En mer miljömedveten och energismart byggbransch behövs för säkerställandet av hållbara städer både idag och för kommande generationer. Därför introducerar fler och fler exploatörer miljöklassificeringssystem, även kallade miljöcertifieringssystem, som arbetsmetod. Miljöklassning innebär en bedömning av den miljöpåverkan som byggnation av en ny fastighet medför. Oklart är hur och om dessa system är tillämpningsbara från ett landskapsarkitekturperspektiv och i följande arbete ämnar jag att besvara följande frågeställning: Vad skiljer de allt mer frekvent använda miljöcertifieringssystemen BREEAM och Grönytefaktorn ur ett svenskt landskapsarkitekturperspektiv? Två av de största systemen på den svenska marknaden, BREEAM Europe Commercial och Grönytefaktorn, analyseras och jämförs med stöd i två aktuella exploateringsområden: Masthusen och Norra Djurgårdsstaden.

I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrån iakttagelser från samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De huvudsakliga frågeställningarna handlar om 1, den offentliga planeringens användning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i planprocessen, samt 3, om förhandlingar påverkar utfallet i planprocessen. Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell planprocess, en planprocess där just relationer mellan offentliga och privata aktörer förväntats. Fallet som undersöks är processen kring omvandlingen av Norra Backa i Borlänge.

Problemen med fuktskador i byggnader är många och kostnaderna för att åtgärda problemen är stora. ByggaF är en metod som riktar sig till hela byggprocessen och den dokumenterar, kommunicerar samt säkerställer fuktsäkerheten genom hela den processen. NCC använder sig idag av en egen metod för att säkerställa fuktsäkerheten och den metoden jämförs i detta arbete mot ByggaF. Arbetet inriktar sig mot produktionsskedet av byggprocessen vilket innebär att fuktsäkerhetsarbetet är granskat i det skedet.Syftet med detta examensarbete är att NCC i Umeå ska få en bättre kännedom om vad ByggaF är och hur den metoden kan användas inom byggproduktion. Ytterligare syfte är att visa hur arbetet kan ske för att förebygga fuktskaderisken genom att använda metoden ByggaF, en metod för fuktsäkert byggande.Arbetet är utfört på NCCs byggnation på Öbacka strand etapp 4 och det bygget har fungerat som referens för NCCs fuktarbete.

Översvämningsfrågan har flutit upp till ytan och blivit ytterst aktuell i och med debatten om globala klimatförändringar. Även om Sverige är relativt milt drabbat, så kommer också vårt land att påverkas framgent. Det område som vi har koncentrerat oss på ligger i norra delarna av centrala Lidköping, vid Vänerns södra strand. Vänerregionen är ett utpekat område som kommer att drabbas oftare av översvämningar i framtiden. En försmak på detta kom 2000/2001 då Vänerns nivå var 1,37 meter över det normala och delar av Lidköping var översvämmade.

For years the northern parts of Sweden, Norrland (translated: North land) has been considered mystified and exotified by the southern, more urban parts of the country. The rural Norrland ? though 60 percent of Sweden ? is seldom a part of the common conversation, meaning that most of the people living in the southern parts simply have no idea what is happening in the north. The one million people living in Norrland, on the other hand, every day gets to know what happens in the south on the evening news. The question about this possible structural relation between the urban and the rural became a large matter of cultural debate in the spring of 2015, If this thesis is true, we have a problem on our hands; can the national news be considered national if half the country is misrepresented? That question is what this essay is trying to find out by analyzing two of Swedens largest national newspapers.

Syftet med uppsatsen är att studera vegetationsutvecklingen och dess förändringar i Finja med hjälp av pollenanalys. De frågor jag önskade få svar på var om det fanns några spår av en vikingatida storgård i Finja, samt eventuella spår av betydande djuruppfödning i området. Finja är rik på fornlämningar från brons-, järnålder och meddeltid, som bekräftar min tes om att Finja/ Mölleröd haft en betydande roll i området runt Finja sjön, troligtvis med odling och handel längs Almaån.En paleoekologisk analys genomfördes från en lagerföljd från Vånga mosse, Finja. Totalt togs fyra meter torvprov upp ur mossen. I den översta metern plockades fjorton prover ut till analys.

FM Mattsson är norra Europas ledande tillverkar av vattenarmaturer och lanserade i början av 2008 en ny produktserie, 9000E, där E står för ECOSAFE. Vid framtagningen av denna blandarserie har man designat produkten med material utifrån en miljösynpunkt, därav namnet ECOSAFE. Man har vid FMM upptäckt att ledtiden för Köksblandaren i 9000E-serien är för lång för att kunna möta ett ökande kundbehov och ökad konkurens. Man vill därför genomföra en värdeflödesanalys för köksblandarna för att undersöka varför ledtiden blir så lång och om den går att korta ner för att få en ökad produktionstakt. Huvudmålet med projektet har varit att ta fram ett förslag som ger en reducerad ledtid med >30% samt ge rekommendationer för hur detta ska genomföras.

Denna förstudie belyser Högskolan Västs förutsättningar för investering i en solcellsanläggning. Högskolan Väst är en högskola i Trollhättan, Västra Götaland. Under 2015 planerar högskolan att installera en pilotanläggning med solceller, som en del i deras arbete för hållbar utveckling. Anläggningen är tänkt att nyttjas i utbildningssyfte. Rapporten beskriver solenergi i allmänhet och solceller i synnerhet, typer av solceller på marknaden, nätanslutna solcellssystem, solcellens livscykel, en jämförelse mellan energikällor beträffande energiåterbetalningstid och utsläpp av växthusgaser, och monteringslösningar.Olika dimensioneringsförslag värderas, dels takmontage dels fasadmontage.

Migration och folkomflyttningar är starkt relaterat till skeenden i vår omvärld och kopplade till globala strukturer och problem. Sverige blir i detta sammanhang ett mottagarland för migration i vilket strategier för immigranters integrering ställs i relation till samhälls- och arbetsmarknadsutveckling. För immigranters lyckade integration kopplas nationell integrationspolitik starkt till den förda arbetsmarknadspolitiken. Det statligt styrda organet Arbetsförmedlingen får här en nyckelroll för immigranters integration och tillträde till arbetslivet. Trots ett långtgående och omfattande samhällsarbete påvisar statistik och tidigare forskning att immigranter utgör en exkluderad grupp på arbetsmarknaden i förhållande till infödda individer.Denna studie syftar till att med fokus på de sociala nätverkens roll få förståelse för arbetsförmedlares upplevelser av strukturella brister på den svenska arbetsmarknaden i deras arbete med enskilda immigranter.

Konflikter med föräldrar, vänner, arbetskollegor, chefer med fler är ett naturligt fenomen i det dagliga livet, alla av oss har erfarenheter av dem och alla har vi olika metoder för hur vi hanterar konflikterna. I den vetenskapliga forskningen och litteraturen existerar det mängder av arbeten om ämnet men ingen berör på ett tillfredsställande sätt konflikthantering bland första linjens chefer i offentlig äldreomsorg. Syftet med studie har därför varit att belysa hur första linjens chefer i offentlig äldreomsorg uppfattar och beskriver konflikter inom arbetsorganisationen samt undersöka hur första linjens chefer hanterar konflikter mellan personal på arbetsplatsen. Tre frågor ställdes även för att kunna besvara syftet: Hur definierar cheferna konflikt begreppet och vilka personliga upplevelser har första linjens chefer av konflikt bland personal i arbetet?; Vilka påverkningar upplever första linjens chefer konflikter har på arbetsplatsen?; och Vilka konflikthanteringsstrategier använder första linjens chefer vid hantering av konflikter mellan personal på arbetsplatsen? Arbetet vilar på en kvalitativ grund med semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetod, intervjuerna har genomförts med första linjens chefer i offentlig äldreomsorg i en mellanstor kommun i norra Sverige.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den svenska militära närvaron i Riksgränsen/Kirunaområdet såg ut före, under och efter andra världskriget samt att undersöka varför den militära närvaron såg ut som den gjorde under nämnda period. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger på att förklara den svenska militära närvaron i Riksgränsen/Kirunaområdet utifrån stormakternas militärpolitiska strategier och förutsättningar. Frågeställningarna i uppsatsen syftar till att besvara frågan: hur såg den svenska militära närvaron ut i Riksgränsen/Kirunaområdet före, under och efter andra världskriget, samt att besvara frågan: varför såg den ut som den gjorde? Metoden som används är kvalitativa litteraturstudier och den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen utgår från den hermeneutiska teorin. Fram till tyskarnas invasion av Norge den 9 april 1940 fanns ingen svensk militär närvaro vid Riksgränsen eller i Kiruna.

Gräsbränder är ett återkommande problem i hela Sverige och kan påverka både egendom och människor. Det finns flera faktorer som påverkar uppkomsten av gräsbränder. Det kan vara väder/klimat, mänsklig påverkan, typ av gräs och antändningsmedel.I denna studie är målet att kartlägga vart det sker flest gräsbränder i Sverige, varför de sker och när säsongen startar och slutar. Ett annat mål med studien är att undersöka hur utsatta kommuner ser på och hanterar problemet med gräsbränder. Slutligen var syftet också att undersöka om framtida klimatförändringar kan komma att påverka gräsbrandsituationen i Sverige.För att svara på studiens mål valdes att använda en statistisk undersökning som bygger på insatsstatistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Den första riksskogstaxeringen (RT) i Sverige genomfördes under åren 1923-1929. Data från den inventeringen är nu digitaliserad och är sparad i en SQL-databas med geografisk information. Digitaliseringen öppnar för nya möjlighetera att genomföra beräkningar på materialeti egendefinierade geografiska områden.Den svenska naturvårdslagen instiftades 1965 och i och med den kunde naturreservat inrättas. Tidigare var det enbart den svenska staten som kunde skydda områden i nationalparker. Syftet med detta arbete är att jämföra skogstillståndet i områden inom naturreservat och nationalparker (benämnt NR) under tre olika tidsperioder samt att jämföra med omkringliggande skogar.

Syftet med studien var att undersöka hur skolpersonal upplever sitt arbete med ensamkommande flyktingbarn mellan 12 och 19 år, i både högstadieskola och gymnasieskola vid två orter i norra Sverige. Frågeställningarna för studien berörde ämnen som attityder, integrering samt skolpersonalens upplevelser av sitt arbete och de ensamkommandes situation. Detta är en kvalitativ studie som bygger på sju semistrukturerade intervjuer som genomförts med personal från två skolor. Meningskoncentrering har varit inspirationen för att bearbeta de insamlade data vi haft. Resultatet visar att skolpersonalen upplevde sitt arbete med de ensamkommande flyktingbarnen som något viktigt och att en majoritet visade ett stort engagemang när det kom till arbetet med målgruppen.

Syfte:Syftet med denna studie var att undersöka elever i årskurs 9:s bedömningsmedvetenhet i ämnet idrott och hälsa.Frågeställningar:- Hur uppfattar elever att betygsättning i ämnet idrott och hälsa går till?- Vilka uppfattningar har elever om vad de betygsätts på?- Vad menar elever att det är viktigt att bedöma i ämnet idrott och hälsa?Metod:Vi valde att för denna studie använda oss av den kvalitativa metoden intervju. Anledningen till att vi valde att genomföra en kvalitativ undersökning för ändamålet är för att det ger en djup och nyanserad bild kring elevers uppfattningar gällande bedömning. En annan viktig aspekt var att vi genom att göra personliga intervjuer hade möjligheten att ställa följdfrågor för att verkligen komma in på djupet av problemområdet samt att vi kunde undvika eventuella missförstånd. Vi intervjuade 6 elever, tre pojkar och tre flickor, i årskurs 9 på en skola i en förort i norra Stockholm.