I dag erbjuds sjÀlvscanning hos de flesta större livsmedelskedjorna i Sverige. TjÀnsten tillÄter kunderna att pÄ ett smidigt sÀtt nyttja en mobil scannerenhet för att sjÀlva scanna varor direkt inne i butiken, samtidigt som varorna kan packas ner löpande i bÀrkassar. Processen erbjuder kunder direkt kontroll över den reella kostnaden samtidigt som den sparar tid. Systemet fungerar dock smidigast för kunder som handlar stora mÀngder livsmedel och tar hjÀlp av en kundvagn med monterad avlastningshÄllare för scannerenheten. För de kunder som besöker butiken för att handla en mindre mÀngd varor som ryms i en vanlig plastkasse och inte Àr i behov av en stor kundvagn Äterfinns stora brister i systemet.

SAMMANFATTNING Mitt examensarbete utgör ett led i Nordiska Genbankens (NGB) uppgift att skapa en nordisk s.k. ?core collection? av rabarber, Rheum rhabarbarum L. Samlingar finns Àven i vÄra nordiska grannlÀnder Norge, Finland, Danmark och Island. I Sverige har ett insamlingsarbete av rabarber pÄgÄtt under Ären 2002 och 2003 för att komplettera en Àldre samling.

Denna uppsats handlar om det lilla barnet i den stora rÀttsapparaten. 1979 förbjöd Sverige, som första landet i vÀrlden, barnaga och vÀldigt mycket har hÀnt pÄ omrÄdet sedan dess. GÀllande barn görs undantag frÄn principen om allas likhet inför lagen ? barn skall sÀrbehandlas positivt och hÀnsyn skall tas till barnets bÀsta.De senaste trettio Ären har antalet inkomna anmÀlningar till polisen om misstÀnkt barnmisshandel fördubblats. Av dessa berÀknas 70 % vara familjerelaterade.

Denna C-uppsats handlar om den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland och hur det maoriska samhÀllet till följd av detta förÀndrades drastiskt. Mitt syfte Àr att belysa hur den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berövat maorierna deras mark och vilka konsekvenser det fÄtt för maorisk samhÀllsutveckling. FrÄgestÀllningen Àr: Hur har förlusten av marken pÄverkat den maoriska samhÀllsutvecklingen? Kan markkonflikterna mellan maorier och pakhea lösas? Finns det nÄgon framtid för maorierna pÄ Nya Zeeland? Den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berodde dels pÄ imperialistisk tÀvlan om att lÀgga under sig nya territorium, men det nya landet fungerade Àven som en sÀkerhetsventil för Englands befolkning som ökade kraftigt under 1800-talet. Det industrialiserade och kapitalistiska samhÀllet hungrade efter utlÀndska marknader, rÄvaror, billig arbetskraft och lönsam jord.

BÄde i Sverige och internationellt anvÀnds termen ?rÀtt till hÀlsa? för att beskriva allmÀnhetens intresse av att Ätnjuta högsta tillgÀngliga standard av vÄrd och hÀlsa. Termen Äterfinns i svensk grundlag, i internationella konventioner som Sverige ratificerat och i allmÀnna deklarationer som anvÀnds vÀrlden över. Inom svensk förvaltningsrÀtt anvÀnds termen ?rÀttighet? som en i lag noggrant specificerad skyldighet, vars utövande kontrolleras av ett statligt organ.

Den 18 maj 1995 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda frÄgan om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, Sverige bör ansluta sig till EuroparÄdets konvention om regionala sprÄk och minoritetssprÄk. Till kommitténs ordförande valdes riksdagsledamoten Carin Lundberg (s). Den 17 oktober 1996 beslutade regeringen om tillÀggsdirektiv med den innebörden att kommittén skulle utreda frÄgan om Sverige bör ratificera EuroparÄdets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter. Kommittén fick Àven i uppgift att utreda vilka ÄtgÀrder i sÄ fall vore nödvÀndiga för att Sverige skulle kunna efterleva bestÀmmelserna i konventionen. Kommittén delades i tvÄ sektioner och det nya uppdraget tilldelades kommitténs sektion 2.

I detta examensarbete utreds i vilken mÄn det finns möjlighet för en myndighet att vid offentlig upphandling beakta sociala hÀnsyn i form av kollektivavtalsrelaterade villkor. GÀllande rÀtt hÀrleds dels ur regelverkets rÀttspolitiska kontext, och dels mer konkret ur den allmÀnna rÀttsutvecklingen vad gÀller möjligheten att ta icke-ekonomiska hÀnsyn vid offentlig upphandling. Uppsatsen utgÄr frÄn ett svenskt perspektiv, men eftersom EU-rÀtten Àr central för Àmnet ligger stort fokus ocksÄ pÄ denna rÀttsnivÄ. Förhoppningen Àr att eventuella skillnader mellan svensk rÀtt och EU-rÀtt ska framtrÀda, och avslutningsvis redogörs ocksÄ för vilka framtida tendenser och möjligheter som finns. Upphandlingsregelverkets bakomliggande syfte Àr flerdimensionellt.