I diskussionen om framtidens hållbara städer är ofta begreppet blandstaden i fokus. Blandstaden karaktäriseras av en funktionsblandning, där en närhet till arbete, rekreation, handel och mötesplatser är bärande. Här kan människor inte bara arbeta eller bo, utan även uppleva ett rörligt folkliv och händelser i stadsrummet. I blandstaden eftersträvas att skapa stadsdelar med en stor bredd och mångfald men för att en stad ska vara blandad kanske det inte räcker med en blandning av funktioner, utan även en blandning av olika typer av människor. I denna uppsats har jag fokuserat på de delar av den blandade staden som påverkar den sociala mångfalden, med utgångspunkt i boendet och de offentliga rummen. I planeringen och utformningen av boendemiljöer och offentliga platser påverkar landskapsarkitekten hur människor använder sig av och trivs i sin omgivning, men denne kanske också påverkar vilka som kommer att använda sig av platsen. Med detta som bakgrund har jag försökt studera hur man som landskapsarkitekt och planerare kan arbeta med att bidra till den sociala mångfald som är en del av den blandade staden. Det blandade boendet kan räknas som en del av den blandade staden.

Examensarbetet syftar till att utreda möjligheterna till ett nya bostäder i norra delen av Ljungby stad. Det utgörs av ett komplext och splittrat område som består av såväl bostäder, industrier, avslutade deponier med mera. Metodiken består av inventering, analys och planförlag. Inventeringen skapar grund för analysen som ska utkristallisera vilka områden som kan vara lämpliga för nya bostäder ? det vill säga planförslaget.

Mekaniserad skogsplantering introducerades i Sverige på 1960-talet, och idag används främst Brackes planteringsaggregat av bland annat av Södra och Norra skogsägarna. Plantering med Brackes planteringsaggregat ger vissa fördelar jämfört med manuell plantering, såsom ökad överlevnad gentemot högläggning och ökad överlevnad och tillväxtökning gentemot harvning. Den här studien jämförde följande tre planteringssystem; manuell plantering med harvning; manuell plantering med intermittent högläggning; samt mekaniserad plantering. Data för tre olika föryngringssystem insamlades och jämfördes med hjälp av nuvärdesanalys för att se eventuella fördelar och nackdelar ur ett skogsekonomiskt perspektiv. Dessa system antogs ha olika systemkostnader och antal planterade plantor med olika överlevnadsgrader och tillväxttakter i ungskogsfasen vilket möjliggjorde en nuvärdesanalys på data från ett skötselprogram simulerat i Heureka PlanWise.

Den blandade staden har lyfts fram som ett svar på hur vi ska uppnå den hållbara staden, men hur kan man då skapa den blandade staden vid nyexploatering? I denna uppsats undersöks två aktuella planer för stadsutveckling, Norra Vrinnevi i Norrköping och Vallastaden i Linköping, utifrån hur planerna försöker skapa blandad stad på respektive plats. En bakgrund ges till begreppet den blandade staden och om hur olika stadsbyggnadstänkare som Jan Gehl och Jane Jacobs ser på begreppet. Här visas också svårigheten att definiera begreppet och hur det används och värderas i samtida svensk stadsbyggnadsdebatt och forskning. En definition av begreppet preciseras som utgår från tre aspekter av blandning: funktionsblandning samt social och estetisk blandning. Undersökningen visar utifrån Norrköpings och Linköpings respektive översiktsplaner, att kommunerna har som vilja och målsättning att i allmänhet tillämpa den blandade staden och synnerhet i de aktuella planområdena. Planförslagen genomgås för att finna hur dessa planerar för att blandning ska uppstå.

Norra Banregionen är en av fem banregioner inom Banverket i Sverige. Regionen stäcker sig från Riksgränsen i norr till Långsele i söder. Som beställare av underhålls- och investeringsarbeten ansvarar Norra Banregionen för att utveckla och underhålla järnvägen inom regionen. Norra Banregionen ska verka för att marknadsföra järnvägsalternativ för att tillgodose de transportbehov som finns inom regionen. Även om persontrafiken utgör en viktig del av transporterna i regionen, är det transporterna av malm samt stål-, skogs- och trävaror som utgör majoriteten.

Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

Norra Sorgenfri a?r ett gammalt industriomra?de i o?stra Malmo? som sta?r info?r en gedigen omvandlingsprocess fo?r att bli en del av Malmo?s innerstad. Utvecklingen ska ske successivt under ett antal a?r och drivas av Malmo? stad i samverkan med omra?dets privata fastighetsa?gare och verksamma akto?rer, vilket go?r processen va?ldigt komplex. Malmo? stad har storslagna visioner fo?r omra?det och vill i ett tidigt skede utveckla Industrigatan, omra?dets ?ryggrad?, till ett intressant och attraktivt stra?k.

Idag domineras den svenska skogsbranschen av manlig arbetskraft. Det uttrycker sig extra tydligt i ledningsgrupperna där andelen kvinnor är ännu lägre. Däremot ser man en uppåtgående trend gällande kvinnor som anställs till personalledande positioner. Syftet med studien är att undersöka tankar och åsikter hos chefer med personalansvar angående en jämnare könsfördelning, med hänsyn till olika mål och andra påverkande faktorer vid rekrytering på Norra Skogsägarna. Studien baseras på kvalitativa intervjuer genom fysiskt möte med sju respondenter från Norra Skogsägarnas alla fyra industrier samt huvudkontor. Alla personer som intervjuades har personalansvar. De intervjuade har en positiv syn på mål kopplade till jämställdhet vid rekrytering. Den positiva synen gäller både det egna företagets och branschorganisationen Skogsindustriernas uppsatta mål inom detta område.

Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.

Denna studie unders?ker rollen och effekterna av prestationsm?tning inom h?lso- och sjukv?rden med fokus p? urologmottagningen p? Sahlgrenska universitetssjukhus. Genom att anv?nda en kvalitativ metod med intervjuer av medarbetaren p? mottagningen, lyfter studien fram hur prestationsm?tning p?verkar effektivitet, produktivitet och kvalitet. Resultatet fr?n studien visar att b?de finansiella och icke-finansiella m?tt ?r viktigt f?r att uppr?tth?lla ekonomisk stabilitet, f?rb?ttra patientn?jdheten samt medarbetartillfredsst?llelsen. Engagemanget samt produktiviteten hos medarbetarna har ?kat d? de har regelbundna m?ten och feedback, trots vissa utmaningar med arbetsmoral och motivationsbrist.

Target Costing slår sig fram på en allt bredare front över företagarvärlden som kalkyleringsprocess vid produktutveckling. Det kommer ursprungligen från Japan och används traditionellt av tillverkande företag som är i början av sin produktutvecklingsprocess. Target Costing skiljer sig från den vanliga kalkyleringsprocessen där man lägger ihop alla kostnader och gör ett vinstpålägg för att erhålla det slutgiltiga priset som kunderna skall betala. Istället utgår Target Costing ifrån kunden och vad denne är beredd att betala för en produkt. När kundens önskemål är fastställda jobbar man sedan mot de kostnadsmål som måste uppfyllas för att kalkyleringen skall gå ihop.

Introduktion:A?ngest info?r operation a?r vanligt och kan bero pa? ra?dsla fo?r operationen, sma?rta, att vakna upp under anestesin och do?den. A?ngesten a?r pa?frestande fo?r patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. Fo?r att lindra preoperativ a?ngest anva?nds oftast lugnande la?kemedel och information till patienten.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka om det finns omva?rdnadsa?tga?rder som har god effekt vid preoperativ a?ngest, vilket skulle kunna ge mo?jligheter att individanpassa va?rden.Metod:En litteraturstudie da?r vetenskapliga artiklar so?ktes i databaserna PubMed och CINAHL.

Syftet i min undersökning är att skapa större förståelse för det psykosociala arbetsmiljöarbetet inom en större organisation i norra Sverige och få en bild av en arbetsgruppsupplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna besvara mitt syfte har frågeställningar utformats: Vad är psykosocial arbetsmiljö? Hur arbetar organisationen för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö? Hur upplever arbetsgruppen att det psykosociala arbetsmiljöarbetet fungerar på arbetsplatsen? I vilken mån påverkar den psykosociala arbetsmiljön trivseln på arbetsplatsen? Studien har utförts inom en stor organisation i norra Sverige där en servicegrupp har studerats. Min metod har varit av kvalitativ art och djupintervjuer har genomförts med fem informanter. En av informanterna jobbar på personalenheten inom organisationen, de fyra andra informanterna är med i en servicegrupp på organisationen.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.