Bakgrund och problem: Efter att IFRS 7 infördes Àr banker tvingade att redovisa sina finansiella tillgÄngar till verkligt vÀrde uppdelat pÄ olika nivÄer. VÀrdering nÀr en aktiv marknad saknas Àr ofta mycket komplicerad. Detta visade HQ fallet pÄ dÄ de övervÀrderade sina finansiella tillgÄngar och sedan tvingades skriva ner dem. Detta leder fram till vÄr frÄga. Hur stor andel av bankers tillgÄngar klassificeras som finansiella instrument av nivÄ 3 i nordiska banker och hur har andelen utvecklats sedan införandet av IFRS 7?AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till att titta pÄ banker i Norden som följer IASBs regelverk.

VÄrt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, dÄ vi har fÄtt lyssna pÄ och upptÀcka olika typer av böcker under vÄr uppvÀxt. Vi anser att arbetet med detta Àr viktigt i förskolans verksamhet, dÄ det bland annat frÀmjar barns sprÄkutveckling och gruppens sammanhÄllning. Litteratur Àr ett bra och anvÀndbart verktyg i verksamhetens olika omrÄden. Genom en enkÀt och tvÄ ostrukturerade intervjuer har vi fÄtt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. VÄra frÄgestÀllningar Àr; Hur ofta anvÀnds litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som anvÀnds? Hur arbetar pedagoger utifrÄn litteratur? Vi har fÄtt en inblick i hur pedagoger anvÀnder sig av detta.

Detta examensarbete bestÄr av utvalda delar av en översÀttning av en hemsida tillhörande KambodjamÀklarna samt en analys av de delar av översÀttningen som varit problematiska i arbetet. I analysdelen presenterar jag först kÀlltexten i form av en kÀlltextanalys, sedan följer en djupanalys av hur jag har överfört juridiska termer som kanske har en annan eller nÄgot annorlunda betydelse pÄ kÀllsprÄket Àn vad den har pÄ mÄlsprÄket. MÄlet med översÀttningen var att kÀlltextens samtliga delar skulle anpassas till den nya svenska mottagargruppen. För att detta skulle uppnÄs krÀvdes det att jag anvÀnde mig av dels en mÄlsprÄksorienterad översÀttningsstrategi, dels en kÀllsprÄksorienterad översÀttningsstrategi. Resultatet av analysen visar att det för flertalet av de undersökta termerna krÀvs en förklaring för att klargöra att det föreligger en viss begreppsskillnad mellan kÀllsprÄkets och mÄlsprÄkets termer..

Datum: 15/1/2015Niva?: Kandidatuppsats 15 hp, Fo?retagsekonomi C, HT 14 Fo?rfattare: David Norman, Johan Rappling Handledare: Jukka Hohenthal Titel: Ett ?glokalt? va?xelspel fo?r ett multinationellt fo?retag - En studie om branding- arbetet fo?r Post-it pa? den nordiska marknadenSyfte: Syftet med denna studie a?r att visa hur branding-arbetet ser ut fo?r ett globalt varuma?rke, a?gt av ett multinationellt fo?retag, pa? den nordiska marknaden samt till vilken grad marknadschefer fo?r ett varuma?rke av denna typ a?r fria att lokalanpassa brandingen. Fo?rhoppningen a?r att denna fallstudie ska fungera som ett komplement till ra?dande studier inom glokalisering.Teori: Uppsatsens teoretiska referensram besta?r av erka?nda koncept inom marknadsfo?ringsomra?det sa?som global branding, glokalisering och produktlivscykeln men a?ven Hofstedes kulturella dimensioner. Metod: En kvalitativ fallstudie fo?r det multinationella fo?retaget 3Ms varuma?rke Post- it har utfo?rts.

FormÄlet med denne undersÞgelse er at undersÞge om svenske gymnasieelever fÞler sig som en del af et nordiskt sprogfÊllesskab. Dette gennem at undersÞge hvilken interaktion eleverne har med de nordiske sprog, hvilke sprog de mener at de forstÄr, hvad lÊreplanen siger om Norden og de nordiske sprog, samt at undersÞge elevernes holdning til de nordiske sprog. 20 elever opdelt i fire fokusgrupper er blevet interviewet, og lÊreplanen for grundskolen och gymnasiet, samt lÊreplanen for faget svensk, er blevet analyseret. LÊreplanen opfylder ikke de mÄl og avtaler som findes omkring den samnordiske sprogpolitik, og resultatet fra samtalerne med fokusgrupperne viser at eleverne fÞrst og fremmest kommer i kontakt med de skandinaviske sprog, hvilket viser at fÊllesskabet primÊrt handler om et skandinaviskt sprogfÊllesskab. Eleverne opfatter norsk som et smukt og let sprog, hvorimod dansk anses vÊre et grimt og svÊrt sprog.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan populÀrlitteratur och den litteratur som anses vara exklusiv. För att fÄ svar pÄ detta genomfördes en sprÄklig analys av fyra böcker. Tre av böckerna anses vara populÀrlitterÀra medan den fjÀrde anses vara exklusiv.Den sprÄkliga analysen innehöll tre huvuddelar: en textuell analys, en ideationell analys samt en stilanalys, detta för att fÄ en sÄ bra översikt samt bred infallsvinkel som möjligt. Efter den sprÄkliga analysen jÀmförde jag böckerna som anses vara populÀrlitterÀra med den som anses vara exklusiv, för att se om det fanns nÄgon skillnad de olika litterÀra klassificeringarna emellan.Den sprÄkliga analysen visade att det inte fanns nÄgon direkt sprÄklig skillnad mellan de böcker som anses vara populÀrlitterÀra och den som anses vara exklusiv. Inte heller mellan de populÀrlitterÀra böckerna fanns det nÄgon direkt skillnad.

AbstractTitle: DREAMING OF A UNITED ?NORDEN? (The North)? Four central Nordic actors about the progress and extent of Nordic cooperationThe Nordic cooperation are often spoken as in terms of a peaceful international cooperation that is built upon a wide range of similarities among its members, such as a common culture, language similarities and a related kind of political system etc. But in spite of the fact that these so called propitious factors are present, many of the attempts that has been made trying to bring the states of the North (Norden) closer together has turned out unsuccessfully. Therefore no far-reaching Nordic cooperation has come to be implemented. The aim of this essay is to find out what the main reasons could be why this has been the case.I have chosen to take a closer look at the motives given by the former Nordic Prime ministers Tage Erlander (Sweden), Karl August Fagerholm (Finland), Einar Gerardsen (Norway) and Mauno Koivisto (Finland).

Grönska i stÀder har alltid varit efterfrÄgad. I och med de moderna stÀdernas förtÀtning i hela vÀrlden ökar efterfrÄgan mer och mer. Det finns mÄnga former av vÀxtelement i urbana sammanhang, de mest traditionella inslagen Àr parker och blomsterplanteringar. I stÀder och andra förtÀtade omrÄden finns mycket fria och outnyttjade ytor i form av hustak och fasader. Men i och med stÀdernas stÀndiga förtÀtning lÀmnas inte mycket utrymme till vÀxtligheten.

Syftet med studien har varit att kartlÀgga varför de nordiska staterna Sverige, Norge och Danmark har valt olika stÀllningstaganden i Irakkonflikten. Studien Àr en komparativ undersökning som besvarar frÄgorna om vilka bakomliggande faktorer som pÄverkat stÀllningstagandena. I undersökningen av dessa har fem variabler med förankring i de teoretiska utgÄngspunkterna; system- och statsnivÄ studerats. Följande variabler har studerats: FN, EU, NATO, Inrikespolitiska förhÄllanden och Beslut till krig.Sverige och Norge hÀvdade att invasionen inte hade en folkrÀttslig förankring. Synen pÄ FN som garant för smÄ staters suverÀnitet och strÀvan efter multilaterala överenskommelser var vÀgledande för beslutet.

I denna uppsats undersöks om terminspriset pÄ el Àr snedvridet jÀmfört med det framtida spotpriset. Undersökningen har fokuserats pÄ elmarknaden och den prissÀttning som sker pÄ den Nordiska elbörsen, Nord Pool. Först presenteras en teori om varför det finns en derivatamarknad och vilken betydelse den har. Vidare sÄ förklaras vad som menas med spot- respektive terminspris och dÀrefter förklaras hur de förhÄller sig till varandra utifrÄn ekonomisk teori. Sedan introduceras hur marknaden fungerar pÄ Nord Pool och hur prissÀttningen sker av spot- och terminspriset.

This bachelor thesis consists of an analysis of museum environment. In the research, case studies have been done at the, Stockholm based museums, Swedish museum of Natural history?s exhibition Natur i Sverige (Nature in Sweden) and the Nordiska museet?s (Nordic history) exhibition Modemakt (Power of fashion) and learning environment Lekstugan (playhouse). The purpose of the research was to study how cultural heritage is used and developed within the museum pedagogy aimed at children. The research is based on a multimodal approach with focus on learning resources.The research examines the museums focus on children and youngsters, what the goals for this focus looks like on respective museum and how the focus is visible in the actual museums.

Nordiska sprÄk, avancerad nivÄVÄrterminen 2011Handledare: Emma Sköldberg och Anna Helga Hannesdóttir.

Uppsatsen Àr en undersökning av lÀroböcker i litteraturhistoria för gymnasieskolan utifrÄn ett postkolonialt perspektiv. De viktigaste resultaten i undersökningen visar en eurocentrism inom lÀromedel, dÀr endast en liten mÀngd litteratur frÄn icke vÀsterlÀndska delar av vÀrlden presenteras. Den visar Àven en framstÀllning av icke vÀsterlÀndska delar av vÀrlden som statiska i kontrast till vÀsterlandet dÀr utveckling och modernitet betonas. Författare ur den icke vÀsterlÀndska litteraturen presenteras ofta som skildrare av livet i sina delar av vÀrlden och premieras sÀllan för originalitet..

Som ett led i en naturlig utveckling har de nordiska lĂ€nderna tillsammans beslutat sig för att minska barriĂ€rerna och harmonisera processer mellan lĂ€nderna och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt möjliggöra för en gemensam nordisk elmarknad. År 2008 pĂ„börjades arbete med harmoniseringen, vilken syftar till att möjliggöra för kunden att handla sin el frĂ„n samtliga nordiska lĂ€nder. Tillförlitliga elleveranser och effektiva och konkurrensmĂ€ssiga elpriser ska förĂ€ndra konkurrensbilden och elmarknaden ska anta ett mer marknadsanpassat utseende.  Syftet med den hĂ€r rapporten Ă€r att studera hur ett elföretag kommer att pĂ„verkas av utvecklingen mot en gemensam nordisk slutkundsmarknad. I ett första steg presenteras nulĂ€get pĂ„ den svenska elmarknaden, vartefter ett scenario har tagits fram, baserat pĂ„ förvĂ€ntade förĂ€ndringar pĂ„ elmarknaden. Scenariot syftar till att ge en överskĂ„dlig bild av elmarknaden Ă„r 2020, men har sin tyngdpunkt i arbetet med en gemensam nordisk slutkundsmarknad.

Den hÀr uppsatsen Àr ett försök till att analysera ny digital och digitaliserad litteratur med hjÀlp utav medieteorier och intervjuer med lokala aktörer i det litterÀra produktionsfÀltet, först och frÀmst förlÀggare. Jag har tvÄ mÄl med min avhandling: att ge en överblick över hur dagens digitala landskap ser ut och hur vi, bÄde som kulturkonsumenter och -producenter kan förhÄlla oss till dessa nya medier nÀr de Àr sÄ pass abstrakta som de Àr idag..