Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn.

I denna uppsats undersöks viktiga framgångsfaktorer vid internationell expansion på tillväxtmarknaderna i centrala Östeuropa. Expansionsprocesserna hos Cramo och Volvo Lastvagnar jämförs med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk där Uppsala-modellen står i centrum, kompletterad med grundläggande teoretiska förutsättningar avseende egna etableringar respektive företagsförvärv samt avseende tillväxtmarknader. Studien inriktar sig på huvud-kontorens perspektiv, och det empiriska underlaget består av intervjuer med de huvudansvariga cheferna inom Cramo och Volvo Lastvagnar. De viktiga framgångsfaktorer som analysen resulterar i är:Tidig etablering har inneburit klara fördelar för båda företagen.För ett uthyrningsföretag inom byggbranschen som Cramo har det varit viktigt att växa klustervis. För ett produktionsföretag inom transportbranschen som Volvo Lastvagnar har det varit viktigt att äga både försäljningskanaler och eftermarknadskanaler.Kontakter är generellt sett viktiga inom ett land.Varumärket och att synas är viktigt.Eget engagemang i och aktivt internaliserande av kunskap från det relevanta nätverket är nödvändigt..

Med utgångspunkt i socialkonstruktionism problematiseras vuxnas tolkningsföreträde när det gäller vad barn behöver samt hur diskurser om barn och förskola har betydelse för utformningen av en förskolas utemiljö och synen på barn. Syftet med studien är att genom en diskursanalytisk metod undersöka förgivettaganden om barn och förskolans utemiljö samt hur dessa förgivettaganden konstruerar såväl barn som förskolans utemiljö. Tidigare forskning om hur struktureringen av miljön i förskolan påverkar och påverkas av synen på barn utgår från material insamlat i förskolans verksamhet. Denna forskning visar på hur omgivande villkor, såsom rådande diskurser utgör ramarna inom vilka pedagogiken utformas. I detta arbete ses vårt valda material - ett dokument framtaget med syfte att ge inspiration till, bedöma och kvalitetssäkra utemiljöer vid förskolor i Malmö stad - som ett av dessa villkor.

Minor utgör ett hot mot civilbefolkningen men även personal i fredsfrämjande insatser riskerar att skadas av minorna under patruller i insatsområdet. Idag används minhunden i Försvarsmakten för att lokaliera minor i kombination med minpik och metalldetektor. Hunden har sina begränsningar och har under flera perioder varit på väg att fasas ut till förmån för tekniken. Minans doftbild, minhunden och den elektroniska nosen beskrivs och mynnar ut i en analys där för-/nackdelar presenteras och därefter diskuteras. Den militära nyttan i den militära kontexten, insats med undsättningsstyrka (MRT) utgör ramverk i uppsatsen.

Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan individuella- och lagidrottares upplevda self-efficacy samt skillnader mellan män och kvinnors self-efficacy. I studien undersöktes även samband mellan socialt stöd, anxiety, motivation, prestation och self-efficacy. Totalt deltog 117 stycken olika idrottare, 53 stycken individuella idrottare och 64 stycken lagidrottare samt varav 53 var kvinnor och 64 stycken var män, i åldrarna 19-52. Metoden som användes var kvantitativ och bestod av flera sammansatta enkäter (TEOSQ, GSE, SCAT och MSPSS) till en hel. Tillsamman med enkäterna följde även fem frågor rörande typ av idrott, ålder, kön, prestation på träning och prestation på tävling.

Innehållshanteringssystem används för att hantera innehåll och det finns många system att välja på. Detta arbete har fokuserat på fyra innehållshanteringssystem för innehåll på webben. Det är systemen Drupal, Joomla, Polopoly och Wordpress. Syftet var att inhämta teoretisk och praktisk kunskap om dessa system och besvara huvudfrågeställningarna om vilka inbyggda funktioner som finns, hur anpassbara systemen är, hur de olika systemen är att arbeta med för en utvecklare och hur anpassade systemen är för webbplatser med mycket trafik.Det jag kom fram till var att Drupal är ett mycket väl utbyggt och omfattande och anpassbart system där det går att utnyttja mycket tredjepartstillägg och anpassa den efter egna önskemål. Joomla är ett system som innehåller mycket inbyggd funktionalitet och det finns mycket tredjepartstillägg att tillgå, men anpassbarheten är dålig.

I denna studie identifieras genom Williamsons (2002) reklamavkodningsteori hur varumärket Fjällräven reproducerar konsumentismens ideologi, genom att kommunicera sin populära ryggsäcksmodell Kånken, i tryckta reklammaterial i form av produktbeskrivningar från tre olika år (1979, 1994 och 2015).  Studiens syfte är tvåfaldigt, delvis handlar det om att undersöka om reklamavkodningsteorin är relevant i att förklara hur ideologi reproduceras och också om den är applicerbar i en svensk kontext. Dessa syften besvarades med en huvudsaklig frågeställning, samt av två underfrågeställningar, vilka formulerades utifrån de teoretiska begreppen adressering och differentiering. I analysförfarandet applicerades ett multimodalt ramverk anpassat för tryckt reklammaterial.Studien har funnit att produktbeskrivningarna använt olika ideologiska referenssystem för att differentiera Kånken som produkt och för att adressera mottagaren. Slutsatsen är att Fjällräven har reproducerat ideologi genom två meningsskapande konstruktioner som handlar om differentiering av produkter och adressering av konsumenter.

Detta examensarbete, vilket utförts hos Expektra, har bidragit till design, utveckling ochimplementation av ett webbaserat användargränssnitt för en av deras produkter, Predict Demand.För projektgenomförande har projektet inneburit att ta reda på olika metoder för att utvärdera derasnuvarande prototyp med utgångspunkt i människo-datorinteraktion och interaktionsdesign. Detta ärvärdefullt när det kommer till designen- och vidareutvecklingsprocessen för generellaanvändargränssnitt. I projektet har man även undersökt olika hjälpmedel och ramverk som föreffektiv implementeringen av gränssnittet.Resultat av design och implementation har i slutet av projektet utvärderats av två användare hos enreferenskund för tjänsten. Trots att antalet svar är begränsat och därmed inte är av statistisksignifikans kan svaren analyseras och ge input till vidareutveckling av gränssnittet. Svaren vargenomgående positiva till hur den slutgiltiga designen blev och alla de olika delar som togs upp ienkäten.

Crowdsourcing och den kollaborativa ekonomin är modeller för öppen innovation som blir allt mer centrala i ett samhälle som står inför morgondagens utmaningar. För att ta itu med globala problem krävs det ett globalt samarbete och ett gemensamt ansvar, där delningsekonomin kan bli avgörande. I denna kvantitativa undersökning svarar vi på frågeställningen om hur upptagandet av och beslutsfattandet kring kollaborativa tjänsteinnovationer kan se ut när vi låter 50 studenter ta del av en kollaborativ tjänsteinnovation. Vi undersöker några befintliga kollaborativa tjänster, redogör för relevanta begrepp och visar på hur Diffusion of innovations kan användas för att förstå något så komplext som hur innovationer kan upptas och spridas i sociala system. Vidare visar vi hur ramverk för konceptualisering av crowdsourcing kan användas för att förstå hur miljöaspekten och viljan att samarbeta kan driva en stor grupp människor till att dela på kompetens, resurser och kunskap.

Det kommunalägda bolaget Skellefteå Kraft arbetar aktivt för att förse kommuninvånarna med lämpliga Internetuppkopplingar. De hade därför önskemål om en undersökning som satte kundens behov och attityder i främsta rummet, för att på så sätt identifiera en eller eventuelltflera tekniker som bäst lämpar sig vid en fortsatt bredbandsutbyggnad i kommunen.Med stöd av teorier inom området tjänsteforskning skapades en delvis egen modell, som sedan fungerade som ramverk vid undersökningen. Uppsatsens syfte operationaliserades med hjälp av ett enkätutskick till olika grupper av människor i Skellefteå kommun.Resultaten visade tydligt att det generellt är utförandet av enklare Internettjänster, men med krav på driftsäkerhet, som utgjorde det basala behovet hos respondenterna. De flesta tekniker är kapabla att tillfredställa dessa behov och detta tar kunderna för givet. Det medförde i sin tur att sekundära behov förknippade med mer resurstunga tjänster fick en avgörande roll.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur normalitet och avvikelse representeras i HBOs tv-serie True Blood. Fokus ligger på hur etnicitet och sexualitet representeras. Uppsatsen frågeställning är: Hur representeras normalitet och avvikelse, med fokus på etnicitet och sexualitet, i HBOs tv-serie True Blood?  Denna har operationaliserats genom ett egenkomponerat analysschema, innehållandes olika teman som utrönts genom författarens förkunskap om tv-serien och dess handling. Metoden består av ett analysschema som använts genom en semiologisk analys samt Stuart Halls representationsbegrepp.

I förskolan har matematiken varit olika framträdande genom historien. Idag kan matematiken sägas vara i fokus, med stöd i både läroplan och forskning. Studiens syfte är att undersöka hur matematiken konstrueras i pedagogers (sam)tal om matematik och barn vid planerings- och reflektionstillfällen i förskolans kontext. Frågeställningarna handlar om vilka diskurser kring matematik och vilka konstruktioner av barn som framträder i pedagogers samtal samt hur de olika diskurserna förhåller sig till varandra. Studiens teoretiska ramverk utgörs av socialkonstruktionistiska, postmoderna och Foucault-inspirerade diskursanalytiska utgångspunkter.

Ohälsosamma levnadsvanor bland barn och ungdomar är ett folkhälsoproblem. Ett av skolhälsovårdens uppdrag är att verka för sunda levnadsvanor hos eleverna. Syftet med studien var att undersöka skolhälsopersonalens upplevelser av att främja sunda levnadsvanor hos skolbarn i 6-10 års ålder vid kommunala grundskolor i Västerås Stad. En kvalitativ studiedesign valdes för att uppnå syftet. Datainsamlingen skedde genom sex individuella semistrukturerade intervjuer med skolhälsovårdens personal och en manifest innehållsanalys tillämpades för att analysera insamlad data.

I denna uppsats belyses Polisen i Uppsala län ur ett varumärkesbyggande perspektiv med syfte att undersöka om teorier avsedda för företag i konkurrenssituation även kan appliceras på en offentlig myndighet. En kartläggning av Polisen Uppsalas arbete med personifiering av sitt varumärke i sociala media görs genom intervjuer, innehållsanalys och sekundärdata. Insamlad data avseende hur deras varumärkesbyggande stämmer överens med teorier om corporate brand, corporate brand personality och corporate brand personality traits avser besvara uppsatsens syfte. Resultatet visar att en stark koppling mellan Polisen Uppsalas varumärkesbyggande och uppsatsens teoretiska ramverk finns. I undersökningen framkommer att arbetet med personifiering är grundligt utformat genom Polisens värdegrund.

I dagens samhälle är majoriteten av våra tillgångar digitaliserade och bevarade i olika typer av informationssystem. Genom Access Control (sv. behörighetsstyrning) säkerställs att användare får korrekt åtkomst till dessa tillgångar. I takt med att organisationer genererar allt mer affärskritisk data i sina informationssystem har dock hanteringen av användare och behörigheter komplicerats. En modern genre inom begreppet informationssystem som länge visat ökad tillväxt är Business Intelligence (BI).