I undersökningen förklaras nÄgra centrala begrepp inom performativitetsteori: pÄ grÀnsen mellan fakta/fiktion, det decentrerade subjektet, sjÀlvframstÀllning, upprepningar samt medialisering och remediering. Förklaringarna utgÄr till största del frÄn nordiska forskare som Jon Helt Haarder, Christian Lenemark, Torbjörn Forslid, Anders Ohlsson, Tiina Rosenberg och Arne Melberg. UtifrÄn förklaringen av begreppen Àr sedan frÄgor stÀllda för att fungera som verktyg för performativitetsanalys av Kristian Lundbergs Yarden frÄn 2009. Analysen har fokus pÄ sjÀlvframstÀllning och den tar ocksÄ hÀnsyn till den iscensÀttning av sjÀlvet som författaren visar fram genom debattartiklar i massmedia..

Undersökningens huvudsyfte Àr fÄ en insikt i vilka skönlitterÀra texter som lÀses pÄ högstadiet. LÀrare ifrÄn tre högstadieskolor har medverkat. Litteraturundervisningen Àr en stol del av svenskÀmnet och svensklÀrare har sÄledes ett stort ansvar nÀr det gÀller att vÀlja ut adekvata texter. DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ vilka texter som lÀses i sin helhet pÄ högstadiet idag. Tidigare undersökningar Àr frÀmst utförda pÄ gymnasienivÄ och har visat att litteraturundervisningen tenderar att vara starkt styrd av lÀrare och gamla styrdokument samt förmedlar litteratur som ligger lÄngt ifrÄn elevernas litterÀra register.

This paper discusses the feeling of insecurity in educational exhibitions. The study analyzes one exhibition at the museum ?Nordiska Museet? in Stockholm, and strives to answer how the question of spatial factors can influence the feeling of insecurity, and thereby also the information process.The following questions have been addressed: Can we speak of a spatial allocation problem of exhibitions that contain much information? What is the relationship between the exhibition's intention and visitors conduct A model has been designed with influence from wayfinding where the exhibition is divided into basic parts, which allows a detailed study of the exhibition, and of how the parts relate to each other. The research contains spatial analyze, observations as well as interviews.The conclusion is that we, in the scientifically investigated exhibition, can speak of a spatial allocation problem when the information seems to be an overload for the visitor..

Denna uppsats byggerpÄ en kvalitativ undersökning dÀr resultatetbaseras pÄ intervjuer som genomförts medsex eleveri gymnasieskolans andra Är. Den syftar till att ge en fördjupad förstÄelse för gymnasieungdomars attityder till lÀsningsom i sin tur kan vÀcka tankar hoslÀrare och blivande lÀrare om hur kunskapen om lÀsvanor kan appliceras i undervisningen. Studien visar att en tidig kontakt med lÀsning i ett hem dÀr lÀsning Àr ett naturligt inslag banar vÀg för en positiv lÀskarriÀr i framtiden. Den visar Àven att ungdomar som kommer frÄn ett lÀsfattigt hem tenderar att vara mer negativt instÀllda till lÀsning. För att lÀsning i skolan ska bli mer tilltalande efterlyser eleverna att de sjÀlva fÄr vara med och pÄverka valet av litteratur samt att skolan erbjuder litteratur som behandlar sÄdana Àmnen som faller inom deras intresseomrÄden.Skolan stÄr inför en tuff utmaning nÀr det gÀller ungdomars lÀsintresseoch det gÀller att odla en positiv instÀllning till lÀsning redan tidigt i grundskolan för att alla ska ha samma chans att vara med pÄ tÄget..

I modernt danskt sprÄkbruk finns en tendens att vÀlja icke-kongruerande form av perfektparticip istÀllet för kongruerande i meningar som VÊggene er malet och Naboerne er interesseret, sÄ att man inte lÀngre skiljer pÄ verbalt och adjektiviskt perfektparticip i predikativ anvÀndning.Syftet med föreliggande undersökning var att ta reda pÄ hur perfektparticip i predikativ anvÀndning uttalades respektive skrevs pÄ danska, i en informantgrupp bestÄende av 10 informanter, varav 5 var kvinnor och 5 mÀn. Metoden var att lÄta dessa informanter översÀtta en svensk text till danska, först muntligt och sedan skriftligt. Som komplement till min metod anvÀnde jag senare ytterligare tvÄ informanter till att lyssna pÄ perfektparticipen i det inspelade materialet frÄn undersökningen, för att de skulle uppge vilka former de hörde.Undersökningen visar att de manliga informanterna i större utstrÀckning Àn de kvinnliga informanterna valde den kongruerande formen av perfektparticip vid den muntliga undersökningen, trots att de inte sjÀlva var medvetna om detta. I de kvinnliga informanternas uttal var det ett uttal med [ð] som dominerade, och dessa informanter uppvisade en större medvetenhet om att bÄde kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip existerar i danska sprÄket. I den skriftliga översÀttningen var det dock hos bÄde de kvinnliga och de manliga informanterna den icke-kongruerande formen som valdes i störst utstrÀckning..

   Jag har i mitt examensarbete arbetat för sko- och lifestyleföretaget  Sneakersnstuff somhar sina butiker i Stockholm och Malmö. Arbetet har inneburit att formge enkonceptbutik i en liten husvagn med hjÀlp av informationsdesign.Rapporten beskriver hur jag gÄtt till vÀga, vilka teorier och metoder jag anvÀnt migav för att sedan kunna fÄ fram en formgivning som uppfyller syftet, vilket Àr att medinformationsdesignens verktyg formge en husvagn som förmedlar  SneakersnstuffŽskoncept.För att komma fram till mina resultat har jag anvÀnt mig av litteratur som forskat iinformationsdesign samt litteratur om koncept, och hur man skapar rÀtt atmosfÀr i enbutik med layout, fÀrg och ljus.  .

SammanfattningCleantechbranschen har pÄ senare Är vuxit fram med ett omfÄngsrikt utbud av miljövÀnliga alternativ till frÀmst traditionella energilösningar. En klar definition pÄ vad branschen egentligen omfattar finns Ànnu inte och detta medför viss osÀkerhet kring begreppet. MÄnga företag utger sig för att vara Cleantechbolag men i sjÀlva verket handlar det om att deras interna processer förbÀttras ur ett miljöperspektiv. Författarna till denna rapport har valt att utgÄ frÄn att ett Cleantechbolag Àr ett bolag som erbjuder en produkt eller tjÀnst som i sig Àr en, ur miljöaspekt gynnsam, lösning pÄ ett problem. Cleantech har i takt med ökad klimatdebatt och stigande efterfrÄgan pÄ alternativa lösningar blivit en publikt haussad bransch.

Syftet med denna kvantitativa studie var att kartlÀgga förÀldrars medvetenhet om genusöverskridande barnlitteratur och om de anser att lÀsning av sÄdan litteratur frÀmjar barns identitetsskapande. Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning med 57 svarande frÄn en Facebook-grupp för förÀldrar. EnkÀten riktade sig till förÀldrar som har/har haft barn i förskolan de senaste 10 Ären. I resultatet kan vi se att det finns samband mellan förÀldrarnas utbildningsgrad och lÀsandet av bÄde barnlitteratur i allmÀnhet och genusöverskridande barnlitteratur i synnerhet, samt hur de uppfattar förskolans genusarbete. PÄ vÄr vÀg mot slutsatsen i denna studie har vi kunnat se i resultatet att det finns stora skillnader mellan hur ofta barnen till de förÀldrar som deltagit i vÄr studie fÄr möta genusöverskridande barnlitteratur i hemmet och vi ser att det kan finnas en risk att vissa barn aldrig fÄr möta en sÄdan litteratur.

I kursplanen för Svenska B stÄr att lÀsa att eleven ska ?ha tillÀgnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap frÄn olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den vÀsterlÀndska kanon beskrev 1994 sin oro över vÄrt litterÀra förfall med orden ?Skuggorna blir allt lÀngre i vÄrt aftonland och vi nÀrmar oss det tredje Ärtusendet beredda pÄ ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsÀttning mellan vad man som elev bör lÀsa och vad man som elev kanske vill lÀsa. Dilemmat tycks vara att mÄnga elevers uppfattning om en klassiker idag Àr ?trÄkiga, svÄrlÀsta och föga inspirerande? (BÀcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvÄg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst lÀsintresse.

Avsikten med uppsatsen har varit att ur ett arbetskraftsinvandringsperspektiv nÄ enfördjupad kunskap och förstÄelse kring arbetskraftsinvandringen till Sverige medsÀrskilt fokus pÄ rekryteringen av utlÀndsk arbetskraft till Svenska Gummifabrik ABÄren 1962-1973, samt att utröna vilka effekter denna arbetskraftsinvandring har haftpÄ samhÀllet Gislaved.Jag har genomfört fyra öppna intervjuer med jugoslaviska arbetskraftsinvandrare frÄndenna period och sedan jÀmfört de tankar jag tagit del av med relevanta kÀllor samtlitteratur om arbetskraftsinvandringens betydelse. Det gav mig förutsÀttningar att sehur den rekryterade arbetskraftsinvandrarens berÀttelser förhÄller sig till allmÀntaccepterad litteratur i Àmnet. Jag kan dÀrigenom se om förhÄllandet skiljer sig pÄlokal och nationell nivÄ.Studien har resulterat i en ökad kunskap om hur arbetskraftsinvandringen har gÄtt tilloch motiverats av Gummifabriken nÀr arbetskraftsbehovet var som störst. Detta harjag genomfört med hjÀlp av bevarat arkivmaterial, litteraturstudier samt dedjupintervjuer som genomförts. Undersökningens resultat visar att de invandradestankar vÀl stÀmmer överens med de kÀllor samt litteratur jag presenterar ochundersökningen ger en förstÀrkt bild av redan skriven litteratur i Àmnet.

Denna studie har som syfte att synliggöra de kunskaper som skandinaviska ungdomar har i de nordiska grannsprÄken danska, norska och svenska. Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ undersökningsmetod, och resultaten visar dels att eleverna har en större lÀsförstÄelse i norska Àn danska och svenska, dels att viktigast för förstÄelsen Àr kontakten med sprÄket.Undervisningen i grannsprÄken har minskat under de sista 25 Ären och en bidragande orsak till detta kan vara dels att lÀrarna prioriterar bort omrÄdet till förmÄn för andra moment, dels att det engelska sprÄket Àr viktigare i den alltmer globaliserade vÀrld vi lever i..

Ett antal bolagsskandaler i början av 2000-talet i exempelvis Enron och Parmalat försÀmrade allmÀnhetens förtroende för styrelser och bolagsledningar. I och med oegentligheterna i bland annat Skandia pÄverkades Àven de svenska börsbolagen negativt. I ett försök att stÀrka bolagens förtroende tillsatte regeringen en förtroendekommission med uppgift att se över vilka ÄtgÀrder som kunde vara lÀmpliga. Som ett resultat av detta togs Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) fram.Koden utgör sjÀlvreglering inom det svenska nÀringslivet och bygger pÄ principen följ eller förklara. Det innebÀr att man kan anses följa Koden som helhet trots att man avviker frÄn enstaka regler i den, förutsatt att man förklarar varför man avviker frÄn regeln.

Att verka pÄ en global marknad innebÀr kulturella skillnader, tidsskillnader och annorlunda arbetsmetoder som stÀller speciella krav pÄ medarbetare och deras kompetens. Att sÀnda anstÀllda pÄ utlandsuppdrag eller sÄ kallad expatriering innebÀr för företagen att omlokalisera sÄdan kompetens utomlands. Flytta och arbeta utomlands innebÀr förutom mÄnga möjligheter ocksÄ mÄnga problem för bÄde företaget och den anstÀllde med familj. Ett vÀxande problem som identifierats av flera författare Àr att omlokaliseringen av par med varsin karriÀr blir allt svÄrare eftersom expatriering ofta innebÀr att den medföljande partnern tvingas ge upp/ta paus i sin karriÀr. Det finns Àven tidigare forskning som visar att par med varsin karriÀr Àr extra vanligt just i de nordiska lÀnderna.

Syftet med denna studie Àr att jÀmföra litteraturens, skönlitteraturens och lÀsningens utrymme i svenskÀmnets kursplaner i Lpf 94 och Gy11. Studien belyser Àven hur fyra ÀmneslÀrare i svenska förhÄller sig till de nya kursplanerna och om deras arbetssÀtt har förÀndrats angÄende litteratur och lÀsning i och med de nya kursplanerna. I studien har tre metodstrategier anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna; tvÄ typer av textanalyser, en kvantitativ och en komparativ, samt en kvalitativ intervjustudie. Resultaten av textanalyserna uppvisar bÄde skillnader och likheter mellan kursplanerna. Detta resultat stöds av lÀrarintervjuerna..

Bakgrundsbeskrivning: Traditionellt har risk betraktats som nÄgot negativt ocholika typer av risker har hanterats av olika funktioner. Sedan ett antal Är har IntegratedRisk Management (IRM) utvecklats som koncept för riskhantering. IRM innebÀrsamordning och integration av riskhanteringsarbetet. ProblemstÀllning: I vissa lÀnder har lagstiftning tvingat företag att implementerasystem som IRM, men det rÄder fortfarande viss oklarhet i vilka motiven ocheffekterna Àr. Vi frÄgar oss dÀrför vilka anledningar det finns att anvÀnda IRM? Vad ÀrmÄlsÀttningen och motiven? Vilket vÀrde (effekter) skapar det egentligen för företaget?Vidare saknas det studier i vad IRM innebÀr i praktiken, sÀrskilt erfarenheter frÄnnordiska företag.