talet har även de icke-vinstdrivande organisationerna börjat snegla på den privata sektorns styrmodeller med en förhoppning om att kunna effektivisera sina organisationer. Denna nya trend med icke-vinstdrivande organisationer som anammar styrmodeller utvecklade för den privata sektorn kom att kallas New Public Management. Den kanske vanligaste styrmodellen de offentliga organisationerna tar till sig är The Balanced Scorecard eller balanserad styrning som den heter på svenska. Att många svenska offentliga organisationer väljer att implementera balanserad styrning är känt, däribland svenska landsting.

I Sverige finns det överlag ett stort intresse och god kunskap om miljöeffekter, men samtidigt saknas ofta insikt om energianvändningens inverkan på miljön. Många ifrågasätter inte tillgången på energi och tar därför inte hänsyn till kopplingen mellan energianvändning och miljöfrågor, trots att energieffektivisering är ett av de viktigaste sätten att förbättra miljön. Förvaltning utgör en stor del av en byggnads totala livscykelenergikostnad (LCCe). Norrbottens läns landsting är en stor fastighetsägare i Norrbotten med en total lokalyta på cirka 700 000 kvadratmeter, varför effektiv förvaltning är betydelsefull beträffande så väl ekonomi som miljö. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga energianvändningen vid sjukhusen i Norrbottens län samt att identifiera möjligheter till effektivisering i energianvändningen.

Titel: Många delar ingen helhetFörfattare: Dag Levin och Mattias WesterdahlUppdragsgivare: Norrbottens Läns Landsting (NLL)Kurs: Examensarbete i medie-och kommunikationsvetenskap, JMGTermin: HT 2012Handledare: Marie GrusellOrd: 15,073Syfte: Syftet med rapporten är att kartlägga mottagarnas bild av Norrbottens Läns Landsting.Metod: Kvalitativ metodMaterial: Fokusgrupper med nuvarande- och potentiellt anställdaHuvudresultat: NLL ses idag som en splittrad organisation av både de nuvarande- och potentielltanställda. Tillhörighet hos de nuvarande anställda finns mot den egna avdelningen och inteorganisationen. En liknande tendens finns även ett bland de potentiellt anställda vilka inte upplever attNLL är en arbetsplats - utan flera.Vidare finns ett mönster hos de nuvarande anställda att informationen inom organisationen ärbristfällig och det finns en oförståelse kring olika beslut. Bilden som de nuvarande anställda har av NLLsom arbetsplats är överlag väldigt god. Det finns ett mönster av att de ser arbetsplatsen som trevlig ochatt de trivs.

Vi har i den här studien undersökt vilken inställning historielärare verksamma inom Luleå kommuns högstadieskolor har till arbete med lokalhistoria. Dels har vi undersökt vad lärare anser om ett tänkt arbetsområde, dels har vi undersökt lärarnas inställning till lokalhistoria i ett mer allmänt perspektiv. Vårt tänkta arbetsområde innebär att elever i Luleå börjar med att forska om det egna bostadsområdet, väver in det i Luleås historia, och vidare hur Luleå genom tekniska framsteg blev en del av Norrbottens teknologiska megasystem. Vilka problem och hinder finns för att arbeta med detta arbetsområde? Resultatet visar att vissa lärare anser att det är svårt att finna relevant material som är anpassat för denna elevkategori, material som inte är för avancerat skrivet, samt att det kräver mycket tid och mer arbete för läraren.

I början av juni 1999 uppmärksammades spår av björn i skogsområde på Bergnäset i Luleå. Det berörda skogsområdet ligger i direkt anslutning till ett tätbebyggt bostadsområde. Skogsområdet innefattar motionsslingor och promenadstigar som möjliggör ett utbrett och innehållsrikt utnyttjande av området för diverse friluftsaktiviteter. Denna uppsats har med underlag av en enkätundersökning för avsikt att undersöka om, och i sådant fall hur, denna situation med björnförekomst påverkat de närboendes rutiner för friluftsaktivitet i det berörda skogsområdet, samt undersöka och analysera de närboendes attityder till björn. Resultat av enkätundersökningen påvisar att den uppmärksammade björnförekomsten inte har inneburit några dramatiska förändringar i närbefolkningens rutiner för friluftsaktivitet.

Den privata sektorns strävan efter att effektivisera sina organisationer, vilket leder till att det ständigt utvecklas nya ekonomistyrmodeller. I början av 1990-talet började dessa ekonomistyrningsmodeller sprida sig till icke-vinstdrivande offentliga organisationer, under samlingsnamnet New Public Management. Den kanske vanligaste styrmodellen som de offentliga organisationerna fångat upp är Balanced Scorecard, eller balanserad styrning som det heter på svenska. Norrbottens läns landsting (NLL) är en av de senare organisationerna i ledet och kommer att införa balanserad styrning under 2013. Vad denna förändring rent konkret väntas medföra organisationen valde vi att undersöka, och syftet med denna studie blev således att öka förståelsen för vilka förväntningar landstingspolitiker har inför framtida införande och tillämpning av balanserad styrning.

Many invasive species propose a big threat against the native fauna in the area that they colonise. Today the raccoon dog (Nyctereutes procyonoides) is speeding from Finland over the border in to northern Sweden. A project to stop the spread and eliminate the individuals that already have established was initiated in the autumn of 2008. To investigate areas that might be interesting for raccoon dogs and to confirm sightings, cameras with auto triggering mechanisms are used. To get the raccoon dog in front of the camera some kind of lure is used. In this study three kinds of different lures was tested against each other?s.