Uppsatsen handlar om de faktorer som gör att vi engagerar oss för karaktärer i film och huruvida de är de samma för dataspel. Syftet med uppsatsen är att testa en teori av Murray Smith som gäller filmkaraktärer och se om den går att använda även när man tittar på dataspel. Den exakta frågeställningen i uppsatsen är som följer: Murray Smith har skapat en teori för hur engagerande karaktärer skapas i film. Hur pass applicerbara är hans teorier för engagerande karaktärer när det kommer till ett annat visuellt medium som dataspel? Måste teorin tillämpas annorlunda? Är andra aspekter av teorin viktigare i det nya mediet?I uppsatsens teoribakgrund tas teoriinriktningar som bland annat semiotik och psykoanalys upp och förklaras.

Verksamhetsförlagd utbildning utgör en stor del av sjuksköterskeprogrammet. Studenten ska tillämpa och integrera sina teoretiska kunskaper samt öva upp praktiska färdigheter under den verksamhetsförlagda utbildningen. Handledning av sjuksköterskestudenter ingår i sjuksköterskan kompetensområde enligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestuderandes erfarenheter av handledning under verksamhetsförlagd utbildning under sista terminen av sjuksköterskeprogrammet. Fokus var på kommunikationen mellan handledare och student, relationen mellan handledare och student samt integrationen av teori i praktiken.

Syfte: Syftet med arbetet är är att beskriva neutralitetens roll vid facilitering avdialogprocesser. Detta görs genom intervjuer med fem processledare med lång erfarenhet avden faciliterande rollen. Deras uppfattningar och synsätt kring neutralitet kommer sen attställas mot befintlig teori för att på så vis bättre förstå betydelse av facilitatorns neutrala rollvid dialogprocesser.Tidigare forskning/teori: En genomgång av befintlig litteratur och teori presenteras förområdet facilitering men även från området medling där neutralitetsbegreppet har en mycketcentral roll. Även forskning hämtad från medlingsfältet presenteras som ett komplement dådet saknas inom området för facilitering. Den tämligen omfattande teorigenomgången avserlägga en god grund varpå en djupare förståelse och teoribildningen kan ske utifrånrespondenternas egna berättelser.Metod: Intervju används som kvalitativ metod och följer ett semi-strukturerat upplägg.Utifrån en intervjuguide görs 4 intervjuer på plats och en över skype.

I arbetet kring läroplanen och lärares tolkning av läroplanen var målet att få en bredare bild av vilken plats läroplanen har hos en yrkesverksam lärare. Vi ville fånga tankarna kring processen från tolkning till färdigt klassrumsmaterial i ämnet svenska. Vi valde att genomföra två intervjuer samt två observationer med två lärare som är verksamma och undervisar i årskurs två. Under arbetets gång framkom svar på många frågor som berör arbetet kring och med läroplanen och hur olika och ibland lika den tolkas. I den ena intervjun framkom att man arbetade med utgångspunkt i en pedagogisk planering.

Det finns begränsat med forskning kring hjälpbehovet hos personer med schizofreni. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka detta hjälpbehov på ett förutsättningslöst sätt. Sju personer intervjuades och data analyserades med Grundad Teori. Resultatet visade att det som upplevdes som viktigt var att erhålla hjälp till ett vanligt liv. Följande efterfrågades: Information om sjukdomen och om olika stödinsatser till patienter och anhöriga.

Studien undersöker förändringens påverkan på kunskapsöverföring utifrån en fallstudie av distanshandelsföretaget Haléns implementering av ett nytt informationssystem. Vi har genom en kvalitativ ansats och en abduktiv metod ämnat ge vårt bidrag till redan existerande teori. Studiens problem definieras av den inneboende hotande naturen som förändringar innebär. I synnerhet ny informationsteknologi kan av medarbetare ses som något främmande om den teknologiska osäkerheten i organisationen är hög. Då det är av stor vikt för organisationer att en ny teknologi på ett bra sätt implementeras i organisationen är det viktigt att bemöta detta förväntade förändringsmotstånd.

SyfteSyftet med uppsatsen är att förklara hur man inom kultursektorn i praktiken ser på kopplingen kultur och ekonomisk tillväxt. Min avsikt är att studera och analysera både attityder och faktiskt beteende för att se var en eventuell utvecklingspotential finns.MetodUndersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats och empiriinsamlingen har skett genom ostrukturerade intervjuer. En litteraturgenomgång av befintlig teori inom ämnet har gjorts för att skapa en referensram för analysen av det empiriska materialet.TeoriDen teori som har studerats behandlar främst området kultur, kulturpolitik och kulturens roll(er) i regional utveckling. Även platsmarknadsföring och Cultural Planning beskrivs i teorikapitlet.EmpiriDet empiriska materialet baseras på intervjuer med sex personer som på olika sätt besitter kunskaper inom kulturområdet eller platsmarknadsföring.Analys och slutsatserDe nya roller som kulturen tilldelas i teorin kan vara svåra att omsätta till praktik i och med den uppdelning som fortfarande finns mellan kultursektorn, näringsliv och politiker. För att kunna utvecklas i framtiden tror jag att världarna måste närma sig varandra och utveckla en gemensam begreppsapparat.

The purpose of the study was from the perspective of young people that has completed a stay at HVB-home. The respondents are between 15-21 years both boys and girls. The basic questions were: How do the respondents look upon this HVB-homes service process? How do the respondents look upon this HVB-homes service contents? How do the respondents look upon this HVB-homes service regarding available information and how the staff is available? What positive and negative experience do they have from their stay at the HVB-home? We also wish to get a picture of what is important to change to improve the quality on this HVB-home. To receive answers to those questions we formed a questionnaire.

Syftet med uppsatsen a?r att skapa fo?rsta?else fo?r om och hur humankapital pa?verkar va?rderingen av kunskapsfo?retag vid fo?retagsfo?rva?rv. Vidare vill vi underso?ka vilka faktorer som styr humankapitalets va?rde.Va?r teoretiska referensram grundar sig i teori om kunskapsfo?retag, fo?rva?rv och va?rdering. Vi tittar a?ven na?rmare pa? Due Diligence och Human Resource Due Diligence som a?r tva? typer av fo?retagsbesiktningar.

Följande studie syftar till att undersöka hur industriföretag på den värmländska glesbygden uppfattar pedagogikämnet vid Karlstads universitet. Studien har en tydlig inriktning mot arbetslivspedagogik, och det är framförallt arbetspedagogiska teorier som utgör studiens teoretiska grund.Studien bygger på intervjuer med representanter från fem värmländska industriföretag.Dessa intervjuer har sedan analyserats med avseende på respondenternas berättelser och de uttalande som kan kopplas till ämnet pedagogik, vilket är brukligt vid användandet av narrativ metod och analys.Resultatet visar att de värmländska industriföretagen har behov av pedagogisk kunskap, men att de föredrar att anlita konsulter framför att ha någon anställd som arbetar med dessa frågor..

Följande studie syftar till att undersöka hur industriföretag på den värmländska glesbygden uppfattar pedagogikämnet vid Karlstads universitet. Studien har en tydlig inriktning mot arbetslivspedagogik, och det är framförallt arbetspedagogiska teorier som utgör studiens teoretiska grund.Studien bygger på intervjuer med representanter från fem värmländska industriföretag.Dessa intervjuer har sedan analyserats med avseende på respondenternas berättelser och de uttalande som kan kopplas till ämnet pedagogik, vilket är brukligt vid användandet av narrativ metod och analys.Resultatet visar att de värmländska industriföretagen har behov av pedagogisk kunskap, men att de föredrar att anlita konsulter framför att ha någon anställd som arbetar med dessa frågor..

Syfte: Att jämföra offentliga och privata vårdgivare utifrån deras motiv, utformning och användning av balanserat styrkort. Metod: Genom användandet av kvalitativ metod i form av telefonintervjuer utreder vi hur offentliga och privata organisationer motiverar, utformar och använder sitt styrkort. Teoretiska perspektiv: Vi har valt att presentera vår teori uppdelat på tre huvudrubriker; motiv, utformning och användning. Under dessa avsnitt behandlar vi först en mer generell teori kring balanserat styrkort, för att sedan inkludera en mer specifik teori kring balanserat styrkort i sjukvårdskontext. Empiri: I empiriavsnittet presenteras resultaten från våra intervjuer.

Denna undersökningen är ett försök att se hur mycket av ämnesundervisning, kursplan och kursmål som kan rymmas inom serietecknande som (undervisnings) metod. Genom att knyta an till elevers egen kulturkonsumtion hoppas jag kunna knyta an ny kunskap till det eleven redan är bekant med. Serier blir då här som en brygga mellan det de redan vet och det de ska lära. Arbetet genomförs genom undervisningsförsök som vetenskaplig metod och genom diskursanalys av seriemediet. Jag tycker mig se genom detta arbete att man ur det seriemassiga, serierna i sig och serierelaterat innehåll i allmänhet, kan skapa en pedagogisk metod för bildämnet.Detta är ett s.k.

Varje år producerar Hollywood flertalet filmer med utgångspunkt i historien och dessa formar den allmänna uppfattningen om historiska händelser och personer. Även i klassrummen har filmen hittat in och blivit en naturlig del av undervisningen för många historielärare. Det är dock, som tidigare forskning har visat, oklart huruvida dessa filmvisande lärare har en pedagogisk tanke bakom att trycka på Play. Denna uppsats syftar till att ge en bild av historielärares didaktiska syn på att visa film i undervisningen utifrån frågorna vad, hur och varför de gör det. Kvalitativa djupintervjuer efter en intervjuguide har genomförts med fem gymnasielärare.

Syfte: Syftet är att studera informationsöverlämning mellan lärare i åk 3 och åk 4. Målet är att få veta hur lärare uppfattar informationsöverlämning i svenskämnet och om de anser att information som lämnas gynnar möjligheterna att anpassa undervisningen efter gruppens och enskilda elevers behov.Teori: Skolan genomsyras av tanken om en ?skola för alla? och i det finns en pedagogisk utmaning. Att utveckla läs- och skrivförmågan är en av skolans viktigaste uppgifter eftersom det ger möjligheter till ny kunskap. Enligt det sociokulturella perspektivet sker all inlärning i ett socialt sammanhang och genom att delta i olika sociala och språkliga processer är man medskapare i de kulturer man lever i.