Uppsatsen kommer att avhandla ledningsförhÄllandet under Karl XII:s fÀlttÄg i Norge 1718. Syftet med uppsatsen Àratt pröva det historiska hÀndelseförloppet kring anfallet mot Trondheim utifrÄn hur vi idag uppfattar uppdragstaktikoch pÄvisa förekomst av denna. Min hypotes Àr att de bÀrande tankarna i uppdragstaktik inte Àr ett sentida fenomen. Iuppsatsen kommer jag att söka svar pÄ följande frÄgestÀllningar.- Var Karl XII en delegerande eller centralstyrande militÀr chef under den JÀmtlÀndska arméns anfall motTrondheim 1718?- Finns det spÄr i Karl XII:s ledning av Armfeldts armé av det vi idag kallar uppdragstaktik?Uppsatsen teoretiska utgÄngspunkt Àr uppdragstaktik som den beskrivs i den svenska militÀrstrategiska doktrinenfrÄn Är 2002.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka didaktiska stÀllningstaganden verksamma gymnasiepedagoger gör nÀr det gÀller relationen mellan litteratur- och sprÄkhistorieundervisningen i svenska B och svenska som andrasprÄk B. Det material som vi analyserar bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma svensklÀrare vid tvÄ gymnasieskolor i sydvÀstra SkÄne. Resultatet som vi kommit fram till Àr att endast ett fÄtal av vÄra lÀrarinformanter integrerar litteratur- och sprÄkhistoria. VÄr slutsats Àr att elevernas behov av struktur i undervisningen samt lÀrarnas elevorienterade synsÀtt styr hur lÀrarna vÀljer att arbeta..

 Denna uppsats syftar till att undersöka den nya bostadsformen Ă€garlĂ€genhet och de befintliga Ă€gandeformerna bostadsrĂ€tt och smĂ„hus. En komparation har gjorts mellan dessa tre Ă€gandeformer gĂ€llande juridiska och ekonomiska frĂ„gor. VĂ„ra nordiska grannlĂ€nders Ă€garlĂ€genheter har ocksĂ„ undersökts. ÄgarlĂ€genheten Ă€r enligt lagstiftaren ett "radhus pĂ„ höjden", det vill sĂ€ga en lĂ€genhet i ett flerbostadshus som betraktas sĂ„ som ett smĂ„hus. För att undersöka Ă€garlĂ€genheten har den rĂ€ttsvetenskapliga metoden anvĂ€nts. Litteratur inom omrĂ„det har behandlats med propositionen till lagĂ€ndringarna gĂ€llande Ă€garlĂ€genhet (2008/09:91) som frĂ€msta grund. Skillnaderna mellan bostadsrĂ€tten, smĂ„huset och Ă€garlĂ€genheten varierar beroende pĂ„ sakfrĂ„ga.

Syftet: Syftet med denna uppsats var att se hur Nordiska Afrikainstitutet anvÀnder sig av sociala medier och hur de tillÀmpar den information som organisationen kommunicerat via de sociala medierna.Teoretisk ram: Uppsatsen utgÄr ifrÄn teorier som ger överblick i hur traditionella och moderna kommunikationsredskap fungerar. DÀrutöver har ett analytiskt instrument anvÀnts som kartlÀgger kommunikationsprocesser i organisationer samt hur dessa tar tillvara pÄ ny kunskap. Den teoretiska referensram bestÄr av följande teorier: Media Richness modellen samt de tvÄ artiklarna On using organizational knowledge capabilities to assist organizational learning samt Virtual worlds as platforms for communities of pratices frÄn antologin Knowledge management and organizational learning.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom respondentintervjuer, dessa bestod av telefonintervjuer samt epostkorrespondens. För att urskilja respondenterna har ett snöbollsurval anvÀnts. Intervjuerna har dÀrefter analyserats utifrÄn den teoretiska referensramen.Resultat: Resultatet av undersökningen visar att bÄde traditionella och sociala medier anvÀnds vid institutet dÀr de traditionella medierna anses trovÀrdiga men inte alltid flexibla. De sociala medier som anvÀnds Àr Facebook, Twitter och institutets egna forum kallat NAI-forum.

Syftet med föreliggande studie Àr att utreda vilken roll litteratur har och hur lÀrare anvÀnder litteratur i Àmnet svenska som andrasprÄk. Genom analys av kursplanerna i svenska och svenska som andrasprÄk pÄ gymnasienivÄ har vissa generella slutsatser dragits. Statens syn pÄ litteraturens syfte har stÀllts mot vad ledande forskning sÀger inom omrÄdet. Genom en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer har informanternas resonemang kopplats samman med kursplaner och teorier gÀllande litteratur- och sprÄkforskning. Resultatet visar att lÀrarna i undersökningen anvÀnder litteraturen bland annat för att skapa situationer som inbjuder till samtal i klassrummet..

Denna uppsats syftar till att undersöka hur kvinnor och mÀn skildras i text. Genom att analysera ord som följer efter hans och hennes i en mÀngd texter bestÄende av nyhetsartiklar, insÀndare och skönlitterÀr text undersöks om och i sÄ fall vilka skillnader som finns mellan hur kvinnor och mÀn skildras i text. Genom att dela in orden i kategorier har det varit möjligt att studera och synliggöra mönster för hur de bÄda könen framstÀlls. Uppsatsen har den kritiska diskursanalysen som teoretisk ram vilket möjliggör tolkning utifrÄn en större samhÀllelig nivÄ. Resultatet visar att kvinnor och mÀn i jÀmförelse med tidigare forskning framstÀlls som mer jÀmstÀllda, men att pÄtagliga skillnader trots allt finns.

Jag har under min egen skoltid i VÀsterbotten aldrig kommit i kontakt med vÀsterbottnisk litteratur. Med denna uppsats vill jag undersöka om och hur man jobbar med lokalt förankrad litteratur i skolorna idag. Jag har intervjuat fyra lÀrare pÄ tre olika gymnasieskolor i VÀsterbotten. Det visar sig att det knappt förekommer nÄgon vÀsterbottnisk litteratur i undervisningen alls. LÀrarna Àr överens om att tidsbrist Àr en bidragande faktor till att den lokala litteraturen prioriteras bort.

Uppsatsen försöker beskriva skillnader och likheter i demokratiseringsprocessen i de nordiska lÀnderna Sverige och Finland. Studien Àr uppbyggd kring den teori som den modernare forskningen inom demokratiseringsprocessen framhÄller. Denna teori utgÄr ifrÄn att demokratiseringsprocessen bör ses som en tre delad process som innefattar tre Ätskilda men samtidigt överlappande skeenden. De olika faserna Àr liberalisering, transition och konsolidering. Under liberaliseringsfasen minskar det politiska förtrycket och individerna i samhÀllet fÄr mer frihet och ökade rÀttigheter.

I Sverige har det alltid funnits ett behov av att förhĂ„lla sig till Ryssland och Sovjetunionen, uttryckt hĂ€r i en debatt mellan de bĂ„da forskarna Stefan Hedlund och Anders Åslund i dagstidningar och genom litteratur. Min uppgift har varit att granska debatten och se vilka omrĂ„den som belystes och vem som kom att fĂ„ rĂ€tt Ă„r 2007/2008. KĂ€rnan i mitt arbete Ă€r inte den faktiska historien utan argumentationen om samtiden. DĂ€r debatten om Ryssland Ă€r av det slag att den tĂ„l granskning mer Ă€n ett decennium efterĂ„t. Rent geografiskt Ă€r Sverige ett litet land pĂ„ randen av det ryska imperiet som spĂ€nner sig över nĂ€stan hela kontinenten, Sverige och de andra nordiska lĂ€nderna Ă€r placerade nĂ€stan som en blockad av det ryska imperiets strĂ€van vĂ€sterut, en strĂ€van som pĂ„gĂ„tt i flera hundra Ă„r.

Offshoring har lÀnge varit en del av den internationella handeln. NÀr offshoring, frÀmst tillIndien och Kina, inom tjÀnstesektorn vÀxte uppkom problem som var relaterade till avstÄndetmellan den flyttade verksamheten och företagets hemland. Nearshoring som fenomen vÀxtefram som en lösning pÄ dessa problem. Genom att förlÀgga verksamheten utomlands mennÀrmare Àn de traditionella offshoring-lÀnderna sÄ kunde företag minska problemenassocierade med avstÄndet men fortfarande dra nytta av en lÀgre lönekostnad. Teoretiskt Àrdet som pÄverkar företag att vÀlja nearshoring över offshoring relaterat till nÀrheten men fÄempiriska undersökningar har försökt att visa att sÄ Àr fallet.

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

Vi har valt att undersöka hur barn och en pedagog pÄ förskola, elever och en pedagog pÄ skola upplever att det Àr att lÀsa och lyssna till Astrid Lindgrens berÀttelser idag. Vi ville ocksÄ försöka se om Astrid Lindgrens litteratur Àr aktuell, om den lÀses i hem och skolor idag. Syftet med vÄr undersökning Àr att se hur barn, elever och pedagoger uppfattar Astrid Lindgrens litteratur idag och om man utifrÄn ett historiskt perspektiv och en historisk medvetenhet kan arbeta med Astrid Lindgrens litteratur. Resultatet i vÄr undersökning grundar sig pÄ de observationer, samtal och intervjuer vi har utfört med barn, elever, pedagoger och en bibliotekarie. Vi har jÀmfört resultaten i de olika undersökningsgrupperna och försökt att utlÀsa upplevelsen av att lÀsa Astrid Lindgrens litteratur.

Syftet med detta arbete Àr att se pÄ vilket sÀtt pedagoger arbetar för att inbjuda barn till ett nyfiket upptÀckande kring litteratur. För att ta reda pÄ detta har vi utgÄtt ifrÄn dessa fyra frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna för att kommunicera litteratur med barnen? PÄ vilka sÀtt försöker pedagogerna skapa en bokmiljö som inspirerar barnens nyfikenhet för att titta i/lÀsa böcker? Hur ser tillgÄngen till böcker ut pÄ förskolan för barnen? ? finns det likheter och/eller skillnader mellan smÄbarns- eller syskonavdelningarna? Varför ser bokvalen ut som de gör pÄ förskolan? Detta vill vi styrka med teorier frÄn bl.a. Sommers (2007) kring vuxnas syn pÄ barn, och Maltén (2008) kring hur pedagogerna kommunicerar litteratur med barn och barns tillgÄng till litteratur. Vi har Àven anvÀnt oss av Locks (1916) teori kring begreppet nyfikenhet.

Med denna uppsats undersöker jag med kvalitativ metod om, pÄ vilket sÀtt och i vilken utstrÀckning som en svensk dagstidnings text, bild och i viss mÄn Àven omgivande komponenter samspelar. Undersökningsmaterialet bestÄr av fem nyhetsartiklar publicerade i Sydsvenska Dagbladet mellan Är 2005 och 2007. Artiklarna behandlar Àmnet hemlösa personer. Resultatet visar att bild och text ofta har en liknande form om man jÀmför bildkomposition och textdisposition. De hemlösa skildras nÄgot oftare som objekt och upplevare, bÄde i text och i bild, medan de icke-hemlösa framstÀlls som subjekt i bild och har i texten frÀmst funktion som agent.

Bakgrund: Under vÄr tid pÄ lÀrarutbildningen och pÄ vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi sett att den icke-vÀsterlÀndska skönlitteraturens roll i skolan Àr nÀst intill obefintlig. Vi menar att om eleverna fÄr ta del av denna icke-vÀsterlÀndska litteratur fÄr de kanske en ny inblick i och förstÄelse för andra kulturer. Hur skall dessa elever fÄ upplysning om icke-vÀsterlÀndsk litteratur? Denna litteratur skall ingÄ i gymnasieskolorna enligt lÀroplanerna. PÄ grund av den tillsynes lÄga status som den har i skolan, blev vi intresserade av att undersöka detta och hur detta pÄverkar lÀrarens undervisning.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka om och hur svensklÀraren i gymnasieskolorna anvÀnder sig av icke-vÀsterlÀndsk litteratur, sÄsom sydamerikansk, afrikansk och österlÀndsk, i undervisningen.