I denna uppsats undersöker och problematiserar jag civilprocessens potential att bidra till rÀttslig utveckling, med ett sÀrskilt fokus pÄ preklusionsreglerna. Med hjÀlp av ett systemteoretiskt perspektiv bygger jag en teoretisk modell som söker förklara vilka typer av omstÀndigheter som typiskt sett kommer att presenteras för landets underinstanser. Utfallet frÄn den teoretiska modellen lÀggs sedan till grund för förstÄelsen av preklusionsreglernas inverkan pÄ rÀttens utvecklingspotential i de högre instanserna. Sammanfattningsvis konstaterar jag att överinstanserna, till följd av preklusionens utformning, i huvudsak kommer att stÀllas inför samma typer av konflikter som underrÀtterna. UnderrÀtterna i sin tur kommer att presenteras för konflikter som i huvudsak inte Àr Àgnade att leda till rÀttslig utveckling.

Idag Àr kunskap viktigt för vÀrdeskapande inom nÀstan alla branscher, men inom konsultföretag Àr det extra pÄtagligt dÄ kunskapen som genereras och delas bildar kÀrnan i företagets tjÀnster. Kunskap kan delas upp i tvÄ former, en explicit och en tyst form.?Tyst kunskap? definieras som den form av kunskap som Àr svÄr att dokumentera och som grundar sig i kÀnslor, vÀrderingar, personliga Äsikter och erfarenheter samt ligger inbÀddad i en organisations kultur, vilket medför att den Àr svÄr för andra företag att imitera. Mycket av den kunskap som bidrar till ökad prestation och konkurrensfördelar Àr baserad pÄ tyst kunskap.Syftet med detta projekt Àr att undersöka vad tyst kunskap Àr, huruvida denna uppmÀrksammas och tas tillvara i konsultföretag samt hur denna kan utnyttjas för att uppnÄ konkurrensfördelar. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie om framförallt ?Knowledge Sharing? och tyst kunskap samt en empirisk och komparativ studie baserad pÄ intervjuer med tvÄ konsultföretag som skiljer sig i storlek och bransch.Resultatet frÄn litteraturstudien visar pÄ att tyst kunskap Àr viktig inom problemlösning och leder till ökad kvalitet i konsulternas arbete.

En skolas organisering anses idag vara viktigare Àn organisationen, det Àr i handlingsnÀten i organiseringen som organisationen byggs. Organisering av en skolas arbetssÀtt har samband med pedagogers möjligheter att arbeta med elevers olikheter. Samarbete blir betydelsefullt. Gemensamma visioner och mÄl fÄr betydelse för samarbetet. För pedagogerna underlÀttas arbetet om samarbete organiseras in i verksamheten och vision och mÄl Àr tydliga.

Det finns en skillnad mellan ledarskap och chefskap, det senare kan ofta ses ur ett mer byrÄkratiskt perspektiv och Àr alltid en utsedd roll. Ledarskap dÀremot kan vara en informell roll dÀr fokus kan ligga pÄ att motivera och leda medarbetare. Dock Àr bÄda i starkt behov av varandra för att nÄ framgÄng. Den organisatoriska vÀrlden har under de senaste Ären haft en stark press pÄ sina chefer och ledare dÀr höga krav pÄ kompetens och kvalitet har bidragit till att yrkesrollerna hamnat under en stor press. Som ett resultat har en större efterfrÄgan av vidareutbildningar för chefer och ledare skapats.

BokföringsnÀmnden har under de senaste Ären arbetat för att skapa en internationellharmonisering med svensk redovisning genom arbetet med K-projektet, ett arbete med attfÀrdigstÀlla regelverk för alla kategorier av företag. Efter den 31 december 2013 blirhuvudregelverket K3 obligatoriskt för alla företag som klassificeras som större enligtÄrsredovisningslagen. Det Àr svÄrt att svara pÄ vilka konsekvenser detta har för företageneftersom det Àr beroende av olika faktorer, bland annat storlek, verksamhet och frÀmst vilkaredovisningsprinciper som företaget tillÀmpat tidigare. En av de större förÀndringarna med K3Àr dess krav pÄ komponentavskrivning pÄ de materiella anlÀggningstillgÄngarna. Syftet meddenna studie Àr att undersöka hur övergÄngen till K3 pÄverkar ett företag med storaanlÀggningstillgÄngar, studera skillnaderna mellan traditionella avskrivningsmetoder ochkomponentavskrivning och vilka eventuella problem och svÄrigheter ett företag stöter pÄ vidövergÄngenFörfattaren lÀser sin Ättonde termin pÄ Civilekonomprogrammet vid UmeÄ Universitet.

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att försöka skapa förstÄelse kring hierarkiska och byrÄkratiska strukturer i plattakunskapsintensiva organisationer. Ambitionen Àr inte attpolarisera begreppen till den grad att organisationer kanplaceras in i antingen eller fack, utan att föra en djuparediskussion kring hierarkiska och byrÄkratiska strukturer. Detblir sÄledes möjligt att tala om grader och former av byrÄkratioch hierarki. Metod: Kvalitativt tolkande fallstudie med semistruktureradedjupintervjuer. Ett hermeneutiskt tillvÀgagÄngssÀtt.

Abstrakt I mitt arbete har jag ur olika aspekter analyserat det slutprov (SkÄneprovet) pÄ A-kursen i historia, vilket pÄ initiativ av historielÀrarnas förening genomfördes 2004 pÄ nÄgra gymnasieskolor i SkÄne. Man ville hÀrmed titta nÀrmare pÄ attityden till provet och skapa en debatt om historieÀmnets status och vilka möjligheter som finns till en nationell bedömning.290 elever frÄn olika utbildningar deltog i provet, som bestod av fem delar, dÀr det bl.a. ingick analys av och diskussion kring historiska skeenden, samtal utifrÄn historiskt perspektiv och kÀllkritiska stÀllningstaganden. Vid konstruktionen av provet hade man naturligtvis utgÄtt frÄn lÀroplanens mÄlbeskrivning. Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ vad elever och lÀrare anser om obligatoriska slutprov och huruvida SkÄneprovet följer de riktlinjer som gÀller för provkonstruktion.

Organisationer mÄste kunna hantera förÀndringar eftersom de hela tiden pÄverkas av förÀndringar av bÄde intern och extern karaktÀr. Det Àr viktigt att organisationer kontinuerligt utvecklar sitt förÀndringsarbete med hjÀlp av erfarenheter och lÀrdomar frÄn sina tidigare genomförda förÀndringar. Tidigare forskning kring förÀndringsarbete visar pÄ att kontinuerliga uppföljningar och kommunikation Àr viktiga faktorer för att uppnÄ effektiva förÀndringar. En brist pÄ forskning inom detta omrÄde har ocksÄ uppmÀrksammats varför vi har valt att studera detta nÀrmare. Syftet med denna studie Àr dÀrför att utveckla en metod för hur en organisation kan gÄ tillvÀga med kontinuerliga uppföljningar av förÀndringsarbeten.

Alla företag behöver nÄgon form av styrsystem för att leda verksamheten. Ett vÀl utvecklat och fungerande styrsystem kan ge ett företag fördelar gentemot konkurrenterna. För att uppnÄ det hÀr krÀvs vÀl formulerade mÄl som alla inom företaget kÀnner till. Utvecklade styrsystem skapar en tydlighet i hur verksamheten fungerar. Varje ledningssystem Àr unikt för respektive företag och Àr ett hjÀlpmedel för den dagliga driften av verksamheten.

I Sverige rÄder avtalsbundenhet, vilket innebÀr att företag som ingÄr avtal med varandra Àrförpliktade att hÄlla sig till dessa. PÄ detta sÀtt kan tvÄ affÀrspartners bli bundna till varandra.Avtalen Àr ofta en förutsÀttning för att företagen ska kunna arbeta tillsammans, strikt handlardet om vem som ska ansvara för vad (Ramberg & Ramberg 2007). Ett problem medlÄngsiktiga affÀrsrelationer Àr att förutsÀttningar för relationen förÀndras. Ett exempel Àr attkonjunktursvÀngningar medför förÀndringar hos framförallt kundföretagens behov (Möller& Wilson 2002; Wiersema 1997). Detta öppnar för en diskussion gÀllande om företag i dessasituationer lÄter avtalen styra Àven nÀr förutsÀttningarna förÀndras, eller om företagen vÀljeratt vara flexibla och anpassa sig efter varandras behov.

Det behövs nya jobb för att ersÀtta basindustrins rationaliseringar. En ny struktur mÄsteskapas för att kunna ta hand om de nya förutsÀttningarna för svenska företag. De storautmaningarna för stÄlindustrin generellt Àr att fortsÀtta utveckla sina nischstrategier ochÀven fortsatta FoU-satsningar för att stimulera kunskapsutveckling och nya innovationer som gör det möjligt att fortsÀtta utveckla kundanpassade produkter medhögt förÀdlingsvÀrde. Detta innebÀr att de stora företagen mÄste samarbeta med de smÄ och medelstora företagen för att överföra sin kunskap om sina material till de smÄ ochmedelstora företagen som de i sin tur förÀdlar, vilket i förlÀngningen ger de storaföretagen fler kunder.Syftet med denna studie Àr att anvÀnda det höghÄllfasta stÄlet, tillverkat av SSAB, somett exempel pÄ en materialutveckling och undersöka vilka konsekvenser det höghÄllfasta stÄlet har gett pÄ förÀdlande företags produktionsprocesser, derasprodukters tekniska egenskaper, designen pÄ produkten, tillverkningskostnad ochmiljöaspekter och Àven undersöka om det finns nÄgra hinder för att skapa nya produktermed höghÄllfast stÄl och hur SSAB ska fÄ ut det höghÄllfasta stÄlet i större utstrÀckningtill de smÄ och medelstora företagen. Fallstudier har anvÀnts som undersökningsmetod och tre företag, Dellner Couplers AB,Hydroform Design Light AB och ME Racing Service AB har intervjuats.

Alla företag behöver nÄgon form av styrsystem för att leda verksamheten. Ett vÀl utvecklat och fungerande styrsystem kan ge ett företag fördelar gentemot konkurrenterna. För att uppnÄ det hÀr krÀvs vÀl formulerade mÄl som alla inom företaget kÀnner till. Utvecklade styrsystem skapar en tydlighet i hur verksamheten fungerar. Varje ledningssystem Àr unikt för respektive företag och Àr ett hjÀlpmedel för den dagliga driften av verksamheten.

Denna uppsats fokuserar pÄ att fÄnga upp en relativt ny och vÀxande företeelse inom elektronisk kommunikation, bloggen. Med min undersökning vill jag belysa bloggens möjligheter som ett kommunikationsmedel för ledare inom offentlig verksamhet samt öka förstÄelsen för vad en blogg Àr.Ett utmÀrkande drag för bloggen, som Àr en uppdaterad webbplats vars startsida karaktÀriseras av ett antal daterade texter i omvÀnd kronologisk ordning, Àr att den beskrivs som en dagbok med en personlig, subjektiv och vardaglig text utan krav pÄ kÀllkritik av innehÄllet. Bloggen beskrivs gÀrna som en form av ?grÀsrotsjournalistik? men den anvÀnds ocksÄ som strategisk kommunikation till exempel av offentliga aktörer som politiker och företagsledare eller som ett komplement inom traditionella media.Jag har valt att göra en kvalitativ textorienterad analys av tre ledares bloggar: Rektor KÄre Bremer vid Stockholms universitet, vice-ordförande Margot Wallström vid EU-kommissionen och generaldirektör Andreas Carlgren vid Integrationsverket. Jag ville veta vad de bloggar om, hur de anvÀnder sig av attributet och hur pass privat eller offentligt deras kommunikation Àr.I min undersökning kom jag fram till att de tre ledarskribenterna anvÀnder bloggen/elektronisk kommunikation som ett strategiskt redskap att kommunicera men de gör det pÄ lite olika sÀtt.Margot Wallström anvÀnder sig av sin privata sfÀr som metod för sin strategiska kommunikation samtidigt som hon verkar i det offentliga rummet.

Syftet med uppsatsen Àr att utröna om det gÄr att urskilja nÄgra könsstereotypa mönster inom den straffrÀttsliga processen i vÄldtÀktsmÄl. Min frÄgestÀllning Àr: Finns det nÄgon förutbestÀmd mall över hur mÄlsÀgande skall agera i den rÀttsliga tillÀmpningen av bestÀmmelserna om vÄldtÀkt i 6:1 BrB, för att anses vara trovÀrdig? En grundlÀggande utgÄngspunkt i diskussionen Àr att förestÀllningarna om rÀtten uppstÀller de kriterier som skall gÀlla för rÀtten och den praktiska tillÀmpningen. VÀrderingar och förestÀllningar om rÀtten Àr dÀrmed centrala för förstÄelsen av rÀtten och den juridiska processen. Jag har valt att rikta fokus mot den straffrÀttsliga processen rörande vÄldtÀkt och centralt blir dÄ Àven förestÀllningar om genus.

Denna uppsats utforskar balansen mellan under- och ovanifrÄnperspektiv inom stadsplanering. Fokus riktas mot kommunala planeringsverktyg och attityder som kan möjliggöra en dynamisk stadsutveckling dÀr subkulturella grupper fÄr plats i det offentliga rummet. Arbetet beskriver en studie frÄn Malmö som exemplifierar underifrÄnperspektiv inom stadsplanering. Denna exempelstudie innehÄller intervjuer med representanter frÄn tre relativt etablerade subkulturella grupper, intervjuer med tre tjÀnstemÀn inom Malmö Stad samt en studie av kommunens översiktsplan. Identifierade behov stÀlls mot kommunens beredskap, bemötande och förÀndringsbenÀgenhet. UtifrÄn en litteraturstudie jÀmförs dessa lokala arbetssÀtt med generella framgÄngsfaktorer nÀr det gÀller tillÄtande attityder inom stadsplanering. Resultatet frÄn litteraturstudien visar att en stad tjÀnar pÄ en dynamisk utveckling dÀr en mÄngfald uttryck och rörelser fÄr ta plats.