Sök:

Sökresultat:

304 Uppsatser om Normativa frćgor - Sida 19 av 21

Listlitteratur : En studie av Dagens Nyheters "boklistor"

Med utgÄngspunkt i den litterÀra tidskriften 10TALs nummer ?VÀssa kritiken!? och depÄstÄenden som dÀr dryftades om Dagens Nyheters kulturbilagas allt mer frekventaanvÀndande av sÄ kallade ?boklistor?, Àr denna uppsats syfte att studera dessa boklistorsfrekvens och form under den gÄngna tioÄrsperioden 2000-2009. Detta görs genomfrÄgestÀllningarna: Vilka olika boklistor finns det?; Vilken/vilka diskurser framhÀvs ochformas i boklistorna?; Vad skulle kunna förmedlas genom boklistorna?; PÄ vilket sÀtt harantalet boklistor förÀndrats mellan Är 2000 och 2009?För att besvara dessa frÄgor görs en kvantitativ översikt och fyra fallstudier avuppsatsförfattaren valda boklistor genom den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys utifrÄnRoger Fowlers Language in the News. Discourse and Ideology in the Press (1991) samtNorman Faircloughs Media Discourse (1995).

?Kvinnorna IT-förlorare?? : En diskursanalys av mediernas konstruktioner av teknik och kön i informationssamhÀllet Sverige

UtgÄngspunkten för denna magisteruppsats har varit att undersöka hur diskurser om teknikoch kön artikuleras i informationssamhÀllet Sverige. Jag har riktat mitt huvudsakliga intresse mot mediernas konstruktioner av teknik och kön i tre svenska tidningsmedier, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, för att dÀrefter kunna koppla dessa konstruktioner till en politisk och offentlig förstÄelse av teknik och kön i informationssamhÀllet Sverige. Till min hjÀlp för att undersöka mediernas konstruktioner av teknik och kön har jag anvÀnt mig av den kritiska diskursanalysen som Àr sÀrskilt anvÀndbar inom just feministisk forskning dÄ den kopplar sprÄket till frÄgor om makt och sociala processer. Analysen Àr upplagd efter Norman Faircloughs diskurskritiska modell som innebÀr att texten analyseras utifrÄn tre dimensioner: text, diskursiv praktik och social praktik. De teoretiska utgÄngspunkter som Àr centrala för uppsatsen Àr socialkonstruktivismens tankar om att sprÄket formar vÄr verklighet och en feministisk övertygelse om att kön Àr socialt konstruerat.

Att leva med en traumatisk ryggmÀrgsskada: En kvalitativ intervjustudie om mÀns upplevelser av aktivering och egenmakt i ett nytt funktionstillstÄnd

Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ studie med en induktiv ansats dÀr syftet med min uppsats Àr att undersöka och beskriva hur mÀn som drabbats av en traumatisk ryggmÀrgsskada upplever sina funktionstillstÄnd över tid efter skadan, avseende funktion och förmÄga. Detta i anslutning till hur mÀnnen upplever att deras funktionstillstÄnd pÄverkat deras subjektiva upplevelse av att vara sjÀlvstÀndiga och aktiva. Men ocksÄ mÀnnens upplevelser av möjligheter till förÀndring samt upplevelsen av egenmakt i deras livsvÀrld. Uppsatsen som utgÄr frÄn individnivÄ fokuserar pÄ mÀnnens subjektiva upplevelser över tid, frÄn tiden strax efter skadan samt deras upplevelser idag. Studien bestÄr av tre preciserade frÄgestÀllningar: - Hur upplever mÀnnen sitt funktionstillstÄnd avseende funktion och förmÄga tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har mÀnnens upplevelser av att vara sjÀlvstÀndiga och aktiva förÀndrats över tid frÄn tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har mÀnnens upplevelser av möjligheter till förÀndring och upplevelsen av egenmakt förÀndrats över tid frÄn tiden strax efter skadan samt idag?Materialinsamlingen har gjorts genom en kvalitativ forskningsintervju och analysen har gjorts utifrÄn tvÄ perspektiv; Empowerment perspektivet och Crip teori.

Social klass: Upplevelser och antaganden utifrÄn arbetslösa personers perspektiv

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i vÀrlden som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendestÀllning vilket medfört negativ pÄverkan pÄ intressenternasförtroende för revisorn. OberoendestÀllningen kan pÄverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rÄdgivare dÄ dessa inte Àr förenliga med varandra. DÄ innehavet av de dubblarollerna innebÀr att revisorn stÀlls inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien Àr sÄledes att öka förstÄelsen för den personliga moralens pÄverkan pÄrevisorns oberoendestÀllning.I vÄr studie har vi ett hermeneutiskt synsÀtt dÄ vi Àmnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrÄn revisorns perspektiv för att fÄ endjupare förstÄelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen pÄverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer pÄ mindre revisionsbyrÄer harvi fÄtt fram vÄrt empiriska material.

Rockrebeller : En kvalitativ studie av ett musikprojekts betydelse för fyra unga tjejers socialisation till att utöva rockmusik

Maria Kungsman: Rockrebeller. En kvalitativ studie av ett musikprojekts betydelse för fyra unga tjejers socialisation till att utöva rockmusik. Uppsala: Musikvetenskap vt 2004 60 p.Syftet med studien Àr att visa i vilka avseenden ett lokalt musikprojekt som riktar sig till unga tjejer kan tÀnkas underlÀtta och stödja unga kvinnors socialisation och initiativ till att spela rockmusik. Undersökningen innehÄller ett antal kÀrnfrÄgor. En av dessa berör varför projektets kvinnliga deltagare har anslutit sig till projektet samt pÄ vilka sÀtt verksamheten har hjÀlpt dem.

Att fÄ diagnosen dyslexi först under gymnasietiden: tio ungdomars verklighet - en kritisk betraktelse (Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents - a Critical Study)

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Magisterkurs i specialpedagogik Höstterminen 2008 Borgfors, S. (2008). Att fÄ diagnosen dyslexi först under gymnasietiden: tio ungdomars verklighet - en kritisk betraktelse. (Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents ? a Critical Study.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk magisterutbildning, Malmö högskola. Följande kvalitativa studie, med abduktiv ansats och reflexiv metod som vetenskapsfilosofisk grund, Àr resultatet av intervjuer med tio ungdomar som har fÄtt diagnos dyslexi först under sin gymnasietid.

?Man handlar moraliskt och tÀnker etiskt? : En studie om hur etik och moral framstÀlls i sex lÀroböcker för Religionskunskap 1

I detta examensarbete utreds hur sex olika lÀroböcker framstÀller och presenterar etik och moral. Studien syftar till att undersöka vad etik och moral Àr enligt de undersökta lÀroböckerna och till att se vilket utrymme etik och moral fÄr i förhÄllande till vÀrldsreligionerna och andra livsÄskÄdningar i materialet. För att granska utrymmesaspekterna anvÀnds en kvantitativ analys, dÀr en sammanstÀllning av antalet sidor och vilken typ av etik som framskrivs fokuseras. I tillÀgg till detta anvÀnds en kvalitativ analysmetod för att undersöka vad etik och moral egentligen Àr enligt lÀroböckerna samt hur etik och moral framstÀlls och vad denna framstÀllning gör med textens innehÄll. Den kvalitativa analysmetoden utgÄr frÄn en framstÀllningstypologi som Niklas Ammert[1] har framtagit för att granska lÀroboksinnehÄll och denna sÀtts i kontrast till den rÄdande etikdidaktiska forskningen och till Àmnesplanen för Religionskunskap 1 för gymnasiet och genom detta undersöks ocksÄ om en selektiv tradition framtrÀder i materialet. Etik och moral fÄr i de undersökta lÀroböckerna likvÀrdigt utrymme som vÀrldsreligionerna var för sig.  Det totala utrymmet vÀrldsreligionerna upptar utgör nÀstan hÀlften av antalet sidor i varje lÀrobok, vilket inte rimmar med Àmnesplanens lika stora fokus vid sÄvÀl etik och moral som vid vÀrldsreligionerna.

Strategisk ekonomistyrning inom Det nya arbetslivet: En fallstudie om institutionell isomorfism, strukturering och styrperception pÄ framtidens arbetsplats

Ekonomistyrning avser de system, regler, tillvÀgagÄngssÀtt, vÀrderingar och andra aktiviteter ledningar tillÀmpar i syfte att utstaka anstÀlldas vÀg - ett forskningsomrÄde som inkorporerar viktiga icke-konsensuella konceptdefinitioner som stör möjligheterna att bygga ett kumulativt forskningsomrÄde och reducerar jÀmförbarheten studier emellan. Mot sagd bakgrund sökte Otley & Tessier (2012) att konceptuellt utveckla en synnerligen vÀlciterad styrmodell, Simons Levers of control, som i denna studie, tillsammans med den paradigmatiska neoinstitutionella teorin, anlades mikroekonomiskt pÄ en pionjÀrsorganisations tillÀmpade och upplevda styrning. Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen för institutionella strukturer inom den strategiska ekonomistyrningen i en pionjÀrsorganisation genom att, (1) beskriva den tillÀmpade och upplevda ekonomistyrningen, (2) identifiera institutionella mekanismer samt (3) framtaga en analysmodell för strategisk ekonomistyrning i organiska miljöer. För att uppnÄ uppsatsens syfte har ett deduktivt/abduktivt forskningsupplÀgg tillÀmpats inom ramen för vilket befintlig essentiell teori- och modellbildning anvÀndes för att förstÄ en specifik hÀndelse. Valt forskningsupplÀgg kompletterades med ett aktörsperspektiv Äsyftandes att öka förstÄelsen för skeenden, uppfattningar och samband i den socialt konstruerade verkligheten som omgav studiens informanter.

Etnisk diskriminering i arbetslivet - ett svÄrÄtkomligt problem

Racial discrimination is a highly topical and burning issue, of special interest in working life. Most researchers agree on that discrimination is a problem in the Swedish labour market. To counteract the ongoing discrimination, a new Anti-Discrimination Act was founded in 1999. The Racial Discrimination Act although appears to be ineffective on the basis of legal usage. Of all the legal cases about racial discrimination in the labour market, there has only been one sentence of guilty stated by the Swedish Labour Court.

Visionens betydelse inom den fysiska planeringen - en studie om planeringens förstÄelse och anvÀndning av begreppet vision

Den strategiska planeringen har kommit att fa? allt sto?rre fa?ste inom den svenska planeringen, och den nya PBL fra?n 2011 betonar att o?versiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att va?xa och bli ett allt vanligare element i o?versiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt.

EU-domstolen under rÀttsteoretikernas lupp. En studie av kritiken av EU-domstolen som illegitim rÀttsskapare ur ett veteskapsteor

Med avstamp i en rad, sÄvÀl juridiskt som politiskt, kontroversiella domslut frÄn EU-domstolen publicerade Hjalte Rasmussen 1986 sin avhandling On Law and Policy in the European Court of Justice. Rasmussens avhandling representerade ett nytt, mer kritiskt förhÄllningssÀtt till studiet av EU-domstolen och beskrev domstolens dömande verksamhet i termer av rÀttslig aktivism. Under de kommande Ären skall ocksÄ J.H.H Weiler, T.C. Hartley och Ola Wiklund komma att publicera sina bidrag till diskussionen om avgrÀnsningen av EU-domstolens juridiska sfÀr frÄn lagstiftarens politiska. Weiler underkÀnner Rasmussens normativa kriterier för att styrka EU-domstolens aktivistiska verksamhet och efterfrÄgar en rÀttslig mÄttstock för utvÀrdering av domstolens rÀttspraxis.

Dressed for success : En undersökning rörande enhetlig arbetsklÀdsel och dess roll för organisationsidentiteten

Syftet med studien Àr att undersöka huruvida förÀldrar Àr nöjda eller missnöjda med det alltmer ojÀmna uttaget av förÀldraledighet som sker dÄ familjen vÀxer och fÄr sitt andra barn. UtgÄngspunkten Àr att förÀldrar i regel vill vara förÀldralediga med sina barn. Valet kan av diverse anledningar dock tÀnkas vara begrÀnsat av olika skÀl, vilket rimligtvis borde kunna framkalla en kÀnsla av att vara mindre nöjd. Med utgÄngspunkt i dels ekonomisk rationalitet förvÀntas frÀmst mÀnnens val vara begrÀnsat. UtifrÄn det hÀr perspektivet utgör deras högre inkomstnivÄ ofta ett viktigt motiv till att mamman ska ta ut den största andelen av förÀldraledigheten.

NĂ€r familjen vĂ€xer - förĂ€ndringen i uttag av förĂ€ldraledighet : Är förstabarnsförĂ€ldrar mer nöjda Ă€n andrabarnsförĂ€ldrar?

Syftet med studien Àr att undersöka huruvida förÀldrar Àr nöjda eller missnöjda med det alltmer ojÀmna uttaget av förÀldraledighet som sker dÄ familjen vÀxer och fÄr sitt andra barn. UtgÄngspunkten Àr att förÀldrar i regel vill vara förÀldralediga med sina barn. Valet kan av diverse anledningar dock tÀnkas vara begrÀnsat av olika skÀl, vilket rimligtvis borde kunna framkalla en kÀnsla av att vara mindre nöjd. Med utgÄngspunkt i dels ekonomisk rationalitet förvÀntas frÀmst mÀnnens val vara begrÀnsat. UtifrÄn det hÀr perspektivet utgör deras högre inkomstnivÄ ofta ett viktigt motiv till att mamman ska ta ut den största andelen av förÀldraledigheten.

"FrÄn det att jag var liten har det alltid varit boll" : Om konstruktionen av femininitet bland elitsatsande fotbollstjejer

Svenska fotbollförbundet Àr numera det specialidrottsförbund som har flest kvinnliga medlemmar. Samtidigt tycks fotbollen förkroppsliga maskulinitetens idé, och fotbollsspelande kvinnor benÀmns som okvinnliga. Föreliggande arbete behandlar konstruktionen av femininitet bland elitsatsande fotbollstjejer i MFF: s dam utvecklingslag (DU). FrÄgestÀllningen fokuserar pÄ tjejers tal om sig sjÀlva i en elitklubb inom en traditionell manssport.Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och observation studerar jag fotbollstjejernas metoder för konstruktion av verkligheten ur ett etnometodologisk perspektiv. De teoribildningar som jag anvÀnder Àr Robert W.

Revisorns personliga moral : En kvalitativ studie om hur revisorns personliga moral pÄverkar dennes oberoende handlande vid arbetet som bÄde granskare och rÄdgivare

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i vÀrlden som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendestÀllning vilket medfört negativ pÄverkan pÄ intressenternasförtroende för revisorn. OberoendestÀllningen kan pÄverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rÄdgivare dÄ dessa inte Àr förenliga med varandra. DÄ innehavet av de dubblarollerna innebÀr att revisorn stÀlls inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien Àr sÄledes att öka förstÄelsen för den personliga moralens pÄverkan pÄrevisorns oberoendestÀllning.I vÄr studie har vi ett hermeneutiskt synsÀtt dÄ vi Àmnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrÄn revisorns perspektiv för att fÄ endjupare förstÄelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen pÄverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer pÄ mindre revisionsbyrÄer harvi fÄtt fram vÄrt empiriska material.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->