Detta examensarbete handlar om höglÀsning och höglÀsning som ett pedagogiskt verktygi skolan. Syftet med arbetet Àr att se om och hur höglÀsning anvÀnds i skolan och hureleverna pÄverkas av höglÀsning. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativa intervjuer nÀr jagundersökt hur fyra pedagoger ser pÄ höglÀsningen. Intervjuerna har genomförts pÄ enskola i en mellanstor stad i Sverige. Jag har analyserat och studerat relevant litteratur ochforskning om Àmnet och resultatet visar hur pedagogernas uppfattning förhÄller sig tilllitteraturen och tidigare forskning.

I kursplanen för Svenska B stÄr att lÀsa att eleven ska ?ha tillÀgnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap frÄn olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den vÀsterlÀndska kanon beskrev 1994 sin oro över vÄrt litterÀra förfall med orden ?Skuggorna blir allt lÀngre i vÄrt aftonland och vi nÀrmar oss det tredje Ärtusendet beredda pÄ ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsÀttning mellan vad man som elev bör lÀsa och vad man som elev kanske vill lÀsa. Dilemmat tycks vara att mÄnga elevers uppfattning om en klassiker idag Àr ?trÄkiga, svÄrlÀsta och föga inspirerande? (BÀcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvÄg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst lÀsintresse.

Uppsatsen handlar om konsumenter som producerar produkter som sprids och konsumeras av andra konsumenter. Fenomenet kallas i denna uppsats för konsumentproduktion och jag har inte hittat bra litteratur om Àmnet. Dagens allmÀnt citerade marknadsföringslitteratur som studerats i denna undersökning nÀmner inte konsumentproduktion som sprids till andra konsumenter. Den litteratur om Open Source som studerats nÀmner konsumentproduktion, men terminologin för konsumentproduktion Àr oklar och fokus sÀtts aldrig pÄ Àmnet. Litteraturen i motsats till denna uppsats nÀmner dessutom bara en mycket speciell och extremare variant av konsumentproduktion som produceras av högt kompetenta programmerare; istÀllet för att som i denna uppsats ge bilden av att Àven andra konsumenter med andra eller ingen kompetens alls utför konsumentproduktion.

VÄr uppsats har som syfte att undersöka om mellanstadiebarn uttrycker behov av organiserad fritidsverksamhet. Uppsatsen tar upp vilka behov mellanstadiebarn har i denna Älder. Genom litteratur kommer vi att pÄvisa barns starka behov av vuxenstöd under hela dagen. Mellanstadiebarn har fÄtt svara pÄ frÄgor i en enkÀtundersökning pÄ hur det Àr att vara ensam hemma och vilka kÀnslor de har för detta. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ metod i vÄr empiriska del.

Syftet med vÄr undersökning Àr att studera instÀllningen hos elever i Ärskurs 9 nÀr det gÀller lÀsningen av skönlitteratur och framförallt klassisk litteratur och hur deras lÀsning pÄverkas av presentationen av den litterÀra kontexten i ett klassiskt verk. Analysen genomfördes i tvÄ steg eftersom presentationen av litteraturen som eleverna skulle lÀsa lÄg pÄ tvÄ olika nivÄer. Vi ville ta reda pÄ hur skillnaden av lÀsupplevelsen var nÀr en klass fick omfattande information om författaren och verket. Den andra klassen fick enbart ta del av texten och först efter genomförandet av enkÀterna och intervjuerna fick de en presentation av författaren, verket och tiden dÄ det skrevs. Vi genomförde en kvalitativ och kvantitativ undersökning baserade pÄ enkÀter och intervjuer.

I detta arbete behandlar vi frĂ„gor rörande matematiklĂ€rare och tysta elever i deras klassrum. Undersökningen har fokus i grundskolans tidigare Ă„r. VĂ„r studie Ă€r en empirisk undersökning dĂ€r vi söker svar pĂ„ vilka attityder och strategier lĂ€rarna har i arbetet med de tysta eleverna. Vi har anvĂ€nt en del Ă€ldre litteratur om tysta elever eftersom forskningsomrĂ„det som sammanfattat behandlar bĂ„de matematik och tysta barn inte Ă€r vĂ€l utforskat. Övrig didaktisk litteratur har vi sedan kopplat till lĂ€rarens arbete med de tysta eleverna. UtifrĂ„n vĂ„r undersökning, samt tidigare forskning och litteratur, kommer vi att ta upp flera aspekter som pĂ„verkar tysta elevers lĂ€randesituation inom matematiken.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln. Undersökningen omfattade 81 av de största Nordiska börsföretagen sett till omsÀttning och marknadsvÀrde under perioden 2001 till 2005.Metod: Vi har anvÀnt oss av ett deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt dÄ vi studerat Ärsredovisningar och utifrÄn dessa försökt finna belÀgg för vÄrt antagande om sambandet mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln.Resultat/Slutsatser:Det Àr inte statistiskt sÀkerhetsstÀllt att det finns ett samband mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln. Det kan finnas förklaringar till resultatet i de ord som valts att basera undersökningen pÄ och om de ska rangordnas eller inte..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka kommunikationskanaler som lÀmpar sig för att nÄ ungdomar som kan tÀnka sig att delta i poesievenemang. Detta uppdrag har jag fÄtt av Culturen, som vill starta ett evenemang inom poesi. Vid sidan av detta vill jag ta reda pÄ ungdomars kultur- och medievanor. Min metod Àr kvalitativa intervjuer med sex ungdomar med syftet att undersöka deras vanor och attityder kring litteratur och poesi, kulturevenemang i allmÀnhet och Culturens framtida poesievenemang. Dessutom behandlas medievanor och kommunikationskanaler.     Bland mina informanter Àr intresset för litteratur, poesi och annan kultur stort och de Àr alla positiva till Culturens framtida kultursatsning inom poesi.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrare funderar kring och arbetar med genus samt se hur detta Äterspeglas i den litteratur de erbjuder eleverna. Vi intervjuade sju förskollÀrare och som komplement gjordes en inventering av avdelningarnas barnböcker. Vi kom fram till att det, i likhet med vad tidigare forskning sÀger, varierar stort mellan lÀrarnas engagemang i frÄgan och att det inte finns nÄgon tydlig koppling mellan deras tankar kring genus och deras val av böcker. Bara i ett fall syntes en tydlig koppling mellan en medveten genuspedaogik och bokbestÄndet..

I ett nordiskt perspektiv Àr andelen kvinnor som föder hemma fÄ, frÄn mindre Àn 1/1000 kvinnor i Finland, till cirka 20/1000 kvinnor i Danmark och pÄ Island. I Sverige Àr antalet planerade hemförlossningar cirka 1/1000. FrÄgan om planerade hemförlossningar har varit kontroversiell genom tiderna, i Sverige och övriga vÀrlden. Trots att pappor varit nÀrvarande i samband med förlossningar i flera decennier finns det lite forskning som studerat deras upplevelser, speciellt i samband med förlossning i hemmet. Syftet med föreliggande studie var dÀrför att beskriva pappors upplevelse av en planerad hemförlossning.

Mellan 1957-61 utredde Nordiska Vattenkraftskommitén möjligheterna att vÀnda pÄ Kalix- och Torne Àlvsystem sÄ att dessa Àlvar skulle fÄ sin mynning i Atlanten istÀllet för i Bottenviken. Detta gigantiska vattenkraftprojekt utreddes i en tid dÄ det svenska samhÀllet prÀglades av hög tillvÀxt, framtidstro och stora strukturomvandlingar vilket Àven karaktÀriserade det statliga vattenkraftsföretaget Vattenfall. Planerna vÀckte dock stort motstÄnd bland kommunerna i Àlvdalen och frÄn internationellt naturskyddshÄll. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva planerna för det största vattenkraftsprojektet i Sveriges historia och resonera kring vilka miljöetiska vÀrderingar som kan ha styrt utredningsarbetet och hur projektet kan förstÄs i ljuset av dÄtidens samhÀllsmönster..

Denna uppsats behandlar idéer och ideologier i tvÄ tidskrifter, Djurens rÀtt och Djurfront, utgivna av djurskyddsföreningen Nordiska Samfundet mot PlÄgsamma Djurförsök under 1970-talet. Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka idéer och ideologier som framkommer i tidskrifterna, det vill sÀga vilka vÀrderingar och förestÀllningar om verkligheten som kommer till uttryck. För detta har jag anvÀnt mig av idé- och ideologianalys. Min teori bestÄr i en förstÄelse av sprÄk och begrepp som uppbyggt och format av en antropocentrisk diskurs som sÀrskiljer och upphöjer mÀnniskan och det mÀnskliga frÄn djuret och det djuriska. Vidare menar jag att detta fÄr konsekvenser för hur en rörelse som Àmnar Àndra pÄ djurens underordnade stÀllning hanterar begrepp som Àr kopplade till det mÀnskliga och begrepp som stÀlls i motsÀttning till det mÀnskliga enligt traditionella dikotomier. Undersökningen visar att det i huvudsak finns tvÄ sÀtt att hantera bÀrande begrepp.

Abstract Idag Àr litteratur som pÄstÄs beskriva sanna hÀndelser mycket populÀr, framför allt bland yngre lÀsare. Ofta skildrar denna litteratur ett extraordinÀrt mÀnniskoöde som kryddas med inslag av vÄld, sex och olika övergrepp. Det Àr en persons subjektiva sanning som berÀttas, ofta av en journalist. Ett begrepp som ofta anvÀnds för att beskriva sÄdan litteratur dÀr fakta och fiktion blandas Àr faktion eller faktionslitteratur.   LÀsning av faktion har naturligtvis blivit allt vanligare Àven i skolan dÀr mÄnga lÀrare nöjer sig med att eleverna intresserat lÀser denna litteratur. Problemet Àr dock att mÄnga av dessa yngre och oerfarna lÀsare helt okritiskt hÄller allt det de lÀser för sant.

IP-adresserna under IPv4 Àr inte tillrÀckliga och har pÄ mÄnga delar i vÀrlden redan tagit slut. IPv6 erbjuder mÄnga fler tillgÀngliga adresser och övergÄngen till protokollet har redan börjat. Det GÀvlebaserade företaget Interlan erbjuder en tjÀnst som kontrollerar om kommuner och myndigheter i de nordiska lÀnderna Àr nÄbara via IPv6 samt om de Àr sÀkrade med DNSSEC. Denna rapport beskriver jobbet med att förbÀttra och göra deras tjÀnst anpassningsbar för flera lÀnder. Processen som beskrivs Àr parametriseringen av skripten som samlar data, skapandet av en databas att lagra data i, och Àndringar till hur data presenteras sÄ att det gÄr att lÀgga till flera lÀnder..

Uppsatsen handlar om konsumenter som producerar produkter som sprids och konsumeras av andra konsumenter. Fenomenet kallas i denna uppsats för konsumentproduktion och jag har inte hittat bra litteratur om Àmnet. Dagens allmÀnt citerade marknadsföringslitteratur som studerats i denna undersökning nÀmner inte konsumentproduktion som sprids till andra konsumenter. Den litteratur om Open Source som studerats nÀmner konsumentproduktion, men terminologin för konsumentproduktion Àr oklar och fokus sÀtts aldrig pÄ Àmnet. Litteraturen i motsats till denna uppsats nÀmner dessutom bara en mycket speciell och extremare variant av konsumentproduktion som produceras av högt kompetenta programmerare; istÀllet för att som i denna uppsats ge bilden av att Àven andra konsumenter med andra eller ingen kompetens alls utför konsumentproduktion.