I arbetet har jag utgått från mina erfarenheter av medieundervisning på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag upptäckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. Utifrån detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frågeställningar: Finns det spår av läroplanens intention i elevers tal om undervisningen, särskilt medieundervisningen? Finns läroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieämnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?Läroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmågan att förhålla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och läser, följer med när eleven talar om och framställer egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat läroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn på undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer från medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

AbstraktTitel: Fyra förskollärares arbete med pedagogiskt dramaFörfattare: Elin Pierrou och Jessica StåhlTyp av arbete: Examensarbete 10 p (B-nivå)Handledare: Tina Waldén-HillströmExaminator: Maud SöderlundInstitution: Pedagogik, didaktik och psykologiProgram: Lärarprogrammet, Högskolan i GävleDatum: december 2007Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollärare arbetar med pedagogiskt drama i förskoleverksamheten och vad drama betyder för dem. I studien framkommer även om det finns tid och utrymme för detta ämne. Metoden genomfördes med ostrukturerade intervjuer där respondenternas erfarenheter inom ämnet framgår. Resultatet visade att pedagogiskt drama kan betyda många olika saker beroende på vem du frågar och vad personen har för erfarenheter. Det visade sig även att pedagogiskt drama var ett viktigt inslag i verksamheten enligt respondenterna och de önskade att det finns mer tid..

Nyanlända elever är, på grund av sin särskilda levnadssituation som är full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förståelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie är att vända uppmärksamheten mot de väsentliga faktorerna, som inverkar på förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lärare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten är att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lärare och elever å ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever å andra sidan, har stor påverkan på nyanlända elevers psykiska mående, som i sin tur har sin påverkan på dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlända elever som lever under speciella omständigheter krävs det av skolledningen åtgärder för ett gott bemötande för dem.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra olika professioners, i ettrektorsområde, syn på användningen av LUS som verktyg i mål- och resultatstyrning i och förskolutveckling.Teori: Studien är en fallstudie. Resultatet relaterar till tre olika skolutvecklingsteorier.Metod: För att få tillgång till de olika professionernas beskrivningar enligt ovan harhalvstrukturerade intervjuer genomförts individuellt med specialpedagoger, rektorer ochhögre befattningshavare, i studien benämnda chefer. För att få tillgång till läraresbeskrivningar har fokusgruppintervjuer använts. Samtliga intervjuer utom en, där informanteninte önskade, spelades in. Alla inspelade intervjuer transkriberades till datorskrift.

Denna undersökning avser att studera hur musiktatergruppen "Nalta" arbetar för att fånga barns intresse och behålla det. De framför en föreställning som heter "Mamma bas får en baby" för i huvudsak barn i åldrarna 3-10 år. Undersökningen genomfördes genom observationer av föreställningen och intervjuer med gruppen. I undersökningen framkom två speciella faktorer som påverkade gruppens möjligheter till kontakt med barnen. Det första är att gruppen själva upplever och agerar utifrån egen lust och glädje.

Detta examensarbete handlar om hur barninflytande tar sig uttryck på en utvald Reggio Emiliainspirerad förskola. Vi vill förstå hur pedagogerna förhåller sig och arbetar med barns inflytande i praktiken. Frågeställningar som besvaras är följande: Hur resonerar pedagogerna kring barninflytande på en utvald förskola? Hur blir barninflytandet synligt i praktiken? Vad anser pedagogerna begränsa barns inflytande? För att kunna svara på dessa frågeställningar har intervjuer, observationer och fältstudier gjorts på en utvald Reggio Emiliainspirerad förskola. Dessa analyseras med hjälp av den tidigare forskning som gjorts kring ämnet.

Studien processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat på svenska och spanska högstadieskolor undersöker skillnader och likheter inom processinriktat och resultatinriktat klimat. I denna studie undersöks det hur dessa två klimat ser ut på svenska och spanska skolor och detta ur svenska och spanska idrottslärares perspektiv. I studien används Nicholls (1989) teori om de två motivationsklimaten. Empirin är inhämtad via semistrukturerade intervjuer med idrottslärare på tre svenska och tre spanska högstadieskolor. Detta i kombination med Nicholls (1989) teori och andra modeller, ligger till grund för den senare gjorda analysen.

Denna uppsats behandlar hur vida Pippi Långstrump är en förebild eller ej och hur synen på Pippi har förändrats. Arbetet består av en litteraturgenomgång där det tas upp hur man såg på barnuppfostran under 1940-talet, hur Pippi skapades, de reaktioner Pippiböckerna väckte och Astrid Lindgrens bakgrund. Vidare redovisas en empiridel där resultaten av intervjuer med elever och pedagoger presenteras, följt av diskussioner. Vi har undersökt om Astrid Lindgrens litterära figur, Pippi Långstrumps karaktär och attityd kan användas till något användbart och positivt i pedagogisk verksamhet. Därmed besvaras frågeställningen om Pippi är en förebild för barn och på vilket/vilka sätt.

The aim of the study is to analyse the stories of four homosexual women with Muslim backgrounds about coming out as homosexuals, from an intersectional perspective. The experience of coming out as lesbian and the intersectionality are related to different social contexts. The homosexuality becomes a problem in connection to family and countrymen while the Muslim background becomes more of a problem in relationships. Heteronormativity and gender system appear to be cooperating systems of oppression.These women don?t describe themselves as oppressed, but potential oppression is still something that influences their lives.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur anpassad gruppundervisning bedrivs för patienter med diabetes typ 2. Tio kvalitativa artiklar ligger till grund för resultatet. En av de grundläggande faktorerna är relationen mellan patient och undervisare och att denna uppehålls under längre tid. Närstående behöver också delta i undervisningen för att hjälpa patienten med livsstilsföränd¬ringar. Gruppundervisning är ett utmärkt tillfälle att lära av andras erfarenheter och en kulturanpassning med enkla redskap som matlagning tillsammans, kan hjälpa patienten till bättre egenvård.

I denna rapport har vi undersökt hur utvecklarna tagit hänsyn till användbarheten för slutanvändarna vid utvecklingen av ett säkerhetskritiskt system. Resultatet erhölls genom en empirisk fallstudie på två företag som utvecklar säkerhetskritiska system. Datainsamlingen bestod av intervjuer med personer som varit delaktiga i och har kunskap om utvecklingen av systemen som ingick i vår fallstudie. Sedan analyserades insamlad data mot teori inom Människa ? Dator ? Interaktion (MDI) samt teori om säkerhetskritiska system.

Syftet med denna uppsats är att undersöka fenomenet Facebook i relation till arbetslivet och privatlivet. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där vi genomförde sex semistrukturerade intervjuer för att ta reda på om hur presentationen av ens profil, med andra ord statusuppdateringar, bilder och vänner, kan ha en påverkan på arbetslivet men även privatlivet. Som analysredskap använder vi oss av Erving Goffmans dramaturgiska teori, Anthony Giddens struktureringsteori samt Michel Foucaults teori om övervakningssystemet i relation till makt. En kort sammanfattning av det resultat som framkommer i vår studie visar att Facebook från en början besöktes av våra informanter med syfte att komma i kontakt med vänner samt släkt, dock har nätverkstjänsten utvecklats till ett socialt fenomen och vidare blivit en del av informanternas vardag..

Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Det pedagogiska arbetet är grunden i förskolan. Tempus är det system vår studie kommer att handla om. Tempus är ett system för schemaläggning på förskola och fritidshem. På Tempus hemsida kan man läsa kommentarer från förskollärare, föräldrar och rektorer som menar att Tempus ger mer tid till pedagogiskt arbete.

Syftet med studien är att ge en fördjupad förståelse för hur barn med dövblindhet utvecklar sitt språk och vilka faktorer som bör samspela för att göra miljön språkstimulerande för dessa barn. Studien grundar sig på kvalitativa telefonintervjuer och litteraturstudier. Resultatet visar att personen som arbetar med barnet är den viktigaste faktorn för att miljön ska vara språkstimulerande för barnet. Det innebär att ansvaret för barnets möjlighet att utvecklas och lära ligger i närpersonen/pedagogens händer. Likaså framkom det även att pedagogen kan stimulera språket hos barnet med dövblindhet genom att använda sig av pedagogisk dokumentation och att utgå från ett helhetsperspektiv där barnet får vara delaktig i alla delar av tillexempel matlagning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om lärares ickeverbala kommunikation är av betydelse vid andraspråksinlärning, eller med andra ord om lärares actio bidrar till elevers andraspråksinlärning? Detta har gjorts genom att studera huruvida det är möjligt att observera någon skillnad mellan två elevgrupper vad gäller elevers gensvar (eller mer precist elevers delaktighet/passivitet, agerande/ickeagerande, uppmärksamhet/ouppmärksamhet, kommentarer och yttranden/tysthet) när en lärare aktivt och medvetet använder sig av actio kontra medvetet utelämnar actio. Det teoretiska ramverket utgår från Marie Gelangs definition av actio och actiokapital samt McGregor et als teori om att gestikulerad input underlättar konsolidering av språkkunskap och att språkkunskap därigenom blir mer robust. Genom observation har en kvalitativ jämförelse mellan två grupper genomförts, där en lärare medvetet använt sig av ickeverbal kommunikation, eller actio, i en grupp, medan samme lärare inte använt sig av actio i grupp två. Därutöver har lärarens egna actio iakttagits samt att läraren har intervjuats.