Denna uppsats berör den kommande nordiska slutkundsmarknaden för elektricitet med utgÄngspunkt i de större svenska elhandelsbolagen. Syftet Àr att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom denna marknad, hur de svenska elhandelsbolagen förbereder sig samt hur en nordisk slutkundsmarknad kan pÄverka deras internationaliseringsprocess. En kvalitativ studie i form av intervjuer genomförs dÀr fyra större svenska elhandelsbolag ingÄr: Vattenfall, Fortum, E.ON och MÀlarenergi. Dessa undersöks mot bakgrund av teori kopplad till internationalisering. Den teoretiska modell som anvÀnds innefattar skÀl till internationalisering, val av etableringsform samt sjÀlva internationaliseringsprocessen i sig.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Nordiska sprÄk, avancerad nivÄVÄrtermin 2011Handledare: Ida Larsson.

VÄrt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, dÄ vi har fÄtt lyssna pÄ och upptÀcka olika typer av böcker under vÄr uppvÀxt. Vi anser att arbetet med detta Àr viktigt i förskolans verksamhet, dÄ det bland annat frÀmjar barns sprÄkutveckling och gruppens sammanhÄllning. Litteratur Àr ett bra och anvÀndbart verktyg i verksamhetens olika omrÄden. Genom en enkÀt och tvÄ ostrukturerade intervjuer har vi fÄtt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. VÄra frÄgestÀllningar Àr; Hur ofta anvÀnds litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som anvÀnds? Hur arbetar pedagoger utifrÄn litteratur? Vi har fÄtt en inblick i hur pedagoger anvÀnder sig av detta.

Syftet var att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndsk litteratur i Àmnet svenska pÄ gymnasiet. Sex lÀromedel har undersökts för att se om och pÄ vilket sÀtt icke-vÀsterlÀndsk litteratur framstÀlls. DÀrtill har intervjuer med lÀrare och bibliotekarier gjorts för att se om de introducerar eleverna för icke-vÀsterlÀndsk litteratur..

Internet har förÀndrat sÀttet att kommunicera, och numera erbjuds ett vidstrÀckt spektrum av kommunikationsalternativ att sprida information genom. Ett av alternativen utgörs av YouTube, som ocksÄ visat sig utgöra ett starkt medium för företag att nyttja i marknadsföringssyfte. FrÄgan Àr emellertid om formatet passar företag som enkom opererar pÄ renodlade industriella marknader, sÄ kallade B2B-företag. Avsikten med studien Àr att undersöka detta, och dÀrigenom bidra till förstÄelsen för hur B2B-marknadsföring ser ut pÄ Internet. Undersökningen utförs genom en kartlÀggning av de nordiska industriföretagens nÀrvaro pÄ YouTube, samt via en innehÄllsanalys av videokommunikationen ur ett varumÀrkesperspektiv.

The aim of my master?s thesis has been to examine the situation of the price lists in the National Library of Sweden, in Uppsala University Library and in the Nordiska Museet Library. The starting point was that the institutes have been operating within different institutional practices. These operational differences between the institutes have affected the collecting, the organizing and the accessibility to the information of the price lists. My master?s thesis is based on Birger HjĂžrlands theories of domains and knowledge organization.

VÄrt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, dÄ vi har fÄtt lyssna pÄ och upptÀcka olika typer av böcker under vÄr uppvÀxt. Vi anser att arbetet med detta Àr viktigt i förskolans verksamhet, dÄ det bland annat frÀmjar barns sprÄkutveckling och gruppens sammanhÄllning. Litteratur Àr ett bra och anvÀndbart verktyg i verksamhetens olika omrÄden. Genom en enkÀt och tvÄ ostrukturerade intervjuer har vi fÄtt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. VÄra frÄgestÀllningar Àr; Hur ofta anvÀnds litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som anvÀnds? Hur arbetar pedagoger utifrÄn litteratur? Vi har fÄtt en inblick i hur pedagoger anvÀnder sig av detta.

Syfte med den hÀr uppsatsen Àr att jÀmföra karaktÀrerna i romanen och filmen Sandor slash Ida för att komma Ät vilka möjligheter som finns nÀr det gÀller karaktÀrsskildring i de olika medierna. FrÄgestÀllningen Àr enligt följande: ? Skiljer sig huvudkaraktÀrerna Ät mellan romanen och filmen, och i sÄ fall pÄ vilka sÀtt?För att kunna svara frÄgestÀllningen anvÀndes underfrÄgor för att kunna uppnÄ syftet med uppsatsen:? Hur lÀr vi kÀnna huvudkaraktÀrerna i romanen respektive filmen nÀr det gÀller kÀnslor, humör, deras sociala roll och andras förvÀntningar pÄ dem?Förhoppningen Àr att resultatet av uppsatsarbetet ocksÄ ska bli nÄgot som kan anvÀndas i rollen som gymnasielÀrare, i framtida undervisningssituationer, exempelvis för att diskutera filmatisering av romaner eller karaktÀrsskildringar i romaner och filmer..

I denna uppsats undersöks det potentiella sambandet mellan minskade försvarsutgifter och ett ökat försvarsmaterielsamarbete i Europa och Norden. Perioden som studeras Àr Ären 1991-2012. Variablerna konstrueras frÄn data hÀmtade frÄn SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute) och utgörs av (i) genomsnittliga försvarsutgifter som andel av BNP, samt (ii) andelen försvarsmaterielaffÀrer som inkluderar samarbete vid produktion för de tvÄ grupperna av lÀnder. I ett första steg görs en statistisk analys vars resultat visar pÄ ett statistiskt signifikant samband mellan variablerna nÀr det gÀller de europeiska lÀnderna, samt ett statistiskt insignifikant samband mellan variablerna för de nordiska lÀnderna. I ett andra steg genomförs kvalitativa intervjuer i syfte att undersöka orsakerna till denna skillnad mellan de tvÄ samarbetena.

Uppsatsen har syftat till att belysa Sveriges nÀromrÄde ur ett sÀkerhetspolitiskt perspektiv och samtidigt finna faktorer som pÄverkat Sveriges sÀkerhetspolitiska rollval. Vidare Àmnade uppsatsen att förklara, det vill sÀga hitta orsaksförklaringar till varför den sÀkerhetspolitiska miljön i Sveriges nÀromrÄde ser ut som den gör. DÄ uppsatsen Àr att se som teorikonsumerande har svaren sökts genom vald teori som utgÄr frÄn en regional sÀkerhetspolitisk analys. Vidare har Àven ansatser gjort ur Nils Andréns sÀkerhetspolitiska struktur. De teoretiska ansatserna har sedan anvÀnts som analysmodell dÀr fyra nivÄer har applicerats pÄ empirin.

Den hÀr uppsatsen handlar om vÀrderingar och om synen pÄ litteratur och litteraturlÀsning i grundskolan under Ären 1980-2011 och syftet Àr att undersöka dessa. Uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr skolans styrdokument i form av lÀroplaner och kursplaner i Àmnet svenska utgör undersökningens primÀra kÀllmaterial. FrÄgor som kommer att beröras i uppsatsen Àr hur synen pÄ litteratur förÀndrats genom Ären och hur introduktioner av nya lÀroplaner under den aktuella tidsperioden pÄverkat litteratursynen? Restultat som den hÀr undersökningen ger Àr att det generellt rÄder en positiv syn pÄ lÀsning och litteratur i alla de undersökta dokumenten. Lgr 80 skiljer sig frÄn de övriga tvÄ lÀroplanerna genom att det hÀr finns aspekter som talar för att man vill styra vad eleverna ska lÀsa genom att ge exempel pÄ boktitlar.

I det svenska samhÀllet anvÀnds tidningar som verktyg för mÀnniskorna att ta reda pÄ vad som hÀnder i vÄrt samhÀlle och i resten av vÀrlden. Med detta i baktanke blev syftet med denna studie att analysera vad tre svenska dagstidningar skrev om "1945 Ärs befriade", som kom till Sverige under vÄren 1945. Tidningarna som anvÀnds i denna studie Àr Arbetet, SkÄnska Dagbladet och Landskrona Posten, och det empiriska materialet Àr dÀrmed tidningarnas reportage, samt publicerade insÀndare och ledare. Vid analysen av tidningarna kommer jag att anvÀnda mig av en beskrivande idé analys, och jag kommer Àven att anvÀnda en komparativ metod nÀr jag jÀmför tidningarnas reportage. DÄ jag analyserade mitt material har jag Àven valt att anvÀnda mig av ett etnicitets- och genusperspektiv.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

Denna studie Àr en undersökning av litteraturanvÀndning vid Àmnesintegration ur ett lÀrarperspektiv. Den avser att undersöka hur litteratur bearbetas och hur lÀrarna anser att det Àmnesintegrerade arbetssÀttet pÄverkar eleverna. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra verksamma svensklÀrare pÄ olika skolor och program. Syftet med studien Àr att belysa, kartlÀgga och analysera hur svensklÀrare anvÀnder litteratur vid Àmnesintegrerat arbete och hur detta arbetssÀtt, enligt lÀrarna, anses pÄverkar eleverna. LÀrarnas arbete med litteratur vid Àmnesintegration gÄr ut pÄ att ge eleverna en djupare förstÄelse för ett tema eller Àmne genom litteraturlÀsning samt skapa sammanhang med andra Àmnen.